NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Journalistutbildning 2009, Kalmar IPCC/FCCC Marianne Lilliesköld Forskningssamordnare Naturvårdsverkets Forskningssekretariat.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Lena Liljebäck Arbetsförmedlingen Generationsväxlingen
Framtid Västernorrland! - Regional utvecklingsstrategi
Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige
Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd.
Växthuseffekten – så fungerar den
SKOGSINDUSTRIERNAS KLIMATMANIFEST
Europaparlamentariker
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar.
Att tänka på vid klimatkompensation
Svensk konsumtion och global miljöpåverkan Hur fortsätter arbetet ?
CBD-processen i Sverige
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
LETS Governing transitions towards Low carbon Energy and Transport Systems for 2050.
Regionala miljömålsdagen 8 juni 2011 Lars Nyberg.
Jonas Åkerman    Avdelningen för miljöstrategisk analys – fms /KTH
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Uthållig kommun – vägvisare mot smartare energianvändning Maria Steinbach Lindgren Enhetschef Kalmar
Fossilbränslefri region
Erik Langby Källa: watersecretsblog.com Utmaningar kring klimatfrågan i den regionala utvecklingsplaneringen Erik Langby Ordförande i Regionplane-
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Energilösningar för framtiden Energikonferensen i Gimo 8 maj 2012 Andres Muld.
Anpassning till ett förändrat klimat Uppdrag för länsstyrelserna Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat 2008/09:162.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
IEE2 - Utlysning för 2011 Cecilia Thapper Energikontoret Skåne Malmö
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Trusler og udfordringer – refleksioner fra klimaforhandlingerne og.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 EU 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration.
Varför är CCS viktigt? Klimatkonferens i Göteborg 27 januari 2009 Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för kraftproduktion.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Klimatutveckling EUs roll och vindkraftens betydelse
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
Anpassning – brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap –Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett.
Handel med utsläppsrätter utanför EU ETS
Klimatförhandlingar i Rudbecksskolans bibliotek Ett rollspel i tre akter.
Grönt ledarskap och transporter Carl-Arne Pedersen, ordförande EMC.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Södra Innovation Skogens viktiga roll för klimatet Skogens betydelse för klimatet och som råvarakälla till energi, produkter och kemikalier.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
ESS-S presentation för Region Skåne Utgångspunkter Ett unikt tillfälle En stor potential Hård konkurrens.
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Pris på utsläpp Skatter och eller utsläppshandel Olle Björk Miljödepartementet.
Klimatförhandlingar i Rudbecksskolans bibliotek Ett rollspel i tre akter.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Miljöutvecklingsdagar 2008 Klimat, miljö och energi Regionala enheten.
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Skogen, skogsprodukterna & klimatet. Skogens betydelse för koldioxidbalansen Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen Kolet från koldioxiden lagras.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Parisavtalet – allra viktigast
Minska utsläppen av växthusgaser
Klimatet förändras och det påverkar dig
Tendenser i EU:s miljöpolitik
Miljömålen består av tre slags mål
Accounts + SD = ♥? SD indicators generated from an integrated statistical account New report financed by Eurostat, DG Environment and Statistics Sweden.
Miljömålen består av tre slags mål
Presentationens avskrift:

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Journalistutbildning 2009, Kalmar IPCC/FCCC Marianne Lilliesköld Forskningssamordnare Naturvårdsverkets Forskningssekretariat Svensk kontakt till IPCC

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Intergovernmental Panel on Climate change Mellanstatlig organisation Länderna är medlemmar Länderna väljer representanter

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC Byrå Ordförande 3 Vice-Chairs WG I 2 Co-Chairs 5 Vice-Chair WG II 2 Co-Chairs 5 Vice Chairs WG III 2 Co-Chairs 5 Vice Chairs

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ordförande och vice ordförande

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld WG I Klimatsystemet Klimatprocesser Modellering Scenarier

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld WG II Effekter på ekosystem och samhälle Regionala effekter Anpassning Sårbarhet

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld WG III Åtgärder –Globala –Regionala –Sektoriella

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Task Force for Inventories Guidelines för inventeringar –efterfrågas av Klimatkonventionen

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC-rapporter Assessments Specialrapporter Metodologiska rapporter Tekniska rapporter Annat

