Förslag till NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2010–2021 Trafikverkens åtgärdsplanering ska mynna ut i en nationell transportplan. Den får innehålla: - drift och underhåll av vägar och järnvägar inkl. medfinansiering till enskilda vägar - investeringar i statliga vägar och järnvägar inklusive ny teknik - trafiksäkerhetsåtgärder - åtgärder för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar - åtgärder för förbättrad miljö längs vägar och järnvägar - sektorsuppgifter, t.ex. forskning, utveckling och demonstration, trafiksäkerhetsinformation - åtgärder som kan få statlig medfinansiering, t.ex. byggande av spår för regional trafik, byggande av stationer, terminaler, vänthallar och hållplatser - medfinansiering till investeringar i slussar och fartleder

Agenda 13.00 – 13.30 Inledning (Katarina Norén BV/Torbjörn Suneson VV) 13.30 – 13.50 Samlad effektbedömning (Mattias Lundberg WSP) 13.50 – 14.10 Drift och underhåll (Vivianne Karlsson BV/Stefan Jonsson VV) 14.10 – 14.20 Godsstråk, hamnar och terminaler (Anders Ljungberg SFV) 14.20 – 14.40 Sektor och åtgärdsområden (Roland Palmqvist BV) 14.40 – 15.10 KAFFE 15.10 – 15.40 Investeringar (Håkan Persson BV/Maria Boman VV) 15.40 – 16.00 Fortsättning Måluppdraget (Kjell Avergren ND) 2 2

Den nationella planen för transportsystemet handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regionernas möjligheter att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande kommunikationer. Inom den nationella åtgärdsplaneringen har vi lagt fokus på kommunikationer med utgångspunkt från resenärers, företags och samhällets behov. De behoven ska samtidigt vara förenliga med klimatmål. Transporter är ett medel för att uppnå ökad välfärd. planen leder till ett förbättrat, mer samordnat samverkande transportsystem och bidrar till fler jobb i fler och växande företag. Med den föreslagna ramen kan ökade transportbehov i storstadsområdena och näringslivets ökade transportbehov över hela landet, hanteras miljömässigt, säkert och med bibehållen, eller i flera fall ökad, tillgänglighet. Alternativet med 15 procent större ram ger utrymme att åstadkomma ökad tillgänglighet för ett stort antal områden i Sverige. En positiv påverkan på klimat, jobb och företagande och att skapa en sammanhängande helhet har varit avgörande när vi valt ut de föreslagna åtgärderna Förslag per 1 sep 3

Nyheter med Nationell plan 2010 - 2021 EN samlad plan Trafikslagsövergripande utgångspunkt Fyrstegsprincipen använd genomgående i arbetet Successiva anläggningskalkyler och samordnade samhällsekonomiska bedömningar för investeringsobjekten Enhetligt arbetssätt för att samla in behov (regional o nationell systemanalys) Kontinuerlig dialog och öppenhet under hela planarbetet Medfinansiering för ett stort antal investeringar Helt ny modell för Miljökonsekvensbedömning (MKB) Förslag per 1 sep 4 4

Nyheter med Nationell plan 2010 - 2021 Tydliga samordnade servicenivåer för drift och underhåll Fördubbling av banavgiften samt banavgift för ERTMS Strategiskt nät och centrala omlastningspunkter för godstransporter Nationellt prioriterat nät för kollektivtrafik 5 5

Remissynpunkter våren - åtgärd Den röda tråden otydlig: Mål – funktion – brist – åtgärd – effekt Förtydligat texten Förtydliga varför prioriteringarna är som de är (NNK - Regionala systemanalyser) Förtydligat användandet av prioriteringsgrunderna och vissa överväganden, text och bilaga 2b Kopplingen till de regionala systemanalyserna Förtydligat motiveringar och beskrivningar i text, samt kopplingen regional och nationell systemanalys Samhällekonomi – jämförbarheten väg och bana? - Förtydligat texten inkl hur det förhåller sig till regeringens beslutade politik 6 6

