Nya Ladok – kort intro till upplägg Kort repetition av effektmålen för projektet Försöker besvara frågan: Vad är nytt i nya Ladok jämfört med nuvarande Ladok? Koncept för Ladok3 Vad finns respektive vad ser man Vad kan vi se och göra i MIT-miljön (och så småningom i nya Ladok) Så här långt, beskriver koncept och innehåll för olika områden Du visar i MIT-miljön Denna sida är inte del av själva presentation utan en introduktion till dig som ska presentera nya Ladok. Presentationen är tänkt att fungera som talarstöd till den som vill presentera nya Ladok, inte som en fristående beskrivning av produkten att sprida utan kontext. Som stöd rekommenderar vi att presentatören använder MIT-miljön för att visa det som beskrivs i presentationen. En begräsning i detta är dock att MIT-miljön innehåller en delmängd av en den totala funktionalitet som nya Ladok ska innehålla. Mer information om nya Ladok finns alltid att hämta på https://confluence.its.umu.se/confluence/display/Publik/Ladok3+information. Presentationen fokuserar på vad användarna kommer kunna göra i nya Ladok. Den tekniska lösningen beskrivs inte, exempelvis arkitektur, integrationer, infrastruktur mm. Presentatören antas vara väl insatt i Ladok3-projektet, i användandet av MIT-miljön och i det lokala lärosätesarbetet med nya Ladok. Åhörarna antas vara medvetna om Ladok3-projektet och att ett nytt Ladok utvecklas, samt insatta i studieadministration och nuvarande Ladok.

Brasklappar gällande MIT-miljön Gränssnittet utvecklas fortfarande Bland annat studieplan ska förändras stort, många av delarna finns där i dag men är inte klara utseendemässigt sett Meny och navigering ska göras om en hel del Det kan se mer klart ut på ”utsidan” än vad det faktiskt är på ”insidan” Det kan exempelvis saknas kopplingar till andra områden, så ett sparat moment skickas inte vidare till nästa del i kedjan ”Jag trycker på knappen men inget händer” Gäller bland annat tillgodoräknande och examenshandläggning Denna sida är inte del av själva presentation utan en introduktion till dig som ska presentera nya Ladok. MIT-miljön är en testmiljö som kontinuerligt fylls med innehåll. En av svagheterna är att det kan saknas funktionalitet i en kedja som gör det svårare att visa en hel process eller att sy ihop olika områden i den studieadministrativa processen till ett hel uppgift, som liknar det du kan göra i det nuvarande kompletta systemet. [Förtydliga] Att delar saknas kan bland annat bero på att en funktion måste synkroniseras med det som byggs i en annan domän och att man då väntar in den. Det kan också vara så att funktionen är lägre prioriterad och kommer att byggas senare i projektet. Det kan också bero på det omvända, att man utvecklat vad som verkar vara en ofärdig funktion, men som är en del som är essentiell för en annan funktion som är högt prioriterad och som måste vara klar tidigt.

Ladok3 – så här långt

Under hösten 2009 togs ett beslut om att starta ett projekt med målet att ta fram en nytt system som ska ersätta nuvarande Ladok. Beslutet togs av Konsortiets stämma där alla medlemmar representeras. Ladok3-projektet startade sedan upp under våren 2010. Nya Ladok ska tas fram i stark förankring hos medlemmarna enligt det direktiv som projektet fått – denna förankring sker bland annat genom att tidiga resultat har skickats ut på remiss till medlemmarna, genom att projektdeltagarna representerar ett flertal olika lärosäten, genom MIT-miljön där lärosätena kan testa och se den funktionalitet som hittills är utvecklad samt genom att lärosätesrepresentanter deltar i workshops vid kravframtagning.

Agenda Blandar beskrivning och demo Fokus på stöd för anställda (Väldigt lite teknik) (Inte så mycket om projektet) Jag hoppas att ni ställer mycket frågor! Så här är ursprungstanken, men du fyller ju på med det som du tänker ta upp Teknik respektive projekt finns andra presentationer om, de finns på startsidan på wikin ”Stöd till lärosäten”.

Projektidé från projektplanen Projektet bidrar till att uppfylla de effektmål som definierats i projektdirektivet, sammanfattade som: smidig och kostnadseffektiv studieadministration hög tillgänglighet och tillförlitlighet i applikation och data en kostnadseffektiv förvaltning möjliggöra förändrade arbetssätt och rationaliseringar på lärosätena ge förutsättningar att hantera krav på framtida funktionella och tekniska förändringar Detta uppnås genom att ta fram och leverera en ny generation av det studieadministrativa systemstödet Ladok. Det nya systemstödet ska vara anpassat till förändrade och föränderliga behov i verksamheten och utgöras av en nationellt gemensam installation. Denna säger samma sak om som nästkommande men på ett annat sätt.

