Internationella Hälsokommunikatörer 1 Cuntada. Internationella Hälsokommunikatörer 2 Miyeynaan dalka Iswiidan ku heysan dhaqanka cunto-wanaagga? 10% ayaa.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Här ser ni några sidor som hjälper er att lösa uppgifterna:
Advertisements

KILA – FLATÖ DIKNINGSFÖRETAG 2004 SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGS
Exempel på grekiskt konsthantverk
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
BRANDISOLERING AV BÄRANDE
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Projektföljeforskning
V E R S I O N N R 1. 2 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
1 Hårddiskar och Disketter Boot sektorn på en diskett eller startsektorn på en partition (se s. 770)
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Skånedatabasen & Region Skånes tillgänglighetsmodell
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Droger och spel 2006Gymn åk2 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
Enkätresultat för Fritidshem Föräldrar 2014 Skola - Hällby skola.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
15 x 25 meter. Skriv banenavn Skriv designet af Skriv dato MÅL sväng vänster 6 sväng höger 5 runt 7 Vänster runt hund höger runt.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
KASAM-13, medelvärden, årskurs 9, 1999
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
Postmilen båda banorna
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
Enkätresultat för Fritidshem Elever 2014 Skola:Fritidselever, Gillberga skola.
Innehåll, kommunpresentation 3. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 4. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 5. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// (s), (v), och (mp) i Norrköping, gillar inte att vi använder grundlagarna.
Caafimaadka ilkaha.
Internetka Juni 2013.
2 Agenda 1. Börja arbeta med Excel Hantera arbetsböcker 3. Formler 4. Formatera 5. Diagram 6. Skriva ut 7. Referenser mellan kalkylblad 8. Arbeta.
Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015 Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända på hemspråk i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med……. Shaqaada iyo Cashuurta.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
1 Anneli Juhlin FP
SDDB hösten 2003 Preliminära resultat Svensk Njurmedicinsk Förening Riksstämman Stockholm KG Prütz Verksamhetsområde Internmedicin Helsingborgs.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Is-daryeelid Noolaha il-maqabato ah ee lo yaqaano fayruus iyo bakteeriya? Hargab/durey Qumanxannuun Hurgunga dhegaha Hurgunga sambabaha Shubaan Sidee ayaa.
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
När infaller Julafton och hur ofta?
U jeedada bandhiga maanta
Waxyaabaha ay tahay inaad ka Ogaatid Gargaarka Dhaqaalaha Waxbarashada
Kulanka waalidiinta.
Presentationens avskrift:

Internationella Hälsokommunikatörer 1 Cuntada

Internationella Hälsokommunikatörer 2 Miyeynaan dalka Iswiidan ku heysan dhaqanka cunto-wanaagga? 10% ayaa cunna raashinka buunshada leh hadba heerka nagula taliyay inaanu qaadanno. 20% ayaa qaata dufanka sida hadba heerka nagula taliyay inaanu qaadanno. 4% ayaa qaata dufunka aan dhushuqda ahayn mättad fett sida hadba heerka nagula taliyay inaanu qaadanno. 50% ayaa qaata sonkorta sida hadba heerka nagula taliyay inaanu qaadanno

Internationella Hälsokommunikatörer 3 A. Hilibka ridqan oo inta la geedeeyo xuub dhuub ah lagu duubo B. Waslad hilib ah C. Ukun Su’aasha 1:aad Maadada brootiinka raashinkee bey ku badan tahay (100 gram)?

Internationella Hälsokommunikatörer 4 MAADADA BROOTINKA Waa qaybaha jirka Kobcinta Dib u hagaajinta Difaaca jirka Hab-dhiska maadooyinka hormuunada Waxaa laga heli karaa Hilibka Kalluunka Ukunta Noocyaha dhigirta

Internationella Hälsokommunikatörer 5 Waxyaalaha hoos ku qoran keebey ku yartahay maadada karbohydratka? 1. 1 sixni oo baasta ah X. 1 sixni oo baradho ah g (qiyaastii 3 jeex) oo rooti cad ah Su’aasha 2:aad

Internationella Hälsokommunikatörer 6 Sharaxaad sahlan oo cilmi ku salaysan HADDII jirkaaga u adeegsado tamar ka badan inta uu qofku cunno, waxaa ay sababta miisaanka qofka u hoos uu dhaca. Haddiise qofka u badsado tamar ka badan inta u jirka u baahan yahay waxaa sare u kacaayo miisankiisa. Hoos u dhigida lalorie, qaadashada maadada brootiinka waxay hoos u dhigta karbohydratka. U malayn

