Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Advertisements

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Eksjö Hemtjänst.
…..och nu Dirigenter finns!!
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Multinationell pilotstudie av ett bedömningsinstrument
Hjärtsviktsmottagning med Dagvård
Läkemedelsrelaterade problem vid MAVA
Läkemedel - nytta och risk hos äldre
World Cancer Day 2009.
4 delarbeten 14 december 2011 Lena Nylander
Kundundersökning mars 2010
Utredning och behandling av unga vuxna förstagångspatienter Partille Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning SU/Mölndal.
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Läkemedelsbehandling
Projektföljeforskning
Elisabet, Jonatan, Karin och Elinor
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Uppföljning av rehabilitering efter stroke
Läkemedelstämma 2013 Carina Träskvik.
Demensprojekt Tranebergs vårdcentral Bromma H:\FÖRELÄSNINGAR(2)\21 demensdagen 15 sept 2011\00 demensdagen 15 sept 2011(6EL).doc ”med kunskap och engagemang.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Årjäng Årjängs kommun har invånare.
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Narkotikaanvändning Undersökningen grundas på enkätsvar från totalt 50 elever ur årskurs 3 på Åkrahäll.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Läkemedelsbehandling Botande – sällan Prognosförbättring Ökad livskvalitet och minskade symtom Minskat sjukvårdsbehov.
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Kartläggning av Palliativa vårdenheter i Stockholms län och på Gotland 2009 Onkolgiskt Centrum, Stockhom-Gotland Christel Hedman Susanne Lind Kamilla Krawiec.
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
Västra Innerstaden ANITA OHLSSON Demenssjuksköterska
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Resultat efter LMG 1-3 Ekbacken, Burseryd Judit Dénes Leg.apotekare
SBAR för strukturerad kommunikation
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Byavången Tomelilla kommun 2007/2008.
Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013
Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Merresor Trafikslag: Tåg Sträcka: Nässjö – Värnamo – Halmstad.
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Läkemedelsgenomgångar primärvården
COSMIC läkemedelsmodul
Expertstöd på apotek – kompletterar vårdkedjan
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Presentationens avskrift:

Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen

Bakgrund   Rapporter som beskriver äldres problem med många läkemedel   Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer   Studier på SÄBO   Få eller inga studier på hemsjukvårdspatienter

  Fas 1: Strukturerad kartläggning av hemsjukvårdspatienter i Nässjö PVO (330)   Fas 2: Dataanalys av läkemedelsanvändningen med hjälp av Apoteksbolagets farmaceut och datorprogram   Fas 3: Intervention i syfte att förbättra läkemedels- behandlingen hos patientgruppen med flera än 7 läkemedel Projektplan Fas 1+2

229 patienter 60% kvinnor 80 år1,5 vb 6,8 regel- bundet 8,3 LM/ person  Ca 25% hade stående medicinering med sömnmedel/lugnade resp. antidepressiva och lätta analgetika/ antipyretika  Hjärt-kärl-medel vanligare i hemsjukvården än på SÄBO  Psykofarmaka och analgetika vanligare på SÄBO FAS 1+2

FAS hemsjukvårdspatienter ord > 7 läkemedel 8 distriktsläkare och c:a 15 distriktssköterskor   Provtagning: Hb, Homocystein, Cystatin C, P- glukos, TSH m.fl   Undersökningar: Blodtryck liggande och stående, EKG och BMI   Tester: DFRI ( Downton Fall Risk Index, fallrisk – test) EQ-5 D (globalt livskvalitets-intrument) MMT-test (demenstest) och Symtomskattning. Inför läkarbesök/teambesök har provtagning, undersökningar och tester genomförts av ordinarie DSK vid hembesök.

  Läkarbesök/teambesök på mott. 1 timma avsatt tid. Tillsammans med DSK och ev anhörig.   Focus på läkemedelsbehandlingen – hur den kan förbättras.   Vid ändringar i Lm-behandlingen – uppföljning med besök av DSK eller hos läkare för utvärdering av resultatet.   Alla data samlas i särskilt protokoll (mapp)

Medelålder 80,28 (49-96 år) 65 patienter av 110 patienter Preliminärt

Resultat   817 LM totalt innan revisionen   737 LM efter revisionen LM minskning totalt 9,79% Minst Medel Mest Innan revision 7 12,57 28 Efter revision 4 11, ,23 LM utsatta per patient Preliminärt

  10 patienter : ingen medicinändring   11 patienter : dosreducering (Morfika, SSRI)   6 patienter : dosökning (sömnmedicin hos 2 pat)   24 patienter : både nyinsättning och utsättning av LM   25 patienter : enbart utsättning   3 patienter : enbart nyinsättning (Levaxin,B12) Preliminärt

Netto efter läkemedelsrevision Preliminärt

Utsatta läkemedel Exempel N05 Neuroleptika, sömnmedel, lugnande:11 styck varav N05C Sömnmedel: 7 styck N06 Antidepressiva: 10 styck + 2 dosreducerade N02A Opioider: 19 styck + 1 dosreducerad C07A Betablockare: 5 styck + 3 dosreducerade Läkemedel med antikolinerga biverkningar: 2 styck Preliminärt

Downton Fall Risk Index Min: 1 Medeltal: 4,6 Max: 9 > 3 = hög fallrisk EQ-5D Min: 7 Medeltal: 11,43 Max: 16 Låg siffra = hög livskvalitet MMT mini mental test Min: 4 Medeltal: 23,7 Max: 30 Revisionen Livskvalitet Preliminärt

Projektets betydelse Patient   Bättre livskvalitet   Minska fallriskerna   Minska interaktioner och biverkningar Personal   Praktisk användbar och effektiv metod för årlig läkemedelsrevision   Förbättrat samarbete i läkemedelsfrågor mellan berörda personalgrupper inom PVO   Lätt att sprida med utbildningsinsatser till andra

Projektets betydelse Sjukvårdsekonomiskt   Minskade akutbesök?   Minskade sjukhusinläggningar?   Minskade läkemedelskostnader   Minskade omvårdnadskostnader?

Patientens läkemedelslista är som en motorväg mycket trafik många på- och avfarter