Nya Ladok – målbild och önskade effekter Effektmål som nås via förändringar ”på insidan” Effektmål som nås via förändringar ”på utsidan” Förbättrad kommunikation Tillgänglighet och identitetshantering Flexibilitet Tillförlitlighet och säkerhet Lokal kostnadseffektivitet Gemensam kostnadseffektivitet Användbarhet Lokal kostnadseffektivitet Fokus på självservice Webbaserat Poängen med denna bild är att visa på att nästan alla effektmål nås genom det som görs ”på insidan” av nya Ladok. Det är i princip bara användbarhet där effektmålen nås genom de nya gränssnitten som märks tydligt för användarna. Det är således kanske den ”enda” nyhet man som användare uppfattar. Systemet gör ju fortfarande, i stort sett, samma sak och stödjer, i stort sett, samma processer. Ur dokumentet ”Ladok3 – nästa generations studieadministrativa system (remiss utskickad i december 2011) Den nytta som Ladok3 ska tillföra projektets intressenter är beskrivet i sju effektmål. Varje effektmål är här presenterat i ett eget avsnitt och i anslutning ges en sammanfattande beskrivning av hur Ladok3 uppfyller effektmålet. Syftet med avsnitten är att visa hur olika aspekter av förslaget svarar mot olika effektmål och att olika aspekter kan svara mot flera effektmål. 2.1.1 Kommunikation och integration Effektmål 1: Högskolorna får en gemensam plattform som snabbt och allsidigt kommunicerar med alla omgivande informationssystem av intresse och vid behov kan dela data med dessa, samt med andra högskolor både nationellt och internationellt. Effektmålet realiseras genom: Att ett gemensamt Ladok kan svara för samlade informations- och underlagsleveranser till externa aktörer såsom VHS (NyA), SCB och CSN. Kompletta, verksamhetsanpassade och stabila gränssnitt som kan användas av omgivande system. En meddelandebaserad arkitektur där omgivande system kan prenumerera på händelser från systemet. Att använda relevanta och etablerade standarder. 2.1.2 Tillgänglighet och identitetshantering Effektmål 2: Högskolorna har tillgång till Ladokuppgifter 24/7 genom smidig och säker identitetshantering som underlättar studentmobilitet och möjliggör egenrapportering. Att Ladok3 är uppbyggt av autonoma tjänster, det vill säga tjänster med minimalt inbördes beroenden vilket ger en robust lösning som kan anpassas driftsmässigt efter de tillgänglighetsbehov som gäller. Att identifiera vilka delar av Ladok som är kritiska för 24/7 och i lösningen minimera beroenden mellan delar som inte har likartade krav på hög tillgänglighet. Att Ladok3 möjliggör hantering av en identitet per individ, som kan autentiseras och auktoriseras mot lokala användarkataloger och framtida nationellt (internationellt) e-id. 2.1.3 Gemensam kostnadseffektivitet Effektmål 3: Konsortiet får ökad kostnadseffektivitet för såväl systemutveckling som systemunderhåll, jämfört med 2010. En modern arkitektur och en generalisering av informationshanteringen vilket ger en enhetlig struktur, bättre beredskap för framtida förändringar och nya förutsättningar för förvaltningsorganisationen. Att systemet delas upp i väl avgränsade funktionella delar. Att den tjänsteorienterade arkitekturen möjliggör utbyte/uppgradering av enskilda tjänster utan krav på fullständig systemuppgradering. Att systemets modulariserade uppbyggnad möjliggör användande av externt utvecklade komponenter i Ladok3. Att tillämpa domänbaserad utveckling, vilket förenklar både utveckling och förvaltning av systemet. 2.1.4 Lokal kostnadseffektivitet Effektmål 4: Högskolorna har tillgång till ett systemstöd som ger möjlighet till rationalisering och lägre totala systemkostnader för hela den lokala studieadministrationen, jämfört med 2010. En gemensam installation med nyckelfärdiga användargränssnitt och integration mot gemensamma externa intressenter. Att en webbaserad lösning inte kräver en lokalt installerad klient vilket ger minskat behov av lokal support. Att den tjänsteorienterade arkitekturen bidrar till att förenkla integrationer med lokala system. Att systemet har fokus på självservice och ger högskolorna möjlighet att integrera valda delar med lokala miljöer för vissa personalkategorier, vilket ger potential till rationaliseringar inom studieadministrationen. 2.1.5 Tillförlitlighet och säkerhet Effektmål 5: Högskolorna får, jämfört med 2010, högre tillförlitlighet i applikation och data, minimerat antal fel, möjlighet att dela särskiljbara data mellan högskolor i ett systemstöd som uppfyller högskolans ökande krav på informationssäkerhet. Att en gemensam installation med tydlig styrning av åtkomst, behörigheter och loggning ger möjlighet att dela data och ta del av data med bibehållen hög säkerhet. Generalisering av informationshanteringen vilket ger en enhetlig och tydlig struktur samt en beredskap för framtida förändringar. Att den tjänsteorienterade arkitekturen med autonoma tjänster ger ett robust system. Att tillämpa en agil utvecklingsmetodik, vilken bidrar till hög kvalitet genom strukturerad utveckling, test och driftstest samt dokumentation. Regelbundna säkerhetsgranskningar av arkitektur och lösning. 2.1.6 Flexibilitet Effektmål 6: Högskolorna får ett hållbart och flexibelt systemstöd, med en struktur som är generellt användbar med avseende på t ex utbildningsnivåer, valutor, periodbegrepp och ursprungsländer, och som byggs i en långsiktigt hållbar teknik med lång återstående livslängd vilket gör att investeringen kan nyttjas under längre tid än den ekonomiska avskrivningstiden. Att identifiera den information som verksamheten hanterar i syfte att klargöra vad som ska omfattas av Ladok och hur den kan generaliseras för att klara framtida krav på förändring. Att den tjänsteorienterade arkitekturen tillåter att all relevant information är tillgänglig via tjänstegränssnitt, vilket i sin tur möjliggör för ett lärosäte att göra anpassningar med egenutvecklade eller tredjepartskomponenter för lokala specifika krav. Att Ladok3 ska vara förberett för att möjliggöra drift i molnet. Det innebär att det nya systemstödet är anpassat för att fungera i en sammansatt systemvärld och kan kommunicera med kringliggande system. 2.1.7 Användbarhet Effektmål 7: Högskolorna får ett systemstöd som upplevs som användbart, lättarbetat, tilltalande och hjälpsamt samt möjliggör minimerad pappershantering; och som är stabilt genom att det utgår från grundläggande processer i kärnverksamheten och är enkelt och väldokumenterat. Att sätta användarna i fokus och genom högt deltagande från lärosätena under förberedelse- såväl som under utvecklingsfasen. Den föreslagna utvecklingsmetodiken involverar användarna i hög utsträckning och bygger på metodiskt kravarbete, utveckling och test. Att studenter och lärare i hög grad kan utföra uppgifter i Ladok. Det möjliggör minimerad pappershantering genom att ansökningar, underlag och godkännanden sköts internt i systemet. Att i arbetet med processbeskrivningar och informationsmodeller generalisera och identifiera förutsättningar för enhetlig hantering av bland annat utbildningsnivåer och ett enhetligt sätt att stödja programadministration samt ändamålsenligt innehåll och omfattning av funktionalitet. Användbarhetsexpertis används tillsammans med slutanvändarna i utvecklingsarbetet.