Remissynpunkter våren - åtgärd Bärighetsåtgärder, geografisk medelsfördelning, till vad används pengarna? Infört indikativ fördelning och beskrivningar Kolltrafikåtgärders stora klimatfördelar bör lyftas fram Infört beskrivning, Co2 och andra effekter kommer att förbättras ytterligare inför effektrapport 15 december Noder och terminaler kopplat till strategiskt godsnät Centrala noder pekas ut som viktiga konsumtions- och produktionsområden. Terminalers placering i noderna Örebro och Jönköping fortsatt utredning. 7 7

Remissynpunkter våren - åtgärd Behov av att definiera finansieringsbegrepp Medfinansiering (pengar till/från staten), samfinansiering (pengar inom staten) 70 ton bruttovikt på väg? Frågan avförd Skrivningar om höghastighetsbanor behöver utvecklas - Kopplingen till befintlig infrastruktur har beskrivits – särskild utredning pågår. 8 8

Förväntade bidrag för ökad tillväxt • Regional tillväxt och utveckling i hela landet • Utveckling av näringsliv • Förstorade arbetsmarknadsregioner • Bättre fungerande arbetspendling • Förbättrade möjligheter att ta sig till och från flygplatser regionförstoringen leda till att arbetsmarknadens funktionssätt och kompetensförsörjningen förbättras. Det kan i sin tur leda till att förutsättningarna för näringslivet stärks och sysselsättningen stabiliseras på en högre nivå. Sammantaget ökar den regionala intjäningsförmågan och den beskattningsbara inkomsten. Näringslivet gynnas genom snabbare och mer flexibla godstransporter och därmed minskade transportkostnader. Näringslivet gynnas genom snabbare och mer flexibla godstransporter och därmed minskade transportkostnader. Förslag per 1 sep

Förväntade effekter för samhällsnytta • Kortare restider • Snabbare och mer flexibla godstransporter • Bättre tillgänglighet i storstadsregionerna • Förbättrad punktlighet för tågtrafiken • Minskad trängsel på vägar • Utökad och förbättrad kollektivtrafik • Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning • Säkrare trafikmiljöer för barn • Färre skadade och dödade Kapacitetsförstärkningarna av järnvägssystemet ökar tillförlitligheten och punktligheten i tågtrafiken drift och underhållsåtgärder samt investeringar i bland annat kapacitetsförbättringar och i förbifarter bidrar till minskad vägträngsel. Möjligheterna att tillgodose persontrafikbehov med gång- cykel- och kollektivtrafik ökar också då bytespunkter och regioncentrum förstärks. En mer användbar och attraktiv kollektivtrafik leder till att fler väljer att resa kollektivt. Om överflyttning sker från bil till kollektivtrafik bidrar det till minskade utsläpp, färre trafikolyckor och positiva hälsoeffekter hos resenärerna. Kollektivtrafikresenärer rör generellt på sig mer än de som endast använder personbil. Investeringar i cykelvägar leder till att fler cyklar samtidigt som cyklisterna i ökad grad separeras från biltrafiken, vilket minskar risken att dödas eller skadas svårt. Den ökade graden av cykeltrafik leder till positiva hälsoeffekter. Dessutom förbättras miljön av minskad motorfordonstrafik. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer kommer att öka efter satsningar på gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet och kollektivtrafik. Kollektivtrafik och gång- och cykelvägar bör vara tillgängliga för resenärer med olika behov. Anläggningar som är särskilt säkra, trygga och lättanvända kan användas också av barn, äldre och funktionshindrade. Förslag per 1 sep

Samhällsekonomisk nytta De namngivna objekten i planen är i genomsnitt samhällsekonomiskt lönsamma För de namngivna objekt som trafikverken föreslår utöver pågående projekt och närtidssatsningen i planen ges två kronor tillbaka för varje satsad krona. (NNK=1) Åtgärdsområden (ej namngivna) för trimning och effektivisering, för tillväxt och klimat samt miljöåtgärder förväntas ge mycket hög samhällsekonomisk lönsamhet och/eller hög måluppfyllelse. De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion.