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Special Reports From SAR and TAR to AR 4 Regional Impacts of Climate Change Aviation and the Global Atmosphere Emission Scenarios Methodology and Technology Transfer Land Use, Land Use Change and Forestry Ozone and Climate Carbon Dioxide Capture and Storage

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Vad är det som är speciellt med IPCC? Omfattande reviewprocess Huvudsakligen granskad litteratur Konsensus förfarande - SPM Policy relevans - ej policyföreskrivande

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ökande grad av säkerhet some evidence balance of evidence likely very likely

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld 5-årscykler 2007 – beslut om ny utvärdering AR – val av ny Byrå och arbetsgrupper 2009 – scoping av rapportinnehåll 2010 – start av WG I 2011 – start av WG II och WG III 2013 – WG I klar 2014 – WG II och III klara

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Nytt för AR 5 Nya scenarier Integrerade modeller Livsstil och beteende (psykologer saknas)

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Koppling mellan FN:s Klimatpanel IPCC och FN:s Klimatkonvention UNFCCC

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld UNFCCC Art 2 Stabilisera växthusgaserna i atmosfären så att farlig antropogen påverkan förhindras. En sådan nivå bör vara uppnådd inom en tidsram som är tillräcklig för att –Tillåta ekosystem att anpassa sig naturligt –Säkerställa att livsmedelsproduktionen inte hotas –Möjliggöra för ekonomisk utveckling att fortgå på ett hållbart sätt

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld KP verktyg Flexibla mekanismer för att nå i-ländernas åtagande till år 2010 handel med utsläppsrätter gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) Kyotoprotokollet anger tydligt att en betydande del av ett enskilt lands insatser för att nå sina klimatmål ska bestå av inhemska åtgärder

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Marrakech accords Utstakade vägen för implementeringen av Kyotoprotokollet CDM- genomförande Handel med utsläpps- rätter Capacity building Art 6 - kommunikation

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC AR 4 Stabilisering 450ppm Utsläppen har ökat med 70 % sedan 1970 Utsläppen kommer att öka med % till 2030 Kort sikt = till 2030 minska med 30% Lång sikt = efter 2030 minska med %

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Det finns en bred uppsättning åtgärder och styrmedel (IPCC) Pris på utsläpp av växthusgaser –koldioxidskatt, system för utsläppshandel Skatter Finansiella instrument Regler och standarder Integrering av klimat i andra politikområden

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Förhandlingar om rättvisa Utsläppsminskning Anpassning

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld COP/CMP/BALI Bali Action Plan –Vägen till Köpenhamn Köpenhamn – ett nytt regelverk som ersätter KP efter 2012

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ad hoc Working Group on Further Commitments for Annex 1 under the Kyoto Protocol Undersöka potential för utsläppsminskningar Möjliga vägar Ytterligare åtaganden

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ad hoc working group on Long- term Cooperative Action under the Convention åtaganden om utsläppsminskningar stöd för anpassningsåtgärder i u-länder teknikutveckling och teknologiöverföring finansiering av åtgärder åtgärder för att bromsa avskogningen

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld EU - Arbetsgrupper under Rådsarbetsgruppen WPIE EGFA – Expert Group on Future Actions –ETMA – European Task Force on (economic) Modelling and Assessment CGOM – Core Group of Modelers

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Modelleringsgruppen förhållande till 2-gradersmålet jämförelser mellan EU:s mål -30% och - 20% utifrån olika förutsättningar möjligheter att nå framtida större utsläppsminskningar – (-50% globalt 2050)

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Utmaningar för Köpenhamn US is back – men Stora svårigheter i kongressen 35 säkra av från olje- och gas stater Viktigt vad EU gör Nytt kongressval 2010

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Begränsa utsläppen Utmaningen –Bryta dagens samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av fossila bränslen Kräver –Global övergång till förnybara energikällor EU starkt pådrivande men USA och G77 utmanar – robust underlag krävs

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld IPCC konstaterar Ekonomiskt möjligt I vissa fall lönsamt

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld SBSTA ForskningKommunikationAnpassningLULUCF UNFCCC/COP/CMP SBIAWG-KPAWG-LCA