Principskiss – allt syns inte i användargränssnittet Information som kan skapas, ändras, och tas bort ”Detta finns i Ladok” Funktionalitet/tjänster som använder informationen i Ladok ”Detta kan Ladok” Gränssnitt som anställda använder för att läsa och skriva ”Detta kan jag se och göra i Ladok” Gränssnitt som studenter använder för att läsa och skriva ”Detta kan studenten se och göra i Ladok” Gränssnitt som läser och skriver/uppdaterar information ”Kopplar andra system till Ladok” Gränssnitt som läser och kan förse ett lokalt Uppföljningssystem med information 3. GRÄNSSNITT FÖR ANSTÄLLDA LOKALT UPPFÖLJNINGSSYSTEM 4. GRÄNSSNITT FÖR STUDENTER 2. funktionalitet 1. NYA LADOK information 6. SQL-gränssnitt Poängen med bilden är att visa att det är väldigt mycket av Ladok3 som inte användarna ser. En anställd ser det som visas i dens GUI, vilket styrs av vilken behörighet en har. Nyheter främst i HUR man gör saker Bättre stöd för processers helhet Stor flexibilitet – många vägar bär till Rom Webbaserat VAD i stort sett samma som innan Lite mer kring utbildningsinformation Lite mer kring examenshandläggning Lite mindre kring antagning Bättre stöd för uppföljning Detta kan jag se och göra i Ladok Behörighet styr Stor flexibilitet i lokala behörighetsstruktur Lokala behörigheter är en sak från insidan som faktiskt syns på utsidan. Men man gör det en gång och sen inte så ofta, jmf övergången till Nouveau. 2. funktionalitet 5. REST-gränssnitt LOKALA SYSTEM

Gränssnitt för anställda Nyheter främst i HUR man gör saker Bättre stöd för processers helhet Flexibilitet Webbaserat Mer enhetlig hantering VAD i stort sett samma som innan Lite mer kring utbildningsinformation Lite mer kring examenshandläggning Lite mindre kring antagning Bättre stöd för uppföljning Detta kan jag se och göra i Ladok Behörighet styr Stor flexibilitet i lokala behörighetsstrukturer Det är svårt att svara generellt på vad som förändras för en anställd, i hens dagliga arbete. Det beror på att processerna ser olika ut på och inom de olika lärosätena. HUR handlar i detta fall om att det blir ett helt nytt gränssnitt med nya sätt att navigera, söka information och utföra aktiviteter.

Nya Ladok – område för område

Stödfunktionalitet Områden i nya Ladok ÄRENDE-HANT. STATUS- HANT. ATTEST. O SIGN. VERSIONSHANT. UTB- INFO STUD- DELT. RESULTAT EXAMEN UPPFÖLJ Nya Ladok ska stödja ett antal processer inom olika områden; utbildningsinformation, studiedeltagande, resultat, examen och uppföljning. Till det direkta processtödet finns också ett antal olika stödjande funktioner, som gör processtödet i sig mer användarvänligt och eller effektivt. Denna typ av stödjande funktionalitet kan återkomma i flera områden, med något olika betydelse, exempelvis betyder status 1-3 i utbildningsinformation något annat än vad det betyder i resultatrapportering, även om det är en och samma princip. Områden i nya Ladok

Dessutom… STUDENT- INFO KATALOG- INFO BEHÖRIG-HETER GRUND-DATA ORGANIS-ATION Dessutom finns ju information om individer och annan information som bygger upp systemets infrastruktur etc.