Samhällsekonomisk nytta För drift och underhåll har samhällsekonomiska analyser bland annat använts vid utformning underhållsstrategier och vid beräkning av medel för riskförebyggande åtgärder på grund av klimatförändringar (4,5 mdkr). En samlad effektbedömning för förslag till nationell plan och länsplanerna lämnas till regeringen 15 december. De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion.

Förväntade klimateffekter • Bidrag från styrmedel - stora effekter - Ekonomiska och juridiska styrmedel samt teknikutveckling är de mest effektiva verktygen för minska utsläppen - Koldioxidutsläppen bedöms minska framförallt på grund av styrmedlen - Full effekt av styrmedel kräver tillräcklig kapacitet i infrastrukturen Bidrag från planen - begränsade effekter - Namngivna investeringar - Drift och underhåll - Sektors- och åtgärdsområden – stor potential, ej beräknad De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion. Bidrag från ekonomiska och juridiska styrmedel samt teknikutveckling är de mest effektiva verktygen för minska utsläppen Planen innehåller åtgärder som är nödvändiga för att styrmedlen ska ge avsedd effekt Planens bidrag innehåller åtgärder som underlättar klimatsmarta transportval Bidraget från planen är begränsat: Namngivna investeringar (+ - 0) vad gäller CO2 reduktion Drift och underhåll – 0,4 Mton Sektor och åtgärdsområden – stor potential, ej beräknad(Kan uppgå till 1 mton) Byggande och drift av ny infrastruktur ger ökad CO2, som ej är beräknad Förslag per 1 sep

Tillkommande medel genom medfinansiering Banverket och Sjöfartsverket mnkr Typ av medfinansiering -15% +15% Kommun/privata intressenter 7 252 10 946 12 225 Brukaravgifter 2 184 3 122 Trängselskatt - Brukaravgifter/Trängselskatt Summa 9 436 14 068 15 347 Vägverket mnkr 3 110 4 228 4 348 2 097 4 000 21 354 2 273 28 834 31 855 31 975 Ej Infrastrukturåtgärder I Göteborgsregionen. Medfinansiering utöver statlig ram Ovanstående tabell beskriver situationen i juni 2009, arbetet med medfinansiering kommer att bedrivas kontinuerligt. Förslag per 2009-06-12

Paket med infrastrukturåtgärder i Västsverige Vägverket och Banverket har tillsammans med representanter från Västsverige tagit fram ett preliminärt förslag till infrastrukturåtgärder - omfattar ca 25-30 mdr kr - intressenter i Västsverige finansierar preliminärt ca 50 % Under hösten kommer paketets närmare utformning, omfattning och finansiering fastställas Avtal skall tecknas senast 2 november 2009

Processen – MKB Synpunkter från remissinstanserna på MKB till skickas till Trafikverken den 2 november Trafikverken sammanfattar och bemöter synpunkterna - Redovisning skickas till regeringen den 15 december Efter slutligt ställningstagande till planens innehåll fattar ND beslut om miljöbedömningen håller eller ej - Om miljöbedömningen inte håller måste trafikverken vara beredda på att stötta ND

Trafikverkens remisshantering av länsplanerna Syfte: Trafikverken vill ge sitt bidrag i arbetet att skapa goda och formellt korrekta länsplaner. Trafikverken fortsätter det gemensamma planarbetet. Yttrandena tas fram av regionala företrädare i samråd med andra trafikverk och nationell nivå. Fyra yttranden är lämnade (elektroniskt). Arbete med de flesta övriga pågår i hög takt. 17 17

Intryck av länsplanerna så här långt Ambitiösa, intressanta och informativa skrifter Tydlig bild av bakgrund och ambition Brett spann i viljan att samfinansiera objekt Brett spann i intresset av TS-åtgärder för att återställa hastighetsgränser Ibland svag lönsamhet i föreslagna investeringsobjekt Redovisning av åtgärdsvolymer (ex. längd ny cykelväg) och effekter (ex. antal färre bullerstörda) otydlig i många planer. Redovisning av jämställdhetsåtgärder och effekter ofta svag Redovisning av regionala nät för funktionshindrade (förordningskrav) saknas i många planer 18 18

