Är ekologiskt bättre för hälsan? Bengt Lundegårdh Centrum för uthålligt lantbruk, SLU/ Genuin Fortbildning och Konferensservice

Det finns inget enhetligt svar Det finns inget enhetligt svar! Främst beroende på en begränsad mängd vetenskapligt godtagbara studier. Det finns indikationer och forskning som pekar mot positiva effekter av ekologiskt producerade livsmedel! Är detta tillräckligt för att välja ekologiskt före konventionellt producerade livsmedel? Kanske detta gäller främst för barn?

Disposition Skillnaden mellan ekologisk produktion och konventionell produktion. Historisk trend och sjukdomsbild. Vad skiljer ekologiskt från konventionellt avseende inre kvalitet.

Vad skiljer ekologiskt lantbruk från konventionellt? Ekologiskt Konventionellt Grundläggande: Icke handelsgödsel Handelsgödselbaserat Icke växtskyddsmedel Växtskyddsmedelbaserat Tillkommet: Icke antibiotika i foder Utegående djur Regler för tillsatsmedel Regler för växthusodling Mångfald ………..

Lundegårdh, B & Mårtensson, A. 2003. Acta Agriculturae Scandinavica

Ekologiska gödselmedel Vad betyder detta för ekologiskt produktion av livsmedel? Skördeprodukt Kvantitet Kvalitet Väderlek utfall Gödselmängd Ekologiska Växtskyddsmetoder (resistenta sorter, naturliga fienden, fångstgröda etc.) Ekologiska gödselmedel Organiska (växtrester, fekalier, urin) Processade organiska (kompost, rötning) Mineral (stenmjöl) Odlingsplats – mineralsammansättning, markstruktur, mullhalt etc

Historisk trend och sjukdomsbild Enligt WHO (Technical report 916) reflekteras förändringar i världsekonomi och livsmedelsindustri i en ändrad kostvana, mot en ökad konsumtion av energität kost, rik på fett och fattig på oraffinerade kolhydrater. På grund av dessa kostför-ändringar samt förändringar i livsstil ökar risken för att insjukna i någon form av kronisk sjukdom. Sex av de tio mest före-kommande dödsorsakerna i USA tros vara relaterade till dieten Inom EU anses kostrelaterade faktorer stå för nästan 10 % av den totala sjukdomsbördan – inklusive övervikt (3,7 %), låg frukt- och grönsakskonsumtion (3,5 %), hög konsumtion av mättat fett (1,1 %). Tillsammans med bristen på fysisk aktivitet (1,4 %) stod dessa faktorer för en större andel av ohälsan än tobaksrökning (9,0 %).

Näringsinnehåll Grönsaker Andra livsmedel Energiinnehåll

Troligt samband mellan koldioxid i atmosfären och skörd/energiinnehåll samt växtprodukters innehåll av näring. (Efter bl.a. Idso & Idso, 2001) Skörd, enkla sockerarter, vitamin C och vissa hälsobefrämjande ämnen Mineralämnen ppm koldioxid i atmosfären

Risk för näringsunderskott Ung Vuxen Äldre Kvinna Man Mg + ++ +++ Fe Zn Se Cr F Riboflavin Folsyra Vit B12

Näringstabellstudier Davis et al., University of Texas , J. Am. Coll. Nutr. Vol 23(6): 669-82 Sänkning av innehållet av protein 6 procent fosfor 9 procent vitamin C 15 procent järn 15 procent kalcium 16 procent riboflavin 38 procent Svag sänkning av innehållet av provitamin A (betakaroten), vitamin B3 (niacin) och fett Svag ökning av energi- och kolhydratinnehållet. Ökning av innehållet av vitamin B1 (tiamin)

Genomsnittlig förändring av mineralämnesinnehållet hos grönsaker (27 typer), frukter (17 typer) och kött (10 styckningar) mätt mellan 1940 och 1991 (Thomas, 2003)

Förändring i halter av spårämnen i höstvete (Kirschman, 2006) Element 1960-1970 1990-2000 Minskning (mg kg-1) (%) Zn 36,10 31,90 * 12 Cu 3,57 3,12 * 13 Cr 0,014 0,006 *** 57 Fe 31,8 23,6** 26 Ökning Mo 0,45 1,18*** 162 Mn 25,48 31,26 * 23 Co, Ni, Se Ingen förändring