Koncept i grunddata KATALOG INFORMATION UTB-INFO STUD- DELT. EXAMEN LOKALA GRUNDDATA Organi-sation Behörig- heter Betygs-skalor NATIONELLA GRUNDDATA Land Ort Betygs-skalor KATALOG INFORMATION Det finns både lokal och nationell grunddata i nya Ladok och vissa typer kan vara både och, exempelvis betygsskalor. Det lokala lärosätet kan också välja att tillgängliggöra sina lokala grunddata så att andra lärosäten kan använda den. UTB-INFO STUD- DELT. RESULTAT EXAMEN UPPFÖLJ

Utbildningsinformation

Koncept i utbildningsinformation Enhetlig hantering av utbildnings- former Generell modell för utbildning Nationella och lokala mallar Versions- hantering Startdatum slutdatum Regel- styrning Bilden beskriver de övergripande koncept man använt sig av för att skapa ett användarvänligt och hållbart stöd för utbildningsinformation. ”Detta har vi hällt i burken för att nå målen” UTB- INFO STUD- DELT. RESULTAT EXAMEN UPPFÖLJ

Funktionalitet - utbildningsinformation Skapa utbildning + tillfälle Uppdatera/ ändra utbildning/ tillfälle Skapa modul och komponent UTVECKLING AV NY UTBILDNING DOKUMENT-UTFORMNING Skapa utbildnings-tillfällesstruktur Koppla kurs/tillfälle till programtillfälle Status- Hantering / Påbörjat Komplett Denna bild ska ställas i relation till en generell utbildningsplaneringsprocess, där vissa delar hamnar inne i Ladok3 och andra utanför. Beroende på hur man arbetar i dag och hur man väljer att använda Ladok3 kan detta vara en större eller mindre förändring. UNDERLAG FÖR BESLUT

Utbildningsinformation – generell modell Kurs Modul Komponent Kurstillfälle Modultillfälle Komponentillfälle Kurs Varianter: Kurs inom utbyte Kurs på forskarnivå Kurs inom uppdragsutbildn. Yrkeshögskolekurs M fl Modul Varianter: Enhet för omfattning och betygsatt examination Tentamen Seminarium Laboration Inlämningsupp. M fl Komponent Varianter: Del av examination Laboration Exkursion Inlämningsuppg. M fl Kurstillfälle Varianter: Kurs Kurs inom utbyte Kurs på forskarnivå Kurs inom uppdragsutbildn. Yrkeshögskolekurs M fl Modultillfälle Varianter: Enhet för omfattning och betygsatt examination Tentamen Seminarium Laboration Inlämningsupp. M fl Komponent- tillfälle Varianter: Del av examination Laboration Exkursion Inlämningsuppg. M fl En generell grundstruktur för hur utbildningsinformation definieras ger förutsättningar för att hantera olika förekommande utbildningsformer (högskoleutbildning, förberedande utbildning, uppdragsutbildning, med flera) och utbildningsnivåer (grund-, avancerad- samt forskarnivå) på ett enhetligt sätt. Enhetlighet, tydlig skillnad på definitionen av utbildning och genomförande av utbildningstillfälle   På det sättet får lärosätena ett enhetligt systemstöd för hela verksamheten. Detta leder i sin tur till ökade möjligheter att tillhandahålla relevanta uppgifter till såväl kursdeltagare som för uppföljningsändamål.

Utbildningsinformation – generell struktur Kurspaketering Kurs Utbildningstillfälle Kurspaketeringstillfälle Kurstillfälle Kurspaketering Varianter: Utbildningsprogram Inriktning Utbytesstudier Ämne på forskarnivå Kurspaket Uppdragsutbildning Yrkeshögskoleutbildning M fl Kurspaketering-tillfälle Varianter: Utbildningsprogram Inriktning Utbytesstudier Ämne på forskarnivå Kurspaket Yrkeshögskoleutbildning M fl Kurs Varianter: Kurs inom utbyte Kurs på forskarnivå Kurs inom uppdragsutb. Yrkeshögskolekurs M fl Kurstillfälle Varianter: Kurs Kurs inom utbyte Kurs på forskarnivå Kurs inom uppdragsutb. Yrkeshögskolekurs M fl

Demo utbildningsinformation Använd här de möjligheter som MIT-miljön ger. Exempel på saker att visa, beroende på målgruppen är: Skapa lokal mall (ex ange lokala attribut) Skapa program och kurs (beslutsinformation, statusar, koppla kurser till program etc.) Skapa tillfällen (utifrån den eller de program/kurser du just skapat) Skapa tillfällesstruktur

Studiedeltagande

Koncept i studiedeltagande Flexibla perioder (inkl termin) Enhetlig hantering utb. former Studieplan Besluts- logg Helhetsbild av varje student Bilden beskriver de övergripande koncept man använt sig av för att skapa ett användarvänligt och hållbart stöd för studiedeltagande. UTB- INFO STUD. DELT. RESULTAT EXAMEN UPPFÖLJ