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Vilka är grupperna? G 77 AOSIS Non-Annex 1 Annex 1 UNFCCC

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Vem sitter vid förhandlingsbordet? Miljödepartementet leder den svenska delegationen –Naturvårdsverket, Energimyndigheten, andra departement bistår med experter EU:s ordförandeland för talan för EU –En rådsarbetsgrupp samordnar arbetet –Expertgrupper bereder frågorna

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Nationalrapporter Nationella förhållanden Utsläpp av växthusgaser , totalt och per sektor Styrmedel Prognoser över utsläpp och upptag av vhg Sårbarhetsanalys, klimateffekter och anpassningsåtgärder Finansiellt stör och tekniköverföring Forskning och miljöövervakning Utbildning och information

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Forskningskapitlet Forskning och systematisk övervakning Klimatsystemet Modeller och scenarier Effekter Socioekonomiska analyser Åtgärder

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Forskningsfinansiärer VR - grundforskning FORMAS – tillämpad forskning Energimyndigheten – internationell klimatpolitik VINNOVA - teknik Naturvårdsverket – styrmedel Mistra

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Kommunikation, Organisation, Politik och Effektivitet, COPE Faktorer i omgivningen som påverkar möjligheterna att introducera och använda olika typer av styrmedel för genomförande av klimatstrategin Styrmedlens effektivitet Lokal ansvarsfördelning för klimatfrågan

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimatverktyg för anpassning CLIMATOOLS scenarier anpassningsbarhetsanalys folkhälsa ekonomisk analys målkonflikter omvärldsanalys jämställdhet kommunikation

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Climate Impact Research Coordination within a Larger Europe CIRCLE ERA-NET - ett europeiskt nätverk för forskning kring effekter av klimatförändringar och strategier för anpassning

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Koldioxidsnåla energi- och transportsystem 2050, LETS Framtida scenarios och modeller Ekonomiska och politiska styrmedel Urban och regional planering Infrastruktur Bioenergi Frivilliga styrmedel

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Dags att integrera klimat- och luftvårdsarbetet!!

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Sveriges ordförandeskap i EU 2009 Miljödepartementets frågor

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Synergies and win-win solutions enl. IPCC Air-quality Acid rain Eutrophication Biodiversity Health Förbränning –Partiklar –Carcinogener

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimatet påverkar direkt och indirekt förekomsten av luftföroreningar som påverkar klimatet som…. t.ex. –Marknära ozon –Varmare – ger mer markozon vid lika VOC och NOx –Markozon är en klimatgas som bidrar till uppvärmning –Fina partiklar –Varmare – ger /terpenermer isoprener från skog, som med ozon ger mer fina partiklar –Varmare ger högre markozonhalt och partikelhalt, allt annat lika Minskade uppvärmningsbehov vintertid kan minska SOx, NOx och partiklar Ökade kylbehov sommartid kan leda till ökade utsläpp (Förskjutning av global koleldningen och vissa utsläpp mot sommartid)

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Någonstans finns ett ”Kinderägg” Möjliga synergier stärker miljövårdens position: fler nyttor för samma kostnad. Dags att prioritera med hänsyn både till klimat och luftvård: –Marknära ozon –Marknära partiklar

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Sakfrågor på Agendan Klimat Östersjöstrategi/marina frågor Biologisk mångfald Miljödriven ekonomi - ETAP Hållbar utveckling Kemikalierfrågor Luftfrågor

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Klimat Arbete på tre nivåer –Nationellt, En sammanhållen klimat- och energipolitik –EU, EU:s klimat- och energipaket –Internationellt, ett nytt internationellt avtal

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Ansvar som ordförande i EU Leda förhandlingar i Miljörådet och arbetsgrupper i andra rådskonstellationer Företräda EU i internationella förhandlingar/processer (WPIEI): partsmöten, arbetsgrupper, bilaterala möten EU-tredje land Arrangera möten och konferenser (i Sverige)

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld Naturvårdsverkets roll Central roll för den klimatstrategi som regering och riksdag beslutat om. Föreslår nya styrmedel och åtgärder med sikte på uppsatta klimatmål En del av handeln med utsläppsrätter Samlar in stora mängder statistik Beslutar om klimatinvesteringar

NaturvårdsverketMarianne Lilliesköld