Slutsats Allt fler studier visar på att människan lider av för låga halter av ett flertal nödvändiga näringsämnen, ex. sårläkning, enzymdefekter, depression, försvagat immun-system. Låg nivåer av Mg, Zn, Se, F, Cr och Fe samt folsyra Med stor sannolikhet har det skett en minskning av näringsämnen, främst spårämnen, i produkter från jordbruket. Sänkt halter av Mg, Zn, Cr, Fe och Cu samt riboflavin Mer ogynnsam sammansättning av näringsämnen, ex n-6/n-3. Ur rapporten ” Förändringar av råvarans nyttigheter – Vad kan den svenska bonden göra för att öka sin globala konkurrenskraft?” http://www.cul.slu.se/publikationer/RapportLRF.pdf

Finns det hälsorisker med ekologiska produkter? Kan ekologiska livsmedel minska risken för underskott av olika näringsämne samt öka skyddet mot att utveckla sjukdomar? Eller Finns det hälsorisker med ekologiska produkter? Vad säger litteraturen om 1. Patogener 2. Skadliga ämnen 3. Essentiella näringsämnen 4. Hälsobefrämjande ämnen

Kvalitet Hälsoeffekt Sensorik Kemikalierester Kolhydrater - fibrer Läkemedelsrester Naturliga gifter Patogener Kolhydrater - fibrer Fetter - omegafetter Protein – aminosyror Mineralämnen (Mg, Fe, Zn) Vitaminer (folsyra, B12) Fytokemikalier Hälsoeffekt Sensorik

Spermakoncentration (106/ml) hos ekologiska producenter och konsumenter jämfört med konventionella Referens Ekologisk population Konventionell population p Abell et al., 1994 100 50 ** Jensen et al., 1996 69 48 Juhler et al., 1999 75 62 NS Larsen et al., 1999 64 58 Oliva et al., 2001 har påvisat att exponering av pesticider och lösningsmedel är positivt korrelerat till manlig sterilitet 13 % av de antroposofiska barn i Järna hade allergier jämfört med 25 % i en vanlig skola inne i Järna. I en amerikansk studie hade barn som huvudsakligen åt konventionellt producerade frukter, grönsaker och juice ett medianvärdet i urin för en av metaboliterna från organiska fosforföreningar som var sex gånger högre än för barn som huvudsakligen åt ekologiskt odlat.

Utfordringsförsök Mus eller råtta: Ökad vikt (10-17 %) Lägre dödlighet upp till 9 veckor Högre halt av immunoglobulin G (IgG) i blodserum Kaniner: Förbättrad fertilitet, främst i andra och tredje generationen Lägre dödlighet – lägre infektionsrisk fr.o.m. andra generationen. Högre mjölkproduktion Höns: Bättre äggläggning – tidigare start och fler ägg Större ägg och äggulevikt Alla testade djur fördrog ekologiskt foder före konventionellt Jämförelse mellan fodertyper, fodrets ursprung och genetiska skillnader hos djuren saknas.

Jämförelse mellan effekten av ekologiskt och konventionellt odlat foder. Antal försök som visar på positiva skillnader eller inga skillnader Försöksdjur Ekol>konv Ingen skillnad Råtta, mus 6 2 Kanin 3

Smaktester Frukt/grönsak Eko vs konv Kommentar Referens 9 st frukter/grönsaker + Basker 1992 Potatis Lagrade Dlouhy 1981 + (lika) 3 sorter Zenz 1982 - Vetter 1983 Äpple Reganold et al. 2001 15 % bättre Weibel et al 200 Barn 2-7 år Gieland et al. 2007 Morötter Hogstad et al 1993 Rembialkowska 2000 Surkål (vitkål) Jordgubbar Cayuela et al. 1997 Tomat 2 år av 3 1000 pers. Lundegårdh 2001 och Heeb et al. 2005, 2006

Det synes finnas belägg för att anta att ekologiskt foder har en gynnsammare effekt på djurs hälsa, framför allt avseende på reproduktion och graviditetens utfallet, än konventionellt foder. att ekologiska växtprodukter är smakrikare än konventionella produkter.

Hygienisk kvalitet Att ekologiska livsmedel skulle vara mer kontaminerade av E-coli än konventionella har ej bevisats Att ekologiska livsmedel skulle innehålla högre halter av mykotoxiner än konven-tionella har ej bevisats Risk för högre angrepp av patogener hos utegrisar och -höns

Pesticider I Europa fanns tidigare 800 ämnen på marknaden, men de har nu reducerats till ca 350 st. Ca 100 nya ämnen står på kö för godkännande. Enligt Livsmedelverket har inga sjukdomsfall som kopplats till rester av bekämpningsmedel i livsmedel hittills konstaterats i Sverige. – Kunskapen är låg avseende synergieffekter och endokrina effekter. I en amerikansk studie undersöktes barns exponering för organiska fosforföreningar (bekämpningsmedel). Bland barn som huvudsakligen åt konventionellt producerade frukter, grönsaker och juice var medianvärdet för en av fosfor-föreningarnas metaboliter i urin sex gånger högre än bland barn som huvudsakligen åt ekologiskt odlat. Studiens resultat tyder på att de doser barnen exponeras för kan minskas genom att de äter ekologiskt odlad frukt och grönt.