Funktionalitet - studiedeltagande Förväntat deltagande / Återbud Registrera student på kurstillfälle / även flera perioder Omregistrering på kurstillfälle Beslutsprocess för tillträde /antagning Uppföljning av av grupper Välja kurs- och inriktningstill-fällen för nästa period Hantera förändringar i studier Avbrott / Uppehåll i studier Ett deltagande - ett specifikt utbildningstillfälle förutsättningarna styrs primärt utifrån utbildningstillfälle Dokumentera deltagande för första gången, upprepat deltagande (omregistrering) samt fortsatt deltagande och avvikelser; tydligare hantering av avbrott och studieuppehåll Ladok ska ge möjlighet att särskilja deltagande för första gången, upprepat deltagande (omregistrering) samt fortsatt deltagande. Ett deltagande är alltid sammankopplat med ett specifikt utbildningstillfälle vilket möjliggör förbättrad hantering framförallt av omregistrering. Förutsättningarna för deltagande (om det är resursgrundande, regelverk etcetera) styrs primärt utifrån definitioner i respektive utbildningstillfälle.

Studiedeltagande – pågående eller ännu inte prioriterad funktionalitet Att hantera studentuppgifter Att hantera individuella kurser/kurstillfällen Att hantera flera studenter samtidigt Att visa historik följa förändringar i en students studiedeltagande Stöd för att dokumentera avbrott och studieuppehåll ska utformas på ett sätt som erbjuder möjlighet att skilja på bakomliggande orsak och för studieuppehåll även ge möjlighet att återuppta studier enligt plan eller efter prövning och överenskommelse.   Informationshanteringen i nya Ladok ska ge förutsättningar att följa förändringar i en students studiedeltagande och vid behov presentera historik. Ladok ska även erbjuda möjlighet att koppla ihop studiedeltagande på ett sätt som erbjuder hög spårbarhet då en student växlar mellan till exempel kurs- respektive programtillfällen. Förändringarna ger förutsättningar för ett bättre stöd för studenterna i att planera och följa upp sina studier och ger även förutsättningar för lärosätet att följa upp individer och grupper på ett bättre sätt än idag. Personuppgifter Personnummer Interrimspersonnummer Namn Kontaktuppgifter Personnummerbyte Sekretess Avstängning Avgifter

Varför studieplan? Behov av programadministration i olika utsträckning Enhetlig hantering oavsett grupp el individ Beslutslogg vid förändringar Uppehåll, avbrott, tillgodoräknanden, omregistrering Underlag inför kommande termin/studieperiod Enhetlig hantering av förväntat deltagande Kontroll mot examenskrav Beroende av utbildningsinformation / examenskrav Stöd för att dokumentera avbrott och studieuppehåll ska utformas på ett sätt som erbjuder möjlighet att skilja på bakomliggande orsak och för studieuppehåll även ge möjlighet att återuppta studier enligt plan eller efter prövning och överenskommelse.   Informationshanteringen i nya Ladok ska ge förutsättningar att följa förändringar i en students studiedeltagande och vid behov presentera historik. Nya Ladok ska även erbjuda möjlighet att koppla ihop studiedeltagande på ett sätt som erbjuder hög spårbarhet då en student växlar mellan till exempel kurs- respektive programtillfällen. Förändringarna ger förutsättningar för ett bättre stöd för studenterna i att planera och följa upp sina studier och ger även förutsättningar för lärosätet att följa upp individer och grupper på ett bättre sätt än idag.

Studieplan ska erbjuda Möjlighet att ange vilket kurstillfälle studenten ska följa vid förändringar Stöd för studenterna i att planera och följa upp sina studier Ger förutsättningar för lärosätet att följa upp individer och grupper Ger lärosätet underlag för prognoser och uppföljning  Stöd för att dokumentera avbrott och studieuppehåll ska utformas på ett sätt som erbjuder möjlighet att skilja på bakomliggande orsak och för studieuppehåll även ge möjlighet att återuppta studier enligt plan eller efter prövning och överenskommelse.   Informationshanteringen i Ladok ska ge förutsättningar att följa förändringar i en students studiedeltagande och vid behov presentera historik. Ladok ska även erbjuda möjlighet att koppla ihop studiedeltagande på ett sätt som erbjuder hög spårbarhet då en student växlar mellan till exempel kurs- respektive programtillfällen. Förändringarna ger förutsättningar för ett bättre stöd för studenterna i att planera och följa upp sina studier och ger även förutsättningar för lärosätet att följa upp individer och grupper på ett bättre sätt än idag.

Studieplan – Vad avser begreppet? Önskat/ preliminärt deltagande Förväntat deltagande Pågående deltagande Genomfört deltagande Godkänd kurs Vi gör olika tolkningar av begreppet studieplan, tonvikt på studier……eller plan som i planera. Bilderna här visar att olika personer läser in olika delar i begreppet studieplan, från enbart önskat/preliminärt deltagande till förväntat eller pågående deltagande. Avsikten är att studieplan i Ladok3 ska omfatta alla delarna ovan, samt besluten som möjliggör övergången mellan ”boxarna”.