Frågor för fortsatt diskussion Konsekvenser av höjd banavgift på efterfrågan och kapacitetsutnyttjande Hur ta ut banavgift för investeringar (ERTMS m fl) Hur föra den fortlöpande dialogen om åtgärdsområden Hur hantera fortsatta medfinansieringsdiskussioner i + 15 % Koordinering med länsplaner för regional infrastruktur Samverkan om finansiering i närtid Hur vidareutveckla ett nära samarbete med regioner, län och kommuner Hur komma ytterligare ett steg för att underlätta intermodala transporter Fortsatt utveckling av samhällsekonomiska modeller Höghastighetsjärnvägar ?? m.m. Fördelas väg 3,6 och järnväg 1,5. Buller väg 700, jvg 700. Landskap: väg 1100 järnväg 200. Vatten: väg 1000 järnväg 0. Förorenade omr: väg 0 järnväg 600. Tätortsmiljöer: väg 800 järnväg 0 Förslag per 1 sep 19

Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr – varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och 136 mdr rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet 64 mdr Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, 217 mdr slussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. (samt) (inklusive) ramar för länsplaner (33,1) Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdr OBS! NÄMN ATT BANAVGIFTER TILLKOMMER FÖR DOU STATLIGA JÄRNVÄGAR 15,6 MDR KR. Förslag per 1 sep 21

Avtal och avsiktsförklaringar Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Sundvalls hamn, Tunadalsspåret    Avsiktsförklaring Västernorrlands län E4 Sundsvall       Avtal E4 Örnsköldsvik    Förbifart Härnösand      Avsiktsförklaring/avtal saknas E45 förbifart Sveg    Jämtlands län E4 Skellefteå     Västerbottens län E4/E12 Umeå Kirunaprojektet ny järnväg förbi Kiruna    Norrbottens län E4 Boviken–Rosvik         Viljeyttring, avsiktsförklaring/avtal saknas E10 Kiruna        Fördelas väg 3,6 och järnväg 1,5 22

Avtal och avsiktsförklaringar Dalarna och Gävleborg Uppsala-Borlänge hastighetshöjande åtgärder Avsiktsförklaring Dalarnas län Rv45/70 genom Mora Rv 50 genom Ludvika Rv70 trpl Smedjebacksvägen Avsiktsförklaring/avtal saknas Rv70 Korsning Smedjebacksvägen –Gyllenhemsvägen Gävle Hamn ny spåranslutning, inkl. elektrifiering av befintlig linje Gävleborgs län Farled till Gävle

Avtal och avsiktsförklaringar Stockholm, Gotland, Uppsala, Södermanland, Örebro, Västmanland Citybanan Avtal Stockholms län Station Vega Avsiktsförklaring Rosersberg anslutning till kombiterminal E18 Hjulsta–Ulriksdal E20 Norra länken Överrenskommelse E4 Förbifart Stockholm Övergripande avtal E4 Södertälje–Hallunda Avsiktsförklaring/avtal saknas E4/Lv259 Masmolänken Lv259 Södertörnsleden E18 trpl Viggbyholm

E4 trpl Rosersberg Avsiktsförklaring Stockholms län Södertälje sluss och Mälarhamnar Stockholm och Västmanlands län m.fl Uppsala, planskilda korsningar Uppsala län Hargshamnsbanan, upprustning och nytt trafikstyrningssystem Rv55/56 östra förbifarten Katrineholm Avsiktsförklaring/avtal saknas Södermanlands län E18 Västerås–Sagån Avsiktsförklaring samt avtal för arbetsplan Västmanlands län

Avtal och avsiktsförklaringar Halland, Västra Götaland och Värmland Varberg dubbelspår(tunnel) inkl. resecentrum Avsiktsförklaring Hallans län Viskadalsbanan, Kinekullebanan, Norra Bohusbanan (Upprustning, ERTMS-R mm) Hallands och Västra Götalands län Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kap. och dubbelspår över Göta älv Västra Götalands län E6.2 Göteborgshamn/Lunbyleden Marieholmstunneln Avsiktsförklaring/avtal saknas E6.20 Söder/Västerleden Rv40 Slambymotet E6.20 Hisingsleden, södra delen E6.20 Hisingeleden, norra delen E20 genom Alingsås

