Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat. Individens självbild är på väg att rasa. Individen kan känna stark ångest. Individen kan drabbas av psykosomatiska reaktioner. Individen behöver hjälp.

Det finns olika typer av kriser: kriser orsakade av trauma och utvecklingskriser Traumatiska kriser   Den traumatiska krisen innebär att en yttre händelse förändrar vår livssituation så radikalt att vi saknar handlingsberedskap för att klara av den. Exempel på trauman som kan utlösa kriser är: förlust: dödsfall, skilsmässa. Kränkning: skilsmässa, otrohet, mobbing katastrofer (inte bara de inblandade, utan även andra).

Den första: Chockfasen Johan Cullbergs fasteori består av fyra stadier: Den första: Chockfasen   Chockfasen, uppkommer vid mycket häftiga och oväntade, dramatiska händelser. Olika reaktioner på samma situation. Man kan inte ta till sig det som är hänt. Viktigast att vara hos den chockade Chockfasen varar från sekunder till dygn.

Man börjar inse vad som har hänt. Den andra: Reaktionsfasen   Man börjar inse vad som har hänt. De olika försvaren släpper, och smärtan kommer fram. Vad som kännetecknar den är att man kan ha sömnstörningar, aptitlöshet, kroppsliga reaktioner. Risk för alkohol/tablett missbruk. Man har stort behov av att få prata om det inträffade. Våga/orka vara med personen, lyssna och acceptera att personen prata om det som har hänt om och om igen. Reaktionsfasen kan fortsätta upp till några månader.

Den tredje: Bearbetningsfasen   Individen försöker nu anpassa sig efter förhållandena som de blivit efter katastrofen. Det är viktigt att man inte hoppar över denna fas och inte skyndar på, utan låter det ta den tid det behöver. Tankar kan nu komma upp om framtiden. Bra kan vara att tala med någon medmänniska – kurator, präst, någon grupp med liknande erfarenheter. Bearbetningsfasen kan vara allt från ett halvt år till ett år.

Den fjärde: Nyorienteringsfasen   Smärtan från händelsen är borta eller under kontroll Man kan planera sitt liv efter förlusten. Risken finns att ett nytt trauma kan uppkomma innan det första är helt läkt. Nyorienteringsfasen kan omfatta en tidsperiod på uppåt ett helt år eller ännu längre. Den ”komplicerade traumatiska krisen”. Redan under chockfasen kan det bli ”fel”, chocken kan bli så stor att ett förvirringstillstånd uppstår vilket kan kräva psykiatrisk vård.

Utvecklingskriser   Utvecklingskriser är naturliga inslag i en människas liv och beror på att man ska gå in i ett nytt skede av sin utveckling. Skolstarten: Barnet måste ta ansvar men också hävda sig bland jämnåriga Kriser i ungdomsåren: Under puberteten slits tonåringen mellan att ännu en tid få vara barn och bli omhändertagen och att få vara vuxen och stå på egna barn.

Vuxenlivets kriser Kan inträffa när man får barn Ansvaret kan kännas tungt och bundenhet krävande. Det kan upplevas som ett hinder i karriären. Isolering. Ekonomi.

Åren 40-50 ses som en lång kris. Barn lämnar hemmet. Föräldrar åldras, blir sjuka och dör. Man är inte längre så attraktiv på arbetsmarknaden. Man orkar inte lika mycket som förr.

Åldrandets kriser Man ”behövs” inte längre. Mångåriga rutiner och levnadsvanor bryts. Man blir lätt isolerad. Vänner och bekanta blir sjuka och dör. Man tänker på sin egen död.

Överdeterminerade kriser: innebär att det finns fler omständigheter, förutom den direkta anledningen till krisen, som bestämmer eller påverkar patientens reaktioner. Skilsmässokriser: en skilsmässa blir ofta en överdeterminerad kris. Är det möjligt att skiljas utan att barnen drabbas? Ska man ”hålla ihop” för barnens skull?

Posttraumatiskt Stressyndrom Människor som har varit med om mycket svåra upplevelser kan drabbas.   Symtom: Man återupplever den traumatiska situationen genom plågsamma minnen och mardrömmar. Man blir känslomässigt avtrubbad. Man blir överspänd och lever i ständig stress.