Studieplan – Vad avser begreppet? Önskat/ preliminärt deltagande Förväntat deltagande Pågående deltagande Genomfört deltagande Godkänd kurs Vi gör olika tolkningar av begreppet studieplan, tonvikt på studier……eller plan som i planera Bilderna här visar att olika personer läser in olika delar i begreppet studieplan, från enbart önskat/preliminärt deltagande till förväntat eller pågående deltagande. Avsikten är att studieplan i Ladok3 ska omfatta alla delarna ovan, samt besluten som möjliggör övergången mellan ”boxarna”. Beslutsinformationen är viktigt ur uppföljnings- och historikhänseende.

Studieplan – Vad avser begreppet? Önskat/ preliminärt deltagande Förväntat deltagande Pågående deltagande Genomfört deltagande Godkänd kurs Vi gör olika tolkningar av begreppet studieplan, tonvikt på studier……eller plan som i planera Bilderna här visar att olika personer läser in olika delar i begreppet studieplan, från enbart önskat/preliminärt deltagande till förväntat eller pågående deltagande. Avsikten är att studieplan i Ladok3 ska omfatta alla delarna ovan, samt besluten som möjliggör övergången mellan ”boxarna”. Beslutsinformationen är viktigt ur uppföljnings- och historikhänseende.

Studieplan – Vad avser begreppet? Önskat/ preliminärt deltagande Förväntat deltagande Pågående deltagande Genomfört deltagande Godkänd kurs BESLUT OK OK BESLUT Beslut angående godkänd kurs har koppling till ersätta/tillgodoräkna Vi gör olika tolkningar av begreppet studieplan, tonvikt på studier……eller plan som i planera Bilderna här visar att olika personer läser in olika delar i begreppet studieplan, från enbart önskat/preliminärt deltagande till förväntat eller pågående deltagande. Avsikten är att studieplan i Ladok3 ska omfatta alla delarna ovan, samt besluten som möjliggör övergången mellan ”boxarna”. Beslutsinformationen är viktigt ur uppföljnings- och historikhänseende.

Studieplan – Vad avser begreppet? Önskat/ preliminärt deltagande Förväntat deltagande Pågående deltagande Genomfört deltagande Godkänd kurs BESLUT OK OK BESLUT Slutligen visas ju detta upp för den anställde/studenten i vars och ens vy i gränssnittet. STUDIEPLAN VY / VYER I ANVÄNDARGRÄNSSNITT

Studentinformation Personuppgifter Kontaktuppgifter Personnummerbyte Interrimspersonnummer Namn Kontaktuppgifter Personnummerbyte Sekretess Avstängning Avgifter  

Demo studiedeltagande Exempel att visa:

Resultathantering

Koncept i resultat Enhetlig hantering utb. former Mass-hantering Enkelt att förstå och använda Ärendehan-tering för tillgodoräk-nande Attestera beslut i systemet Bilden beskriver de övergripande koncept man använt sig av för att skapa ett användarvänligt och hållbart stöd för resultat. UTB- INFO STUDIE- DELTAG. RESULTAT EXAMEN UPPFÖLJ Nya Ladok inklusive domäner

Resultat - exklusive tillgodoräknanden Möjliggöra självadministration för fler användargrupper, primärt lärare Enkel hantering av modul / komponent Möjliggöra verifiering och signering direkt i systemet Återautenticering Ladok ska erbjuda enklare hantering av resultatrapportering för att i större utsträckning möjliggöra självadministration för lärare. Den främsta förändringen innebär möjlighet att verifiera och signera resultatdokumentationen direkt i systemet, detta inkluderar tillgodoräknanden i möjligaste mån.

Funktionalitet - resultat Utgå från anmälan till examination/ grupper Rapportera betyg och resultat på kurs Rapportera betyg och resultat på modul Planera examinations- tillfällen Uppföljning av grupper Rapportera resultat på komponent Underlag och beslut för tillgodo-räknanden Avisera Observera: uppföljning av grupper sker i uppföljningsdomänen

Modul respektive komponent Kurs Modul Komponent Kurstillfälle Modultillfälle Komponentillfälle Kurs Varianter: Kurs inom utbyte Kurs på forskarnivå Kurs inom uppdragsutbildn. Yrkeshögskolekurs M fl Modul Varianter: Enhet för omfattning och betygsatt examination Tentamen Seminarium Laboration Inlämningsupp. M fl Komponent Varianter: Del av examination Laboration Exkursion Inlämningsuppg. M fl Kurstillfälle Varianter: Kurs Kurs inom utbyte Kurs på forskarnivå Kurs inom uppdragsutbildn. Yrkeshögskolekurs M fl Modultillfälle Varianter: Enhet för omfattning och betygsatt examination Tentamen Seminarium Laboration Inlämningsupp. M fl Komponent- tillfälle Varianter: Del av examination Laboration Exkursion Inlämningsuppg. M fl En generell grundstruktur för hur utbildningsinformation definieras ger förutsättningar för att hantera olika förekommande utbildningsformer (högskoleutbildning, förberedande utbildning, uppdragsutbildning, med flera) och utbildningsnivåer (grund-, avancerad- samt forskarnivå) på ett enhetligt sätt. Enhetlighet, tydlig skillnad på definitionen av utbildning och genomförande av utbildningstillfälle   På det sättet får lärosätena ett enhetligt systemstöd för hela verksamheten. Detta leder i sin tur till ökade möjligheter att tillhandahålla relevanta uppgifter till såväl kursdeltagare som för uppföljningsändamål.

