PROJEKT Vad är projekt? Vad är inte projekt?. PROJEKTETS DIMENSIONER OCH SÄRDRAG Projekt som arbetsform Projektets dimensionerProjektets särdrag ProjektresultatMål.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

”Plug-in” avbrott från gymnasiet. Andel av befolkningen i åldrarna 18–24 år med högst grundskola som inte genomgår utbildning (2009) Källor:
Projektplan, milstolpar och organisation OL 108A Ht 2012
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Staten och det civila samhällets organisationer
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Kvalitet och utvärdering Några reflektioner bakåt och framåt
Examensarbete - ett projekt
Introduktion till projektledning
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Aktivering och Mobilisering inför Arbetslivsintroduktion
Årsuppföljning LSO.
Ledarskap och arbetsliv
PROJEKTLEDARE Projektledarrollen gestaltar projektledningsfunktionen
(Maria Scullman, Advantum Kompetens)
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
PROJEKTETS LIVSCYKEL Projektaspekter Definitionsfas Planeringsfas
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
VAD ÄR ETT LYCKAT UTVECKLINGSARBETE?
Välkommen till ESF:s seminarium
Kort om att arbeta i projekt
Modell för Utveckling av ledningssystem
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Affärsmodeller och metoder för energieffektivisering Rickard Waern, projektledare.
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Utvärdering av projekt- att mäta hur förväntningar uppfylls?
Projektledning – VBEF 01 Kristian Widén, PhD. Jag är 38 år Jag bor i Kävlinge Civilingenjör VoV, Doktor i Byggnadsekonomi, Innovationsspriding i byggsektorn.
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Mervärden och aha-upplevelser
Projekt A Från teori till praktik Vad hände med Projekt A? Och varför?
Stöd till införandet av nationella riktlinjer om sjukdoms- förebyggande metoder Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
© Copyright APeL 2005 Hanne Randle Seminarium 6, Intern och Extern spridning, torsdagen den 8 december 2005 Intern och Extern spridning Kiruna.
Antagning förstahandssökanden 53 antagna efter 2:a antagningen – Tekniskt basår Efterantagning under augusti 76 inskrivna –2 avhopp.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Vad krävs för att nå målen i RUS? Projekt som arbetsform i förändringsarbete Workshop 10 april.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Estrad, 11 juni 2007 Finansieringsproblematiken i unga företag Hans Landström CIRCLE/Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds universitet
Lärande utvärdering genom följeforskning
BESTÄLLARE Avses den person eller organisation som i förväg försäkrar sig om ett visst resultat fokus på effektmål För beställare startar projektets livscykel.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Välkomna till Projektledningskurs. Önskar Carina Höyheim carina
Vad är ett projekt? En grupp projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med givna resurser.
Design & Utvärdering, 5 poäng Metoder & Tekniker ”Character of Things” Fredag den 24/3 Informatik A.3.
Välkommen!
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04. Agenda Kursregistrering Personal, roller Åtagande Om projekt –Projektkalender Tidrapportering.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering av administrationen på KTH Lärdomar från ett utvecklingsprojekt.
När projektet blir mer än ett gästspel Växtkraft med EU Carina Åberg APeL FoU.
Introduktion till projektledning Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö högskola.
Kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats och upplösning av vägföreningar ”Vägföreningsprojektet” i Norrköping Anna Kuling, fd.
Planering och organisering Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö högskola.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Teknikutveckling i ett hållbart perspektiv
Gruppers utveckling enligt IMGD (GDQ)-modellen
Att starta, planera och driva projekt
Partnering Erfarenheter/ Visioner från Skövde kommun
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Design & Utvärdering, 5 poäng
Projekt eller uppdrag? Syftet med denna guide är att hjälpa dig strukturera ditt arbete och vägleda dig i valet om uppgiften ska hanteras som ett uppdrag.
Projektnamn Företagsnamn Presentatör
Projektnamn Företagsnamn Presentatör
Planering och organisering
Projektets namn | Företagets namn | Presentatör
Från idé till projektplan
Presentationens avskrift:

PROJEKT Vad är projekt? Vad är inte projekt?

