U TVÄRDERING AV S AMVERKAN I V ÅRDKEDJAN Esthers perspektiv Berith HedbergMärtha Sund-Levander Lektor i OmvårdnadFoU-handledare Hälsohögskolan, Höglandssjukhuset, JönköpingEksjö

I NLEDNING Esther-projektet inom Höglandets sjukvårdsområde Bättre samverkan förbättrar omhändertagandet av äldre personer och underlättar deras väg genom vårdkedjan! Tidigare utvärderingar har fokuserat på personalen och deras: Delaktighet i förändringsarbete Lärande Kompetensutveckling Denna utvärdering fokuserar på Esther och hans/hennes upplevelse utifrån Intervjuer med Esther Intervjuer med personal Statistiska data från Höglandssjukhuset

B AKGRUND F RÅN PROJEKT TILL NÄTVERK Esther-projektet startade 1997 Samverkan mellan kommuner (6), primärvården och slutenvården på Höglandet (medicinkliniken) Utveckla verksamheten Undvika dubbelarbete Lära av varandra. Esther blev en symbol för äldre kvinnor och män i behov av vård, rehabilitering och omsorg. År 1999 övergick projektet till ett nätverk för utveckling av vård och omsorg av äldre på Höglandet.

B AKGRUND, FRÅN ETT TRADITIONELLT TILL ETT PROCESSINRIKTAT ARBETSSÄTT

B AKGRUND MÅL Målsättning för Esther-nätverket ”Genom samverkan i ett hållbart och handlings- kraftigt nätverk kan Esther uppleva trygghet och oberoende. Hon kan i det längsta leva ett självständigt liv och göra egna val i vardagen” ( Projekt Esther 2008 ). För Esther innebär detta att hon/han ska få vård i eller nära hemmet få lika vård på hela Höglandet uppleva vården och omsorgen som en vårdgivare ha en individuell vårdplan veta vart hon/han ska vända sig

S YFTE Att utvärdera om Esther genom samverkan i ett hållbart och handlingskraftigt nätverk upplever trygghet och oberoende, kan leva ett självständigt liv och göra egna val i vardagen. Utifrån det övergripande målet var avsikten att utvärdera följande frågor: Får Esther vård i eller nära hemmet? Får Esther lika vård på hela Höglandet? Upplever Esther vården och omsorgen som en vårdgivare? Har Esther en individuell vårdplan upprättad? Vet Esther vart hon/han ska vända sig?

M ETOD Datainsamling Statistisk data från Höglandets sjukvårds- och primärvårdsområde åren 2002 och Fokusgruppsintervjuer Urval Personal Tre (3) fokusgruppsintervjuer 18 kvinnor och 3 män (N=21). Åldersfördelning Kvinnor år Män år Yrkestillhörighet Läkare (2), sjuksköterskor (5), undersköterskor/vårdbiträden (6), sjukgymnaster (3), arbetsterapeuter (3) biståndshandläggare/enhetschefer (2) Arbetsplats Kommunen (8), sluten vård (8), primärvård (5), både kommun och landsting (3)

METOD Vårdtagare Sex (6) fokusgrupper, 19 kvinnor och 10 män (N=29) Åldersfördelning Medelålder 80 år 10 deltagare var 85 år eller äldre, 6 av dessa var kvinnor Kommuner som ingick var Aneby, Sävsjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Nässjö Boendeform Eget boende (17), SÄBO (11), bortfall (1) Särskilda insatser Regelbunden hjälp med att handla mat, städa och att sköta personlig hygien (15) Antingen att handla och/eller städa (6) Klarade sig helt själva (7)

METOD Genomförande Lokal - avskild från verksamheten Tidsåtgång - cirka 60 minuter Ljudbandspelare Moderatorns och observatörens roll Fokusgruppsintervjun Deltagarna bekantar sig med varandra Praktiskt information om intervjuproceduren Frågeformulär demografiska uppgifter Inledningsfråga Tematiska frågor samverkan och vårdkedjan Reflekterade frågor

M ETOD Analys Ordagrann utskrift Kvalitativ innehållsanalys Meningsbärande enheter Kodning av meningsbärande enheter Kategorisering Mönster Tillförlitlighet Interbedömar-reliabilitet

R ESULTAT Kvantitativa data Statistik från Höglandets sjukvårdsområde under åren 2002 och 2007 Nyttjande av hemsjukvård Besök på mottagning i primärvården Antal läkarbesök i hemsjukvård Antal vårdtillfällen, vårdtid, återinläggningar Antal besök och väntetider på akutmottagningen vid Höglandssjukhuset. Koordinatorfunktionen och ”Medicin direkt” Kvalitativa data Fokusgruppsintervjuer med Esther och vårdpersonal Teman, kategorier och mönster

R ESULTAT INLEDNINGSFRÅGA InstämmerEstherPersonal Antal (n)% % Mycket Delvis Lite Inte alls0013 Vet ej2700 Totalt

R ESULTAT Så här säger Esther: ”trodde inte att sjukvården fungerade på detta viset, så omhändertagen var jag ifrån första stunden” och att ”jag trodde inte det fanns sådan omsorg, det är säkert det, jag prisar dem”. ”det var fin vård tycker jag, de bäddade sängen och såg till att köket är som det ska och duschade mig … och så fick jag en rollator ”

R ESULTAT Så här uttrycker vårdpersonalen sig: ”så är det ju det här praktiska, så att informationen funkar hela vägen, att alla gör likadant som man har bestämt” ”vi är i startgroparna, jag tror att det kommer att bli väldigt bra när vi får till det”

R ESULTAT

D ISKUSSION Metod Fokusgruppsintervjuer Statistiska data Tillförlitlighet Resultat Mål: lika vård på hela Höglandet; uppleva vård och omsorg som en vårdgivare Kontinuitet i vårdkedjan Mål: vart Esther skall vända sig när hon har behov av vård och omsorg Tillgänglighet i vårdkedjan Mål: vård i eller nära hemmet; individuell vårdplan Individ- och behovsanpassad vård och omsorg

S LUTSATSER Grundtanken i Esther nätverk är väl förankrat genom vårdkedjan, vilket återspeglas hos Esther som säger att hon i stora drag är nöjd med den vård och omsorg som hon får och att hon känner sig trygg. Förbättringsområden Kontinuitet Helhetsansvar Team med samma mål IT-stödd patientjournal Tillgänglighet Koordinatorfunktionen och ”Medicin direkt” Individ- och behovsanpassad vård och omsorg Delaktig i vårdplaneringen Tydliggöra syftet med vårdplanering