Demo resultat

Examenshandläggning

Koncept i examen Enhetlig hantering utb. former Ärende-hantering för ”bevis” Examensbevis respektive kursbevis Inbyggda mallar Attestering /signering i systemet Bilden beskriver de övergripande koncept man använt sig av för att skapa ett användarvänligt och hållbart stöd för examen. UTB- INFO STUD. DELTAG. RESULTAT EXAMEN UPPFÖLJ Nya Ladok inklusive domäner

Examen Skapa examensärende Välja ingående kurser Bevaka slutbetyg Lägga till fotnot Rapportera in utfärdad examen Kursbevishantering

Kommer snart Hantera examenskrav Färdigställa flödet Gränssnittet

Funktionalitet - examen Definiera grundläggande uppgifter Ta emot ansökan/ skapa, välja, tilldela ärende Stöd för granskning och kontroll av underlag Föreslå examen Avancerad layout Bevaka kurser/ välja, sortera kurser, förhands-granska och redigera bilagor Utfärda kursbevis /examensbevis inkl bilagor Dokumentera utfärdad examen/bevis

Examen - kataloguppgifter Skapa förutsättningar för examensadministration Skapa examensdefinition Skapa huvudområde Skapa mall för bilaga – Diploma Supplement Avgränsat; ej ansöka om examen, ej kontrollera och handlägga examen Genom den generaliserade strukturen skapas förutsättningar även för enhetlig handläggning av: och utfärda examens-, utbildnings- respektive kursbevis för samtliga typer av utbildning som hanteras i Ladok. Finns en aktuell och godkänd individuell studieplan kan handläggning i motsvarande utsträckning underlättas genom att systemet kan utföra möjliga kontroller inför, i samband med eller vid mottagandet av ansökan om till exempel examensbevis.

Demo examen

Uppföljning

Koncept i uppföljning Separata lärosätes- instanser Åtkomst via SQL-verktyg Verksamhets-orienterade tabeller Fåtal färdiga rapporter Enhetlig hantering utb.former Bilden beskriver de övergripande koncept man använt sig av för att skapa ett användarvänligt och hållbart stöd för uppföljning. UTB- INFO STUD. DELTAG. RESULTAT EXAMEN UPP- FÖLJN. Nya Ladok inklusive domäner

Funktionalitet - uppföljning Uppföljnings-system på lärosäte: Plocka ut/ kombinera informations-objekt för vidare bearbetning Rapporter för underlag till årsredovisning enligt regleringsbrev Rapporter för uppföljning Data tillgängligt för årsberättelser Vidare bearbetning i te x Excel Exportmöjlighet av underlag till rapporterna Begränsning, gruppering och sortering Data tillgängligt för uppföljning

Leverans 1: Årsredovidning Konvertering av den information som är nödvändig för att ta fram underlag för årsredovisning enligt regleringsbrev. Funktionalitet för att ta fram underlag för årsredovisning enligt regleringsbrev Möjlighet att läsa information i användargränssnitten för utbildningsinformation, studiedeltagande, resultat och examen

Rapporter och informationsobjekt Uppföljningsdomänen tillhandahåller tre alternativ att få fram uppgifter: Rapporter med begränsningar och grupperingar. Rapportunderlag exporteras till tex Excel (individnivå med begränsning men ej gruppering) Informationsobjekt (vyer) med åtkomst via SQL. Rapport: det beräknade resultatet av en generering Informationsobjekt: den underliggande information som rapporter baseras på (hämtas från övriga domäner) Skriva ut rapporterna och exportera dem till tex excel

Rapporter Rapport Helårsstudent Exportera underlag till rapport Rapport på skärm Exportera underlag till rapport Rapport Helårsprestation Rapport Utfärdade examina

Rapporter Begränsa och gruppera MEN ej komplett Helårsstudent Begränsa och gruppera MEN ej komplett Ingen fullständig funktionalitet ännu Det kommer fler rapporter till leverans 1 Helårsprestation Utfärdade examina Studiedeltagande- registrering De ljusa rutorna med rapporter finns i MIT- lev och de med mörkare grått kommer senare. Studiedeltagand- aktivitet Studietid Helårsekvivalenter- aktivitet

Rapport på skärm Användargränssnitt – ej klart Kommer till leverans 1 (med start april 2015) få en enkel utskriftshantering möjlighet att exportera rapporten till tex Excel

Exportera underlag till rapport Allt underlag som rapporten grundar sig på ner på individnivå. Behörigheten styr vilka som kommer åt underlaget. Senare kommer två varianter att finnas, en med pnr och en med enbart födelsedata. Begränsningarna kommer med men ej grupperingar

Informationsobjekt Uppgifter/vyer som kan sökas ut med SQL för att bearbetas vidare/aggregeras med andra data Utbildningsutbud Studiedeltagande Studieaktivitet Studieresultat Examen

