Klimat- och energistrategi för Jönköpings län Klimat- och energistrategi (år 2010)– med vision och mål till år 2050 Visionen innebär: … behovet av energi minskar med knappt 40 procent (jmf år 2007)samt att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas. Länets Klimatråd bildas år 2011; – vara pådrivande i arbetet, – organiserar samarbetet mellan organisationerna, – prioritering av gemensamma åtgärder, – revidering av strategi och mål.

Klimatrådet Beredningsgrupp Fokusgrupp Energieffektivisering Konsumtion och livsstil Kommunikationsgrupp Fokusgrupp Transporter Planering Fokusgrupp Förnybar energi Jord- och skogsbruk Fokusgrupp Anpassning till klimatförändringar Klimatrådets organisation och genomförandeprocess 48 myndigheter, kommuner och företag deltar i arbetet som engagerar och entusiasmerar över 90 personer!

Fokusgruppernas uppgift Mål för åtgärdsområdet Nuläges analys Beslutade åtgärder enligt KES* till år 2014 *KES = Klimat- och energistrategin **För klimatanpassning är målbilden ofullständig i KES, beslutade åtgärder saknas och förslag till åtgärdsprogram behövs tidigare Analysera ”glappet” och behovet av** 1. Utveckling av beslutade åtgärder 2. Nya betydande åtgärder till Nya åtgärder till åtgärds- program Förslag Beredningsgruppen Klimatrådet Förslag Genom- förande - - Gemensamma projekt - - Åtgärder i respektive organisation Uppföljning och utvärdering

Tillförsel och användning av energi, år 2007

Utsläpp i siffror Ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) Ton växthusgaser / invånare (koldioxidekvivalenter) 5,85,62 Ton koldioxid Ton koldioxid/invånare3,63,5 Utsläppen från ett konsumtionsperspektiv är betydligt större

Målbedömningar

Mål : GWh 2020: högst GWh

Övriga målbedömningar

Exempel på scenario som uppfyller vision och mål Förutsättningar: 1 ton CO2 per invånare Ingen befolkningsökning Små till måttliga minskningar inom industri och jordbruk Scenariot ger 65 % minskade utsläpp

Effektivare energianvändning Idag (2007) Bebyggelsen4 843 GWh GWh2 400 GWh Industrin3 004 GWh2 500 GWh1 900 GWh Transporter3 688 GWh2 200 GWh1 900 GWh Summa GWh8 000 – GWh5 100 GWh Procent av 2007 års energi användning Cirka 70 %Cirka 40 %

Energiintensitet, total slutlig energianvändning samt BNP Källa: Energiindikatorer 2008, ET 2008:8. Energimyndigheten.

EU 20/20/20

Behov av energieffektivisering vid 2 % tillväxt Energieffektiviseringen behöver vara 1 % högre än tillväxten. 3 % effektivisering årligen

Några områden av nuvarande energitillförsel och potentialer Vindel 6 GWh (334 st planeras) GWh GWh Kraftvärme el värme 179 GWh GWh (100 % 2015 ) Fjärrvärme Spillvärme 809 GWh 2 GWh 873 GWh (8 % 2015) Fjärrkyla 5,5 GWh Solvärme Planeras i Värnamo (solceller) 3 GWh 3,8 GWh ( ? ) – GWh (580) GWh (580) Träbränsle från skog och mark grot 2000 GWh Vattenkraft 107 GWh120 – 130 GWh Biogas* 30 GWh (Jkpg utbyggd) GWh Summa6 800 – GWh – GWh * Varav 8-49 GWh från matavfall, 19 GWh från livsmedelindustri, 27 GWh från avlopp och GWh från gödsel

Scenarier för produktion av förnybar el jämfört med mål för el/energi Total energi- tillförsel 2007 Tillförsel av el 2007 Mål för förnybar el 2020 Mål för förnybar energi 2050

Regeringsuppdrag om Färdplan 2050 Länsstyrelserna ska lämna underlag om hur den regionala nivån kan bidra till visionen om att Sverige inte ska ha nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Redovisning senast 31 mars 2012 Underlaget ska tas fram i bred samverkan med olika aktörer i länet (även ideella organisationer) Bakgrunden är Cancun-överenskommelsen om långsiktiga strategier (färdplaner), EU:s färdplan 2050 och klimatpropositionen från 2009

Definition av netto-utsläpp Nära noll utsläpp från sektorerna Sänkor i Sverige Klimatkompensation Länsstyrelserna Naturvårdsverket

Tre frågeområden Hur kan vi nå ett nära noll läge? Åtgärdsmöjligheter för att nå klimatvisionen till år 2050 Hinder för att nå målen till år 2050 Redovisning hur dialogerna genomförts

Dela in svaren! Transporter Industrins förbränning/förbränningsprocesser Energitillförsel Bostäder/service Jordbruk Sektorsövergripande åtgärder och övriga åtgärder Prioritera sådant som har störst potential i länet. Hindren kan till exempel vara informationsbrister, brist på tillgänligt teknik, lagstiftning, institutionella hinder.