E20 Alingsås–Vårgårda Avsiktsförklaring Västra Götalands län E20 trpl Jung E45 Marieholm Agnesberg Avsiktsförklaring/avtal saknas E20 Vårgårda-Vara E20 Förbi Mariestad (Haggården–Hassle) Karlstad C, Funktionsanpassning av bangård inkl. resecentrum Värmlands län E18 väster Karlstad Frykdalsbanan, (Upprustning, ERTMS-R mm.)

Avtal och avsiktsförklaringar Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge Händelö, kombiterminal exkl. partiellt dubbelspår Principbeslut Östergötlands län Rv50 Mjölby–Motala Avsiktsförklaringar E22 förbi Norrköping Avsiktsförklaring E22 förbi Söderköping Farled till Norrköping Avtal E22 Söderköping–Norrköping Alvesta resecentrum Kronobergs län Kust till kustbanan,Växjö bangårdsombyggnad Kust till kustbanan, mötesstation Åryd Kust till kustbanan, mötesstation Örsjö Kalmars län E22 Rinkabyholm

Avtal och avsiktsförklaringar Skåne Ängelholm–Maria, dubbelspårsutbyggnad Avsiktsförklaring Skåne län Södertunneln Helsingborg Flackarp–Arlöv utbyggnad till flerspår Avtal Malmö Fosieby - Trelleborg Hastighetsanpassning (160km/h), mötesstationer E6.20 trpl Spillepengen E22 trpl Ideon E4 infart Helsingborgs hamn Infart/Ringled Trelleborg Viljeyttring. Avsiktsförklaring/avtal saknas E6 trpl Lomma Avsiktsförklaring/avtal saknas E22 Fjälkinge–Gualöv, etapp 6 E22 Hurva Vä, etapp Linderöd–Vä

Processen – arbetssätt Trafikslagsövergripande Fyra trafikverk har arbetat tillsammans med en gemensam plan. Öppen process Nödvändig och transparent samverkan och kontinuerlig dialog med regionala planupprättare, näringslivet och andra viktiga aktörer i arbetet med planen b) fortsätter i den årliga planeringen flytta fokus från enstaka åtgärder till systemsyn och från transportslag till hela resan/transporten. Viktiga insikter tack vare att samtliga trafikverk varit delaktiga och bidragit till att en väl avvägd helhet kunnat formas. arbete enligt fyrstegsprincipen främja samhällsekonomiskt effektiva lösningar regelbundna planbyggarseminarium med samtliga trafikverk En samlad nationell systemanalys för att ta fram prioriteringsgrunder och underlag för dialoger med den regionala nivån och bidra till en ökad förståelse hur prioriteringarna i planen gått till. resultatet är större hänsynstagande till det regionala perspektivet och uppfyllande av det regionalpolitiska målet OBS! NÄMN ATT VI ARBETAR MED SYNPUNKTER PÅ LÄNSPLANERNA. SYNPUNKTERNA ÄR SAMORDNADE NATIONELL OCH REGIONAL NIVÅ SAMT MELLAN TRAFIKSLAGEN. Förslag per 1 sep

Prioritering över tid – Ej namngivna investeringar mnkr Trafikslag Åtgärd 2010-2012 2013-2015 2016-2018 2019-2020 Kostnad Nationell plan 2010-2021 Järnväg Tot fördela 3 105 3 214 6 571 7 410 20 300 Väg 1 374 3 876 5 812 6 090 17 152 Järnväg/väg Tot fördelning 4 479 7 090 12 383 13 500 37 452 Tot andel fördelning 12% 19% 33% 36% 100% Miljöåtgärder 1 080 1 329 1 351 1 340 5 100 Trimning, effektivisering, klimat 3 067 4 184 8 112 7 989 23 352 Tillkommande behov/ riskreserv 332 1 577 2 920 4 172 9 000 31