Kvarstår till MIT-leverans 5 I MIT_leverans 5 levereras fullständig funktionalitet för årsredovisning Användargränssnittet ska delvis göras om SQL- åtkomst till informationsobjekten Rapporter som kvarstår: Studiedeltagande Studietid Helårsekvivalenter

ÅR Visningsdimensioner/gruppering/urval HST Period Utbildningsområde Finansieringsform Undervisningsform Utbildning Organisation Studieavgifter HPR Examen Period Examenskategori Examenstyp Huvudområde Organisation Utbildning (Program, Ämne) Registreringar Utbildning (Program, Kurs, Ämne) HST utan resultat Utbildningsområde Finansieringsform Undervisningsform Utbildning

Demo uppföljning

Principer för användargränssnitt

Målet med användargränssnittet Ladok ska vara självinstruerande Nya användare ska uppfatta Ladok som enkelt och inbjudande Det kommer att finnas genvägar och kortkommandon så den vana Ladokanvändaren upplever Ladok som effektivt Ladok ska utgå från standarder inom webbaserade användargränssnitt Självinstruerande: Så långt det är möjligt ska användaren själv förstå vad den ska göra För nya användare: Ladok ska vara enkelt och inbjudande att använda så dessa använder systemet själv istället för att be en administratör om hjälp Utgår från standarder: Är man van att ex. handla och söka information (e-handel samt e-banker ex) på nätet kommer man att känna igen sig i Ladok

Tre grundprinciper för Ladoks användargränssnitt Ett syfte per sida Grafiskt rent Följa en modern navigation Ett syfte per sida: - Om man är inne på resultatrapporteringen ska det inte finnas onödig information utan enbart funktionalitet för resultatraportering. - Sekundär funktionalitet och information nås lätt om man efterfrågar det Grafiskt rent: Det ska inte finnas störande element för att göra sidorna roligare utan rent och enkelt så att användren kan fokusera på uppgiften Följa modern navigation: Till skillnad mot dagens funktionsorienterade arbetssätt ska Ladok följa en modern navigation tex man söker fram en student och därefter utför ett antal uppgifter för den studenten

Behörigheter och roller

Administration av organisation och behörigheter Stora lokala möjligheter Stödjer lokala processer och möjliggör förändringar i dem Flexibla roller, utifrån lokala behov Organisationsstruktur mkt flexibel

Begrepp inom ramen för behörighetshantering Systemfunktion Systemaktivitet Behörighetsprofil Användarbehörighet Organisation Beställning Systemfunktion: Den lägsta tekniska behörighetsnivån. Varje systemfunktion har en namnsatt unik identitet och är definierad i kod och därmed ej konfigurerbar. Dessa systemfunktioner är i sin tur grupperade i systemaktiviteter Systemaktivtet: En systemaktivitet innehåller de systemfunktioner som krävs för att en användare ska kunna utföra en minsta aktivitet (t ex registrera en student på ett kurstillfälle). Systemaktiviteter konfigureras på nationell bas och är därmed gemensamma för alla lärosäten. Behörighetsprofil: Behörighetsprofiler definieras på lärosätesnivå (d v s varje lärosäte har sin egen uppsättning behörighetsprofiler). Dessa kopplas till de systemaktiviteter som motsvarar önskad behörighet för behörighetsprofilen Användarbehörighet: En användarbehörighet är en kombination av en behörighetsprofil och en organisation kopplad till en användare och ger den slutliga behörigheten för användaren. En användare kan ha flera olika användarbehörigheter Organisation: Organisationen beskriven som lärosätet själv ser den. Beställning: Den aktivitet användaren måste göra för att få en behörighet

Behörighetsmodell Principskiss för hur behörigheter konfigureras Mer information om systemaktiviteter: På följande länk finns de aktuella mappningarna mellan: Behörighetsprofil -> Systemaktivitet -> Systemfunktion Systemaktivitet -> Systemfunktion Systemfunktion -> Systemaktivitet Exempel Systemaktivitet -> Systemfunktion: Användarbehörighet - behörighet att aktivera, inaktivera eller markera som obehandlad Aktivera användarbehörighet Inaktivera användarbehörighet Obehandla användarbehörighet https://www.mit.ladok.se/restdoc/behorigheter/af-sv-r.html

Tidsplan

Tidsplan för leverans av nya Ladok Leveranser till MIT-miljön ca 1 gång/kvartal Systemleveranser till förvaltning, 3 st Produktionssättning på lärosäten, 3 st Årsredovisning Uppföljning Resten [AS-Kommentar] Skall man lägga till något om hur själva produktionssättningen går till (dvs dokumentationen som vi som lärosäte fått från Förnyad förvaltning?)

Produktionssättningsplan Leveranser till förvaltningsorganisationen Årsredovisning Uppföljning Totalt november april februari Testmiljö befintlig version uppdaterad februari juli maj Årsredovisning Produktionssättningar på lärosätena Piloter Användning Prod. sättning mars augusti november maj Uppföljning Piloter Användning Prod.sättning september november maj Totalt december Piloter Prod.sättning oktober februari december 2014 2015 2016 2017 Version 2.0 2014-02-17

FRÅGOR?