Värmeavbrott Utkylning Beredskap föredrag i Malmköping 090428 Björn Dahlroth

Statens Energimyndighet Hållbar kommun Trygg Värme Åke Axenbom 016-544 2010 070-64 88 999

Innehåll Vad händer när det händer Människan och värmen Bebyggelsen och utkylningen Behov av nödvärme Krav på värmestugor X för X Info Info Checklistor

Ca 100 - 110 TWh Uppvärmning är den viktigaste energianvändningen i Sverige men tas alldeles för självklar! Utan uppvärmning fungerar inte landet! Utan uppvärmning kan man inte bo här permanent!

Gudrun obehaglig påminnelse Om stormen Gudrun varit lite starkare och hade följts av en stark köldperiod hade många människor dött. Tillräcklig beredskap fanns inte och finns inte. Kommer den att finnas?

Uppvärmning har tidigare varit enskild och starkt oberoende. Uppvärmning beror idag av försörjningskedjor för bränsle och av tekniska försörjningssystem, som är trånga sektorer och kan sluta fungera.

Olika värmestörningar kräver olika beredskap och olika ansvar Störning av värmeförsörjning Plötslig Gradvis Geografiskt omfattande Extrem naturhändelse. Stort haveri i fjärrvärme. Internationell politik, krig, avspärrning Begränsad till några byggnader Tekniskt fel Brand Underhållsavställning

FOKUS Diskussioner om säkerhet i energi- försörjning handlar ofta om tillförsel vid världskriser och avspärrning. Uppvärmningssäkerhet och i den mån den beror på energitillförsel handlar om DET PLÖTSLIGA OCH OFÖRUTSEDDA

Intervju med alla länsstyrelser (utom en) Hur ser man på scenariet omfattande uppvärmningsavbrott? Svar: Bara 1/3 ansåg frågan viktig och svår. Utgör del av diskuterade scenarier med elavbrott. Dock ej avbrott i fjärrvärme. Många tror att kommunerna ej är intresserade av frågan.

Svar från kommuner och länsstyrelser om önskat stöd Allra främst kommer: Goda exempel och erfarenheter Analysmodeller Informationsmaterial

Elförsörjningen speciellt viktig. Nästan alla uppvärmningssystem upphör att fungera utan elkraft.

Antal drabbade personer vid elavbrott Nätnivå Spänningsnivå Antal berörda Stamnät 220 – 400 kV 1 000 000-tal Regionnät 70 - 130 kV 100 000-tal Distribution 20 kV 10 000-tal Lokalt 0,4 kV 1000-tal 0,4 kV utmatning 100-tal

efter stormarna Gudrun och Per. Avvecklingskurva för elavbrott hos E.on efter stormarna Gudrun och Per.

Erfarenhetsmässigt säkrast vad gäller elstörningar 1 Eloberoende uppvärmning 2 Fjärrvärme tack vare att den finns i tätort med säkrare elförsörjning Men andra fel kan inträffa!

Varje kris är delvis unik Det som fungerar bäst i en viss kritisk situation måste stödja det som fungerar sämst. Självklart, men vad innebär det i fallet uppvärmning?

Den nya nationella beredskapspolicyn Ansvarsprincipen ? Likhetsprincipen ? Närhetsprincipen ? = Den som gör jobbet normalt skall även göra det vid kris. (Lätt att säga man vad innebär det?)

Det finns lagar och förordningar av olika slag inom hjälp-, beredskaps- och sårbarhetsområdet Skydd mot olyckor SFS 2003:778 och 789 Extraordinära händelser SFS 2006:544, 1982:763 Kriser och förhöjd beredskap 1992:1403, 2006:637 och SFS 2006:942 Socialtjänstlag SFS 2001:453 M.m. Samt sunt förnuft

Värmeföretagen har också krisansvar men Kommunerna har numer massor med krisansvar! Värmeföretagen har också krisansvar men begränsat till verksamhetens omfattning. Det är inte förbjudet att ta ett större ansvar, t ex av ”imageskäl” eller som affärsidé.