Resthalter av bekämpningsmedel förekommer i uppemot hälften av de analyserade grönsaksproverna, men det är bara några procent som överskrider gränsvärden, se tabell nedan. Under 1995–1998 minskade förekomsten av resthalter i frukt och grönt, men har sedan 1998 haft en viss tendens till att öka igen. Bekämpningsrester hittas betydligt oftare i importerade vegetabilier än i svenska.

Ekologiskt kött vs konventionellt Man har funnit högre halter av E-vitamin i kött från grisar som fötts upp med tillgång till E-vitaminrikt gräs och att detta i viss mån kan kompensera för den ökade omättnadsgraden i fettet så att köttets hållbarhet inte försämras. grisarna fått i sig mer grovfoder, kan innehålla högre halter fleromättade fettsyror än det konventionellt producerade. uppfödningssystem baserat på grönbete kan leda till att omega-3-fettsyror anrikas på bekostnad av omega-6-fettsyror, något som ur hälsosynpunkt ger ett bättre kött.

Ekologisk mjölk vs. konventionell Lägre urea- och seleninnehåll; ingen skillnad i svensk studie Högre halt vitamin E i 7 utav 10 prover (Dansk studie) ; ingen skillnad i svensk studie Halten beta-karoten var 2-3 ggr högre; ingen skillnad i svensk studie Högre halt konjugerad linolsyra (CLA: conjugated linoleic acid). CLA har under senare år tillskrivits olika positiva hälsoegenskaper, däribland förebyggande av cancer och åderförfettning. En gynnsammare (lägre) omega-6/omega-3-kvot.

Generellt för husdjur Fettsyrasammansättningen i kött, ägg och mjölk kan nämligen, i olika utsträckning, styras via utfordringen. Gräs innehåller naturligt ca 60% omega-3-fettsyror, vilket är i nivå med innehållet i linolja. Mer extensiva former av uppfödning, med ökad grad av utevistelse och tillgång till grönfoder har i vissa studier visat sig kunna påverka fettsyrasammansättningen positivt. Förändringar i köttets fettsyramönster har vidare visat sig kunna sänka kolesterolvärdet och därigenom risken för hjärt-kärlsjukdom i samband med intag av kött.

Det synes finnas belägg för att anta att husdjuren på ekologiska gårdar mår minst lika bra som husdjuren på konventionella gårdar (Lund & Algers 2003). att animaliska produkter från ekologiska gårdar är mer näringsriktiga än produkter från konventionella gårdar.

Innehåll av näringsämnen i ekologiskt odlade grödor jämfört med konventionellt odlade (baserat på 41 studier) Antal jämförelser Ämne % Medel- skillnad Ekologiskt högre Ingen lägre Antal studier Vitamin C + 27,0 83 11 38 20 Järn + 21,1 51 2 30 16 Magnesium + 29,3 59 12 31 17 Fosfor + 13,6 55 37 18 Nitrat - 15,1 43 6 127 Worthington, V. 2001. The journal of alternative and complementary medicine 7:161-173

Innehåll av näringsämnen i ekologiskt odlade grönsaker jämfört med konventionellt odlade (baserat på 41 studier) Näringsämne Ämne Vitamin C Fosfor Magnesium Järn Sallad + 17 + 14 + 29 Spenat + 52  13 + 25 Vitkål + 43 + 22 + 40 + 41 Morötter  6 + 13 + 69 + 12 Potatis + 5 + 21 Worthington, V. 2001. The journal of alternative and complementary medicine 7:161-173

Parameter Frukter Rotfrukter Bladgrön-saker Stråsäd Ts-halt + ++ Halt i ekologiska växtprodukter jämfört med konventionella Parameter Frukter Rotfrukter Bladgrön-saker Stråsäd Ts-halt + ++ Vitamin C + (potatis) +++ Karoten (-) - (låg N) Vit B1 o B2 Protein - - - - - - - - - Ess aminosyror Nitrat Pesticidrester Polyfenoler Mineralämnen + (Mg, Fe) (+)

Fytokemikalier i ekologiska livsmedel Halten fytokemikalier (sekundära metaboliter) anses vara högre i ekologiska produkter. Det har beräknats att ekologiska produkter skulle kunna innehålla 10-50% högre halter av fytokemikalier än konventionella produkter (Brandt & Molgaard, 2001). Halten salicylsyra var i snitt 177 ng/gram i ekologisk grönsakssoppa (11 prover) jämfört med i snitt 20 ng/gram i konventionell grönsakssoppa (20 prover) (Brittisk studie).