Internationella Hälsokommunikatörer 7 Su’aasha 3:aad Waxyaalaha hoos ku qoran oo karbohydratka aysan ku jirin waa kuwee? 1.Miraha 2.Malab 3. Baradho

Internationella Hälsokommunikatörer 8 Raashinka laga helo; Khudraddaha Miraha Galeeyda Sonkorta, malabka Karbonhydratka Waxaa ay ka kooban yihiin sonkor iyo iniinyada badarka oo waxyaalaha jirka oo tamartiisa ka helo

Internationella Hälsokommunikatörer 9 “Raashinka xasilan” iyo kuwa “dhaqsida badan” tusaale – rooti Rootiga badarka leh Rootiga buunshaha leh Rootiga cadd Rootiga khamiirka oo dhanaanka badan

Internationella Hälsokommunikatörer 10 “Raashinka xasilan” iyo kuwa “dhaqsida badan” tusaale – baraadhada, bariiska, baastada..... Galeyda ridqan ama shiidanpotatismos Baradhada Dhakhso Xasilan Bariiska isku dhedhega Soor Bariiska furfurka ah / bulgur Digirta, lentilka, baastada, digirta cagaaran Misigada

Internationella Hälsokommunikatörer 11 Waxaalaha hoos ku qoraan keeba buunshada ku badan tahay? 1. Tamaandho X. Barkimo waraabe 2. Kawlifliori Su’aasha 4:aad

Internationella Hälsokommunikatörer 12 Iniinyada badarka Caloosha ayuu jilciya Gaajada ama baahida ayuu yareeya Ilkaha ayuu uu wanaagsan yahay Hab faa’iido leh ayuu saamayn ugu yeesha dufunta dhiigga

Internationella Hälsokommunikatörer 13 Iniinyada 1 maalin Quraac 1 qayb. Qalbac (5%)=1,7g 1 jeex rooti ah (jilicsan) =2g 1 canbaruud ah =4g Qadada Tamaandho, insalaato =1g 1 kiwi =1g Casho Brookoli (1 qayb 75g)=2,2g 1 Muus =2g 1 jeex rootiga adag =2,8g Isku-darkii 16,7 iniinyo Quraacda 1 qayb. Qalbac (15%) =4,5g 1 jeex rooti ah =2g 1 canbaruud ah =4g Qadada Brookoli (qayb 75g)=2,2g 1 Kiwi =1g Cashada Karooto (60g) =1,5g 1 muus =2g 1 jeex rootiga adag (knäckebröd) =2,8g Isku-darkii 20g iniinyo

Internationella Hälsokommunikatörer 14 30g digirta waxaa laga hela 2,5 iniinyo Badso cunnida noocyaha kala duwan ee digirta

Internationella Hälsokommunikatörer 15 Su’aasha 5:aad Maxaan ugu baahan bahay dufanka? 1.Dhisida hormuunada 2.Qaadashada fiitaamin C 3. Dhisida cidiyaha

Internationella Hälsokommunikatörer 16 Dufanka A E Tamar Diirrimmadaka jirka Dhisida hormuunada Qaadashada fiitaaminada ku milma dufanka Dhadhanside

Internationella Hälsokommunikatörer 17 Su’aasha 6:aadg Maxaa uu roon xididaha dhiigga? 1. Kalluunka dufunka badan x. Saliida olive 2. Lows

Internationella Hälsokommunikatörer 18 Tayada dufanka Dufunka aan dhushuqda ahayn mättad fett waa dufun xun, wuuna adag yahay. Dufunka dhushuqda ah omättad fett waa dufun wanaagsan, jilicsan ama dareera Dufunka dhushuqda culus leh enkelomättad fett Dufunka dhushuqda fudud ah fleromättad fett

Internationella Hälsokommunikatörer 19 Immisa jeer ayaad cuni kartaa kalluun? Su’aasha 7:aad 1.1 jeer toddobaadkii x. 2 jeer toddobaadkii 2. 3 jeer toddobaadkii

Internationella Hälsokommunikatörer 20 Dufunka wax lagu shiilo kee caafimaadka u roon? Su’aasha 8:aad 1.Saliida olive x. Subagga dhirta laga sameeyo oo jilicsan 2. Saliida rapsolja

Internationella Hälsokommunikatörer 21 dufunka aan dhushuqd a ahayn dufunka dhushuqda culus leh dufunka dhushuqda fudud ah Galeey 12,226,157 Subagga dhirta laga sameeyo oo adag 31,632,412,5 Subagga dhirta laga sameeyo oo jilicsan 7,545,423,4 Saliida Olive 14,472,19,1 Saliida Rapsolja 6,858,630,2 Saliida Solrosolja 11,120,963,6

Internationella Hälsokommunikatörer 22 1.Subagga x.Saliida Olive 2. Subagga dhirta laga sameeyo oo jilicsan Su’aasha 9:aad Dufankee ku cayilsiiyo?