PROJEKTETS DIMENSIONER OCH SÄRDRAG Projekt som arbetsform Projektets dimensionerProjektets särdrag ProjektresultatMål Projektmål Effektmål ProjektprocessenTidsramar Startdatum Leveransdatum Slutdatum livscykel Resurser Pris/Budget Organisation Tillfällig men fast

TRE OLIKA SÄTT ATT SE PÅ PROJEKT som arbetsform som organisationsform som inlärningssituation

VARFÖR PROJEKT OCH PROJEKTORGANISATION OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR UPPGIFTENS ART OSÄKERHET I OMVÄRLDEN INTERNATIONALISERING ALLTMER SOFISTIKERADE KUNDER VÄLUTBILDADE PERSONAL ETC. KRAV PÅ ORGANISATIONENS ANPASSNINGS- OCH UTVECKLINGSFÖRMÅGA OCH DÄRMED PÅ DESS ORGANISATORISKA FLEXIBILITET PROJEKT GER DENNA SMIDIGHET

PROJEKT GER Effektivitetsfördelar -Tränga djupare i problemet -Större spektrum för uppgiftslösning -Skapa ekonomisk medvetenhet Sociala och motivationsfördelar -Inspirerande och lärorikt -Ämnesmässigt och personlig utveckling -Nya kommunikationsmönster Personalpolitiska fördelar -Prova ledarskap -Inflytande i utvecklingsarbete Politiska fördelar - Underlag för acceptans av lösningar

PROJEKTLEDNINGENS HISTORIA 1900 – styrverktyg 1960 – tekniker för planering och uppföljning av komplexa projekt 1970 – tidsplaneringens ökade användbarhet – projekt ska inte uppfylla bara tekniska krav 1980 – kunskapsutveckling om projektprocessen – ledar- och organisationsfrågor – beteendefrågor 1990 – IT-utveckling leder till att (tids)planering hamnar i fokus – multiprojektmiljöer 2000 – kvalitet och kompetensutveckling – etik – agility – multiprojektmiljöer – komplexitet

PROJEKTETS DEFINITIONS- OCH PROCESSASPEKTER Definitionsaspekter Är strategiskt inriktade Anger de övergripande ramar inom vilka projektet kan utföras Processaspekter Är av mer operativ karaktär Bestämmer hur projektet konkret fortlöper Definitionsaspekter analyseras och diskuteras före processaspekter Koppling mellan aspekterna Anknyter till projektledning och projektstyrning

PROJEKTETS DEFINITIONS- OCH PROCESSASPEKTER Definitions-Beställare aspekterTyp av projekt Projektets livscykel och fasindelning Projektekonomi Utvärdering Process-Projektledare aspekterProjektgruppen Projektorganisation Projektets faser Kunskapsspridning Projektkommunikation Projektadministration Projektdokumentation Projektets kvalitetssäkring Projektets ekonomistyrning

TVÅ OLIKA SYNSÄTT ATT BETRAKTA PROJEKT Systemsynsätt -Relationer mellan delarna -Isolera delarna och lösa med dem förknippade problem, -Överensstämmelse Aktörssynsätt - Fokus på aktörer -Beslutsfattande -Problemlösning -Informationshantering

TYPER AV PROJEKT Projekt varierar i storlek, tidslängd och komplexitet Många indelningssätt i litteraturen

TYPER AV PROJEKT IndelningsgrundProjekttyp StrukturdimensionKonkreta projekt Öppna projekt Temporära projekt Social komplexitetExterna projekt Interna projekt Kännedom om mål ochUtbyggnadsprojekt metoderna att nå målenLeveransprojekt Investeringsprojekt Utvecklingsprojekt ProjektprocessKapitalintensiva projekt Arbetsintensiva projekt Kunskapsintensiva projekt

KURSEN Kursens struktur och uppläggning lektionsplan/-schema Kurslitteratur Examination Förändringar denna termin