vägval Diskussion kring Sveriges ekonomiska politik Jörgen Appelgren, konsult Torbjörn Isaksson, Nordea Johanna Jeansson, Di SIMRA har glädjen att få besök av Johanna Jeansson, Dagens Industri, Torbjörn Isaksson, Nordea, och Jörgen Appelgren, konsult som diskuterar de viktigaste vägvalen för den ekonomiska politiken i Sverige framöver. Hur ser de ekonomiska utsikterna ut på kort och lång sikt? Klarar Sverige att hålla sunda statsfinanser och få upp inflationen?

EKONOMISKA UTSIKTER PENNINGPOLITIK FINANS- OCH STRUKTURPOLITIK

Ekonomiska utsikter Sekulär stagnation eller bubbelekonomi? Hur ser de ekonomiska utsikterna ut på kort och lång sikt? Sekulär stagnation eller bubbelekonomi?

Fortfarande återhämtning… BNP i nivå, index 2007=100 Det vi har bakom oss = BNP i nivå USA (och Storbritannien) i epicentrum av krisen men expansiv pp har bidragit till återhämtning liksom skuldsanering (Dodd Frank) Sverige mindre drabbat av likviditetsproblem även om vi hade vissa bankproblem/Baltikum, expansiv pp hjälpt även här liksom fp Euroområdet långsamt 1) finanskris 2) skuldkris = skuldsanering tar tid. Politik för lite och för sent. 3) geopolitisk oro Risk = Japan, långsamt länge

Pressade priser Inflation, årlig procentuell förändring Just nu vill ingen ha stark valuta eftersom inflationen låg i många länder. Lågkostnadsländer som Kina, fallande energipriser, deflation i euroområdet Tidiga tecken på spirande löneökningar i USA, det hänger på återhämtningen där men Europa måste också dra sitt strå till stacken.

Låga räntor… länge Styrräntor i procent En annan teori: vi blåser upp nästa bubbla? BIS ”Despite euphoria in markets, investment remains weak”. Aktiemarknaden har trefaldigats i värde medan den reala ekonomin sackar efter. Reala räntor faller till potentiell tillväxt = driver tillgångspriser rationellt (Tirole) -> vi investerar i högt värderade tillgångar när vi sparar till pensionen. Beror på vilka åtgärder som görs medan räntan är låg. Politiska reformer för att förbättra tillväxten, bättre möjligheter för privata investeringar i infrastruktur: än så länge har lite gjorts. Vem ska våga höja först, riskerar valutaförstärkning? Helst inte lågt för länge. Minskymoment. Samtidigt, bubbelekonomi är ett bra scenario jämfört med alternativet…

En ny värld? BNP i nivå, index 2007=100 ”A change-over from an increasing to a declining population may be very disastrous”, JOHN MAYNARD KEYNES Även om återhämtning så är vi långt ifrån tidigare trend… Trots förbättring är Sverige (och USA) under trend 1990-2014, Sverige även under trend 2000-2007. En teori: sekulär stagnation: låga räntor inte tillräckligt för att lyfta tillväxt: dålig demografi för investeringar, sparande, finansiell reglering Sekulär stagnation = 1) negativa reala räntor krävs för att balansera ekonomin, S+I=full sysselsättning, för att få negativa realräntor behövs antingen hög inflation eller mycket låga, negativa räntor. Keynes och Hansen, som myntade begreppet på 1940-talet: ”när Amerika får slut på människor, land och nya idéer får vi sjuka återhämtningar som tar slut innan de har tagit fart och envist hög arbetslöshet.”

Halvtomma eller halvfulla glas? - + - Skuldsanering tar tid - Banköversyn gjord i Europa - Euroområdet i stagnation - USA tar fart - Geopolitisk oro (Ukraina mm) - Lägre oljepris - Få reformer i viktiga länder - Reformer i vissa länder - Prispress från lågkostnadsländer - Nya handelsavtal - Sämre demografisk utveckling - Nya investeringsinitiativ Ekonomiska utsikter = svag trend men vissa tecken på förbättring Oavsett vilken skola man tillhör (BIS eller Fed) behövs reformer: förlängd pensionsålder, flexibel arbetsmarknad.

Penningpolitik Behöver inflationsmålet uppdateras? Klarar Sverige att få upp inflationen? Behöver inflationsmålet uppdateras?

Rekordlåg global inflation

Kronförstärkning

Importerad inflation allt lägre

Inflationen låg men inget problem

EXPOrtmörker påverkar inflationen IF Metalls avtals- sekreterare, maj 2014: ”Jag kan inte i dagsläget se framför mig att vi skulle kunna växla upp löneökningstakten i nästa avtalsrörelse. ” Källa: Nyhetsbyrån Direkt.

Finanspolitik och strukturpolitik Klarar Sverige att hålla sunda statsfinanser? Är överskottsmålet överspelat?

Regeringen och överskottsmålet Inte tomt i ladan Balans i ekonomin men överskottsmålet nås inte – konstigt/osmart Ingen teater – varför? Regeringens motivering haltar

Hur tolka Överskottsmålet? Sverige ett av få OECD-länder som försämrat offentligt sparande sedan 2009 Bidragit till relativt god tillväxt Snabbare åtstramning nu – eller senare? Balansmål på sikt? Offentliga sektorns överskott senaste 10 åren är 118 mdr. Statens överskott?

Omläggning av politiken? Inte ny kurs – finjustering Nedsättning av A-avgifter för unga utdömt som ineffektivt Ökad trygghet (bidrag), A-kassa inte höjd sedan 2002, lön upp med 42% (plus effekt av jobbskatteavdrag) Utgiftstaket fast andel av BNP Vinstrestriktioner inom välfärden politiskt vägval med oklara effekter

Samordning av den ekonomiska politiken Riksbanken gasar – men argumenterar för att bromsa Regeringen bromsar – åtstramande budget FI bromsar – men teori och praktik går inte hand i hand Leder målen rätt?