Internationella Hälsokommunikatörer 23 Su’aasha 10:aad Sidee loo qiyaasa tamarta raashinka laga helo? 1.Kiloowaat x. Kilojowl 2. Kilogram

Internationella Hälsokommunikatörer – 2000kcal X – 1700kcal kcal Su’aasha 11:aad Waa maxey baahida tamarta (maalmeed) qofka dumarka ah ee iska fadhida?

Internationella Hälsokommunikatörer 25 Ålder Kön Kroppssammansättning Aktivitet Intensitet

Internationella Hälsokommunikatörer 26 Dhelitirka tamarta la soo hoysaday iyo tan la shitay

Internationella Hälsokommunikatörer 27 Body Mass Index [Tusmaynta culayska jirka] BMI = Miisaankaga (kg) Dhiriirka (m2) BMI-caadiga waa 20-25

Internationella Hälsokommunikatörer 28 Waxyaalaha hoos ku qoran midkee ayuu qofku ku naaxa? Su’aasha 12:aad 1. Nacnaca nooca loo yaqaanno Skumgodis 2. Shukulaato 3. Nacnaca nooca loo yaqaanno Gelehallon

Internationella Hälsokommunikatörer 29 1.Khamriga 2. Dufanka 3. Maadada brootiinka Waxyaalaha hoos ku qoran midkee ayuu kalorieha ku badan yahay? Su’aasha 13:aad

Internationella Hälsokommunikatörer 30 1 gram protein4kcal 1 gram kolhydrat4kcal 1 gram fett9kcal 1 gram Alkohol7kcal Maadooyinka tamarta laga helo

Internationella Hälsokommunikatörer 31 Su’aasha 14:aad Maxaa ugu muhiimsan miisan dhimida? 1- Dufanka 2- Karbohydratka 3- Kalorieha

Internationella Hälsokommunikatörer X Su’aasha 15:aad Immisa jeer ayu qofku maalin kasta wax cuni karaa

Internationella Hälsokommunikatörer 33 8:00- quraac luqmad qafiif ah 12:00 qado luqmad qafiif ah 17:00 casho xitaa luqmad qafiif ah

Internationella Hälsokommunikatörer 34 Cuntada muhiimka ah Baradhada ku beddel bariiska, bastada iyo rootiga Khudradda inta aad uu baahantey maalintii waa qiyaastii 250 g Hilibka/kalluunka/u kunta waxaad uu baahan tahay 2 jeer maalintii

Internationella Hälsokommunikatörer 35 Quraac Quraacdu waa 20-25% cuntada aad maalintii uu baahan tahay Wax yar oo boqolkiiba boqol ah heer sare “rabitaanka cuntaynta” - toos marka hore

Internationella Hälsokommunikatörer 36 Qado Qaddadu waa 25-35% cuntada aad maalintii uu baahan tahay Maxaa la cunna? Insalaato Bandhigga cuntada - qiyaasta qaybta

Internationella Hälsokommunikatörer 37 Cashada Cashadu waa 25-35% cuntada aad maalintii uu baahan tahay Waxaa ugu muhimsan isu dheelitirnaanta Cuntada diirran ayaa dheregta u habboon

Internationella Hälsokommunikatörer 38 Luqmad qafiif ah Waxay qiyaastii noqon kartaa 15% cuntada aad maalintii uu baahan tahay Nafaqada ay ka kooban tahay Kala duwnaanshahu – waa muhiim Nacnaca/dhadhanaanka/doolshe

Internationella Hälsokommunikatörer 39 Badi cunnida miraha iyo khudradda ee dadweynaha Badi raashinka ku calaamadaysan duleelka furaha ee loogu talagalay carruurta da’dooda ka wayn 3 sano Hoos uy dhig cunnida raashinka sida nacnaca, dhadhanaanka, cabitaanka macmacaan, doolshe iyo khamriga sida biirada, fiinada iyo khamriga culus.

Internationella Hälsokommunikatörer 40 5:ta talosiin ee Livsmedelsverket ku saabsan raashin-cunnida Badso cunnida miraha iyo khudradda 500 gram maalintii. Taasoo u dhigmato 3 xabadood oo miro ah iyo laba gacan buuxa oo khudrad ah Dooro raashinka ku calaamadaysan duleelka furaha Badso cunnitaanka kalluunka, 3 jeer toddobaadkii Markii aad cunto karsanayso ku isticmaal saliid ama subagga dhirta laga sameeyo oo jilicsan. Raashin kasta ku cun xabad rooti ah, siiba kuwa buunshada leh.