P RIVATA ÄGARE I VÄLFÄRDSSEKTORN P ER S TRÖMBERG SSE C ENTENNIAL P ROFESSOR OF F INANCE AND P RIVATE E QUITY, S TOCKHOLM S CHOOL OF E CONOMICS & S WEDISH H OUSE OF F INANCE Svenskt Näringsliv Page 1 11 mars 2015

V INSTDRIVANDE FÖRETAG I VÄLFÄRDEN ? Hur ska klara av att finansiera vår välfärd? – Demografisk utmaning – Låg produktivitetsutveckling i offentlig sektor Argumentet för privata vinstdrivande aktörer – Incitament att investera – Incitament att effektivisera – Kan på sikt få ned skattebetalarnas kostnader Problem: konflikt mellan vinst och kvalitet? – Max aktieägarvärde ger inte nödvändigtvis max samhällsvärde – Externaliteter! 2

Ä GARSTYRNINGSPROBLEMET I Shareholders Firm Governance problem Hur får vi företagsledningen att agera I ägarnas intresse?

Shareholders Firm Governance through control Argumentet för aktieägarfokus: Ineffektivt att ha ledningen ansvarig gentemot multipla intressenter Ägarna är den svagaste intressegruppen Other stakeholders: lenders, employees Governance through contracts and legislation Ä GARSTYRNINGSPROBLEMET II

M OTSÄTTNING ÄGARE - INTRESSENTER I VÄLFÄRDSSEKTORN ? Inte nödvändigtvis konflikt mellan kvalitet och vinst – Om konsumenter kan göra ett informerat val Inga kunder  ingen vinst. T.ex. Friskolor Potentiell motsättning mellan kvalitet och vinst kan dock uppstå: – När kundens valmöjligheter begränsade – monopolsituationer – När kunden har svårt att göra ett informerat val (även om valmöjligheter finns) Svårt att observera och mäta kvalitet Inlåsningseffekter – När vinstintresset ger negativa externaliteter på andra (offentliga) aktörer “Cream-skimming”: privata aktörer tar hand om “bästa” kunderna Kundernas valkriterier inte i samhällets intresse, t.ex. betygsinflation 5

I MPLIKATIONER 6 Att ändra företagets mål till att omfatta flera intressentvärden, t ex vinst och kvalitet, är ineffektivt ur bolagsstyrningssynpunkt. Lösningen är snarare att staten sätter rätt spelregler: – Rätt kvalitetsparametrar i upphandling och kompensation – Rätt incitament hos “beställarna” / upphandlarna – Oberoende och heltäckande kvalitetsmätning och uppföljning Om motsättningen vinst – intressentvärden är alltför stor är slutsatsen i så fall att inte ha vinstdrivande företag i sektorn. Men: – Problemen skiljer sig signifikant mellan välfärdsbranscher – Inga systematiska empiriska studier att privata välfärdsaktörer har sämre kvalitet – Ingen garanti att offentliga aktörer har incitament att leverera kvalitet

H UR SKILJER SIG ÄGARE ÅT ? 7 Två viktiga dimensioner: – Ekonomisk effektivitet – Tillgång till kapital Står ofta i motsättning till varandra (“ägarstyrningsdilemmat”): Olika segment inom välfärdssektorn skiljer sig i båda dessa dimensioner – Vinst och effektivitet vs kvalitet och intressentvärden – Investeringsbehov och stordriftsfördelar Ownership structure Concentrated ownership Dispersed Ownership + Strong governance - Low diversification / high cost of capital - Weak governance + High diversification / low cost of capital

8 Låga vinstincitament kan var önskvärt, om motsättning vinst och kvalitet. Men: mindre betoning på vinst till förmån för andra intressen kommer på bekostnad av effektivitet och kapitaltillgång Slutsats: olika ägarformer har olika styrkor och svagheter, men ingen dominerar i alla dimensioner Stor mängd empirisk forskning om olika ägandeformers påverkan på företagens performance generellt H UR SKILJER SIG ÄGARE ÅT ? (2)

B ETYDELSEN AV MÅNGFALD I ÄGARFORMER Behovet av mångfald betonas i utredningsdirektiven Mångfald kan bidra till högre effektivitet och kvalitet genom – Säkerställa valfrihet och konkurrens Konkurrens viktig faktor för att höja kvalitet – Hjälper regleraren med mätning och jämförelse av kostnader och kvalitet Kravställande på privata verksamheter Lärdomar kan överföras till andra verksamheter Begränsningar för mångfald: – Marknader med utrymme för ett fåtal aktörer – Upphandlings- och ägarprövningsförfaranden försvårar för mindre aktörer – Stordriftsfördelar och konsolidering  I vissa branscher kan mångfald stå i konflikt med kvalitet och/eller ekonomisk effektivitet 9

V ARAKTIGT ÄGANDE Varaktighet/långsiktighet särskilt viktigt i välfärdssektorn pga – Kostnader för brukare när verksamhet upphör (skolor, äldreboenden) – Långsiktighet minskar incitamenten att ge upp kvalitet för kortsiktiga vinster Fyra faktorer som bidrar till långsiktighet i verksamheten 1.Ekonomisk bärkraft – Utan framtida möjlighet att göra vinst  inga incitament för en vinstdrivande aktör att agera långsiktigt  Avgörande att ta hänsyn till ekonomisk bärkraft i ägarprövningen 2.Långsiktigheten i ledningens incitament – Empiriska belägg för att horisonten i t ex bonusprogram påverkar ledningens agerande – Några empiriska studier kopplar investerarnas horisont till långsiktigheten i ledningens incitament i börsbolag – Dock belägg för kortsiktighet i riskkapitalbolag  Kan vara motiverat att beakta ledningens incitamentsprogram i ägarprövningen 10

3.Kapitalstruktur – Insolvens kan leda till kortsiktigt risktagande (”gambling for resurrection”) och konkurs Tendens till hög skuldsättning i riskkapitalförvärv  Motiverat att införa solvenskrav i ägarprövningen 4.Renommé (”Reputation”) – Om falissemang ger ytterligare kostnader för ledning och ägare  incitament att agera mer långsiktigt Personligt renommé Möjligheten att driva annan verksamhet i framtiden – Mer etablerade och större ägare torde ha större renommékostnader  Motiverat att beakta dessa faktorer i ägarprövningen Uppenbara konflikter mellan varaktighetsmålet och mångfaldsmålet! 11 V ARAKTIGT ÄGANDE (2)

S LUTSATSER 1.Ägarprövningsfrågan sekundär till huruvida vi ska ha vinster i välfärden 2.Ekonomiska analysen av ägarstyrning talar emot att införa flera mål i bolagsordningen 3.Inga skäl att utesluta någon speciell ägarform från välfärdssektorn, men starka skäl att utvärdera varaktigheten i verksamheten i en ägarprövning 4.Mångfald och valmöjligheter ett viktigt verktyg för att säkerställa kvalitet, men mångfald kan stå i konflikt med varaktighetsmålet  viktigt att hitta rätt avvägning 12

Page 13