Rättsinformation, metadata och standarder för informationshantering Cecilia Magnusson Sjöberg Institutet för rättsinformatik, Stockholms universitet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det värdefulla ENGAGEMANGET
Advertisements

Framtidens detaljplaner Vad görs för att möta kraven?
MODUL 1: ATT VARA SAMHÄLLSMEDBORGARE, YTTRANDE- OCH INFORMATIONSFRIHET, TILLGÅNG TILL INFORMATION, DET DEMOKRATISKA SAMTALET OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE.
Nödvändiga perspektivskiften
Staten och det civila samhällets organisationer
Recept för sjukvården Almedalen 6/ Mattias Lundbäck Ek Dr
Spelregelsprocessen och samarbetet med civilsamhället
Policy för miljö och hållbar utveckling
1 Sociala medier inom juridiken Mark Klamberg, doktorand.
Organisera vattentjänsterna för framtiden
Att söka och förvalta kunskap
Den nationella ungdomspolitiken
Informationsstruktur Förutsättning för vad?
Centrala innehåll och kunskapskrav
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Hur stort är steget att gå från analog till digital skola och hur tar du steget? Bitte Henriksson 20 mars 2012 Vi har pratat ett bra tag om den digitala.
Tekniska Verken och Linköpings universitet som regional motor för en hållbar utveckling
Välkommen till information om utvecklingsarbete
PRIVATJURIDIK Lagar och andra rättskällor, kap 3.
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Regional digital agenda för Östergötland
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Internationell Ekonomi
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
FN Organisation, utmaningar, problem och nya uppdrag.
TEN-T och Fonden för ett sammanlänkat Europa Svenskt perspektiv
Att få rätt saker att hända
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken Christer Marking IT-kommissionen.
”Vägen mot e-samhället”
”Vägen mot e-samhället”
Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Vision och organisation Högskolebiblioteket MDH Lisa Petersen Presentation för Biblioteksrådet
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Idéburet Offentligt Partnerskap
M i n i s t r y o f I n d u s t r y, E m p l o y m e n t a n d C o m m u n i c a t i o n s S t o c k h o l m, S w e d e n Den svenska IT-politiken Sofia.
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Namn på presentation. Ändras i Sidhuvud/Sidfot 1 Mål och vision BRANSCHEN ● Vision ● Idé ● Strategiska områden ● Framgångsfaktorer.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Rättsinformationen och IT 2002: Marknadens syn Lars Klasén SchlumbergerSema InfoData Rättsinformationen och IT.
Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken IT-kommissionen och Region Skåne Lund 26 september 2002.
Nacka kommuns tillgänglighetspolicy A-C Rudström, samordning och utveckling Jessica Röök, samordning och utveckling.
Välkomna till träff med Samrådsgruppen för näringslivsfrågor
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Samverka bör man – hur gör man?
Finansiell samordning
Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning
Kommissionen för jämlik hälsa
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Individuell fördelning - men hur?
Maria Ahlsved, Näringsdepartementet
Digital plattform Delaktig kommunikation
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.

Miljömålen består av tre slags mål
Alumnrelationer vid LNU
Vad innebär regionbildningen?
777 förslag Annika Nilsson Tomas Chicote
Miljömålen består av tre slags mål
Kommundirektören och digitaliseringen
Utveckling och lärande
Presentationens avskrift:

Rättsinformation, metadata och standarder för informationshantering Cecilia Magnusson Sjöberg Institutet för rättsinformatik, Stockholms universitet

2 Breddtjänster förutsätter en bred ansats… ”IT-kommissionen föreslår att: regeringen utformar regler som skapar ekonomiska förutsättningar för investeringar i digital information, terminologi och standarder. Detta behövs för de olika områden där samhällsrelevanta informationsresurser finns samlade, men även för en aktiv svensk medverkan i det internationella utvecklingsarbetet. Prissättning och andra villkor för informationsåtkomst och informationsöverföring behöver granskas. Ofta kan utvecklingen av bred information om breddtjänster försvåras i onödan. Utveckling och metodkunnande och teori om standard ges ett bra stöd för att kunna vare en gemensam resurs för utvecklingen av informationsresurser i Sverige.” Breddtjänster – ett nytt sked i IT-politiken, IT-kommissionens rapport 3/2002, SOU 2002:51 s. 28

© Cecilia Magnusson Sjöberg Utgångspunkter IT-politiskt ställningstagande: –” Underlätta informationsarbete, satsa på terminologiarbete och standardisering” (SOU 2002:51 s. 28) Rättsinformation utgör en del av Sveriges samlade informationsresurs Vi står inför ett antal utmaningar! –En pedagogisk –En juridisk –En rättspolitisk

© Cecilia Magnusson Sjöberg Den pedagogiska utmaningen Att skapa förståelse för att standarder för informationshantering och kommunikation generellt sett inte är –Standardiserade –Mjukvaruoberoende –Intuitiva

© Cecilia Magnusson Sjöberg …utan standarder för informationshantering (och kommunikation) –Är att betrakta som en metod/ansats för systemutveckling och systemförvaltning –Kan fungera som en hävstång för mjuka infrastrukturer –Skapar förutsättningar för tillit i informations- samhället

6 Tillit i informationssamhället IT-kommissionens visioner om breddtjänster förutsätter ”att enskilda, företag och organisationer litar på att deras integritet inte kränks, att de känner förtroende att den information de drar nytta av är tillförlitlig och att identiteten hos den de samverkar med är den uppgivna. Utan sådan tillit blir det svårt eller till och med omöjligt att utveckliga breddtjänster. Det är kombinationen av möjligheter och tillit som ska bära utveck- lingen framåt.” SOU 2002:51 s. 20

© Cecilia Magnusson Sjöberg Tillit I juridisk bemärkelse I teknisk bemärkelse I organisatorisk bemärkelse I kommersiell bemärkelse

© Cecilia Magnusson Sjöberg Befogad tillitBefogad misstro/ Avsaknad av tillit Obefogad tillitObefogad misstor/ Obefogad avsaknad av tillit

© Cecilia Magnusson Sjöberg Den juridiska utmaningen Att ingjuta insikt om att nyttjande av strukturtekniker har rättsteoretiska implikationer –Klassisk domänspecifik representations- problematik Juridik - rättsinformation

© Cecilia Magnusson Sjöberg Att utnyttja potential i modern IT, t.ex. XML med anknytande metoder –Effektiva informationssökningssystem –”Regulatory management” – m.m.

© Cecilia Magnusson Sjöberg Den rättspolitiska utmaningen Tydlighet om mål och medel Timing – att agera i takt med omvärlden Förankring och bemanning Rollen som en av flera aktörer Det offentliga åtagandet