© Viveca Still 2003 UPPHOVSRÄTT Viveca Still Helsingfors universitet

© Viveca Still 2003 Varför finns upphovsrätt? Grundrättsteorin – För att rätten till det man skapat tillhör upphovsmannens naturliga, grundläggande rättigheter Incentivteorin – För att säkra fortsatt skapande verksamhet och skydda investeringar Demokratiteorin – För att säkra informationsflöde fri från (statlig) censur

© Viveca Still 2003 Hur uppkommer upphovsrätt? Vid skapande verksamhet Kräver inte registrering! – ©-tecknet har bara en informativ och avskräckande verkan

© Viveca Still 2003 Vad skyddar upphovsrätten? Idé – uttryck – ”Verket” ett abstrakt juridiskt begrepp – verk  idé (t.ex. handlingen i en bok) – verk  exemplar Skyddsobjektet är ofta svårdefinierbart – definition med hjälp av exempel  verkstyperna (ex. konstverk, litterära verk, musikverk, audiovisuella verk) – definition med hjälp av en beskrivning av de rättigheter som tillhör upphovsmannen – man beaktar sedvana (god sed) och parternas intressen – Vad som skyddas avgörs in casu Se upphovsrättsrådets utlåtanden

© Viveca Still 2003 Upphovsrätten: ett knippe rättigheter Ekonomiska rättigheter Mångfaldigande Tillgängliggörande för allmänheten För utövande konstnärer Upptagning på anordning Tillgängliggörande för allmänheten Idéella rättigheter Paternalitetsrätten Respekträtten

© Viveca Still 2003 Upphovsrätten tidsmässigt begränsad vanligen 70 år (URL kap 4) närstående rättigheter 50 år (URL a §) kataloger och databaser 15 år (URL 49 §)

© Viveca Still 2003 Lagstadgade undantag Upphovsrättens undantag (URL 2 kap) – Vad är motivet bakom undantagen? grundläggande rättigheter, såsom yttrande- och kommunikationsfrihet, rätten till en rättvis rättegång, rätten till insyn i myndighetsverksamhet (offentlighetsprincipen), rätten till utbildning, religionsfrihet etc. transaktionskostnader

© Viveca Still 2003 Rättsfilosofiska begränsningar? Incentivteorin  Garantera fortsatt skapande verksamhet Grundrättsteorin  Andras grundläggande intressen till innehåll Demokratiteorin  Upphovsrätten får ej inskränka informationsmiljöns diversitet (privat censur, icke-kommersiell informationsmiljö)

© Viveca Still 2003 Upphovsrätt vs. fri konkurrens Upphovsrätten: ett lagstadgat monopol Optimering av både upphovsrätt och fri konkurrens – i praktiken ofta svårt – ex. Magill-fallet

© Viveca Still 2003 Upphovsrätten ur politiskt perspektiv

© Viveca Still 2003 Upphovsrättens politiska omgivning Kulturpolitik Handelspolitik – nationell (regional) konkurrenskraft – näringslivspolitik (näringslivets struktur på nationell nivå) Informationspolitik

© Viveca Still 2003 Upphovsrätten och informationspolitiken informationsmiljöns kommersialisering – privata/offentliga samt kommersiella/icke- kommersiella informationsmarknader privatoffentlig kommersiellicke- kommersiell

© Viveca Still 2003 Informationsrika/informationsfattiga – industrialiserade länderna vs. utvecklingsländerna – kampen om informationsresurserna

© Viveca Still 2003 Upphovsrätten baserar sig på ekonomiska teorier om att privat ägande är samhällsnyttigt. – Kan en fortsatt utökning av det upphovsrättsliga skyddet vara skadligt för fri konkurrens och icke- kommersiella informationsmarknader (t.ex samhällsdiskussion, utbildning)?

© Viveca Still 2003 Utvecklingen mot informationssamhället – Krävs utökat upphovsrättsligt skydd pga. utökade kopierings- och spridningsmöjligheter? – Eller leder utvecklingen till en maktförskjutning till fördel för rättsinnehavarna? jfr. möjligheterna att sluta avtal, tekniska skyddsåtgärder

© Viveca Still 2003 Åsidosätts upphovsrätten av nya möjligheten att sluta avtal och styra informationsanvändning genom tekniska åtgärder?  utveckling mot en privatiserad informationspolitik?