Gröda/frukt Halt fenoliska ämnen i eko vs konv Antal studier Högre Lika Lägre Vete 1 Majs Sallad 2 Pac Choi Tomat 3 Apelsin Äpple Päron Plommon Persika Jordgubbar Svarta Vinbär Vindruvor Potatis

Svenska studier Ett mindre antal svenska studier finns. Dessa pekar åt samma håll som de internationella. Dock är skillnaderna mellan ekologisk och konventionell odling mindre eller saknas helt. T.ex. mjölk där främst kvoten mellan omega 3/omega 6 skiljer sig till den ekologiska mjölkens fördel.

Höstvete på ekologisk och konventionell gård på Kvinnersta, Örebro Gärd Baeckström och Bengt Lundegårdh Variationen mellan åren var större än mellan systemen Samma skörd i förhållande till upptaget N Lägre N-halt och proteinhalt beroende på lägre tillgänglighet av N Ingen skillnad i angrepp av utsädesburna sjukdomar Högre halt Fe och Se i ekologisk vete, som varken kunde korreleras med innehållet av ämnena i gödselmedel eller mark.

Tomatförsök A Heeb, B Lundegårdh, L Gäredal, T Erikson, G Savage Bättre smak och högre halt vitamin C hos organiskt gödslade tomater (2 av 3 försök) Gräsklipp leder till svavelbrist och lägre halt av fosfor Högre halt av organiska syror i organiskt gödslade Lägre halt av nitrat i organiskt gödslade Halt lykopen ingen skillnad Högre halt klorid i organiskt gödslade Gödseltyp (organiskt eller oorganiskt) gav större skillnader mellan tomaternas kemiska innehåll och sensoriska kvalitet än kväveform (ammonium eller nitrat)

Purjolök och vitkål B Lundegårdh, A Strömberg, c Andersson, B Båth Halten av glukosinolater är lägre i vitkål odlade med gröngödsel än i konventionell odlad vitkål samt vitkål gödslad med hönsgödsel. Halten av alkycysteinsulfoxid och Mn är lägre i gröngödslad purjolök än i mineralgödslad. Orsak - svavelbrist

Innehåll av mineralämnen i vitkål odlade ekologiskt eller konventionellt på samma gård under 2004 Gödselstrategi N C P K S N/S Skördad vall 2,35 44,57 0,26 2,75 0,55 4,27 + rötrest, 80 ton 2,12 43,94 0,29 2,91 0,52 4,08 + färsk kycklinggödsel 2,46 44,33 0,34 2,93 0,48 5,13 ovan + Biofer 11-3-0, 900 kg + Biofer 4-1-20, 700 kg 2,33 42,48 0,32 2,97 4,48 Mineral- gödsel 2,89 43,59 3,41 0,86 3,36

Mineralinnehåll i ekologiskt och konventionellt odlat höstvete Mineralinnehåll i ekologiskt och konventionellt odlat höstvete. Medel av 2 år (2006 o 2007) från 4 gårdspar (1 eko o 1 konv) i Mellansverige N K Na Mg Ca P S Ekologiskt 1,71 b 4754 a 51,6 a 1316 a 441 a 3623 a 1242 b Konvention 1,95 a 4370 b 37,6 a 1116 b 357 b 3170 b 1399 a % av konv 87,7 108,8 137,2 117,9 123,5 114,3 88,8 Fe Al Mn Cu Zn B 36,2 a 2,97 a 28,6 a 4,42 a 27,3 a 7,44 a 39,7 a 3,63 a 26,4 a 5,05 a 24,0 b 7,46 a 91,2 81,8 108,3 87,5 113,8 99,7

Slutledning Val av produktionssystem påverkar produkternas kvalitet – Oftast till det ekologisk systemets fördel. Val av gödselmedel (stallgödsel, kompost, gröngödsling, mineralgödsel mm) påverkar kvaliteten men vi vet ännu ej om skillnaderna är positivt eller negativt. Vi vet ej vilka mekanistiska processer som ger upphov till uppkomna skillnader.

Kommande rapport Näringsriktig och hälsobefrämjande produktion av ekologiska livsmedel – möjligheter och begränsningar. Rapport som skrivs genom bidrag från jordbruksverket. Beräknad att vara färdig mars-april 2009. Kommer att ges ut på CUL, SLU.