Underlåtenhetssynden Bestraffas ofta ej genom rättsväsendet men den: söker enskilda syndabockar som bestraffas av media och människor ger ibland samvetsproblem

Människan och värmen

Socialstyrelsens allmänna råd om inomhustemperatur OBS Allmänna råd är ej föreskrift men ändå bra att följa. Socialstyrelsen har definierat vad som är bekväm inomhustemperatur och vad som kan anses vara sanitär olägenhet. Den undre gränden för olägenhet ligger vid +18 °C. Det är den temperatur som hyresvärden förr - under kallhyrans tid – måste kunna garantera i bostäderna och som ansågs rekommendabelt. Idag har temperaturkraven höjts väsentligt och vårt sätt att klä oss har ändrats. För en naken människa ligger den mest bekväma omgivningstemperaturen vid ca 27 °C. Men hur låg inomhustemperatur kan man klara i undantagssituationer?

Människan och omgivningstemperaturen Vi vet mycket om vår funktion i extrem hetta Vi vet mycket om vår funktion i extrem kyla Vi vet mycket om temperatur och komfortnivå Vi vet lite om hur vi fungerar fysiskt och psykiskt området 0 – 18 ºC när vi måste. Psyket viktigt!

Psyket säger Det är för djävligt att frysa. Klagomål kommer snabbt, men vad klarar människor vid en värmekris?

Handens temperatur och funktion Optimal handfunktion 27 – 32°C Effekt på fingerfärdighet; precision och snabbhet 20 – 27°C Försämrad funktion vid arbete; minskad uthållighet 15 – 20°C Effekt på grövre handarbeten; smärtförnimmelse 10 – 15°C Nedsatt funktion vid grova handarbeten; försämrad styrka och koordinationsförmåga; smärtkänsla <10°C Känselbortfall; grav funktionstörning; spontan, kortvarig, upprepad uppvärmning vanlig (”Lewis reaktion”)

Förfrysning kan faktiskt ske inomhus vid plusgrader. Kroppskärnans temperatur och funktion 32 – 35°C Sammandragning yttre blodkärl, ökad urinavgång, Huttring, hjärtklappning, snabb andning, talstörning, förvirring, ökad blodkoagulation. 30 – 32°C Huttring upphör, muskler stelnar, blodtrycket ökar, puls < 50, hjärtflimmer, minskad andning, förvirring, apati, minskad blodkoagulation 28 – 30°C Puls 10 – 30, hjärtsvikt <28°C Ämnesomsättning upphör, avkylning fortgår, död men räddning ibland möjlig Förfrysning kan faktiskt ske inomhus vid plusgrader.

Aktivitetsnivå och klädsel Aktivitetsnivå = ämnesomsättning Omgivnings-temperatur 50W/m2 totalt ca 80W Sovande 75W/m2 Totalt ca 120W Sittande kontorsarbete 100 W/m2 Totalt ca 160W Köksarbete 22 ºC 1,4 0,8 0,7 20 ºC 1,8 1,1 0,9 18 ºC 2,2 15 ºC 2,9 1,9 1,3 10 ºC ~4,0 2,6 1,7 5 ºC ~5,0 3,4 0 ºC ~6,0 2,5 1 clo = 0,155 m2K/W eller U-värde 6,5 W/ m2K Motsvarar ca 6 mm tjocklek på kläder. 4 clo = 2,5 cm duntäcke

Diskomfortgränser – förslag Sjuka och gamla > + 18ºC Bostäder för friska människor + 5 ºC Arbetsplatser inomhus med krav att fungera - stillasittande arbete - rörligt arbete + 15 ºC + 10 ºC

Kriterium för säker värme God möjlighet att hålla acceptabla diskomforttemperaturer. Om detta inte går – möjlighet att evakuera till annan varm plats.

Bebyggelsen och utkylningen

Bild 25 Bilden illustrerar de grundläggande skillnaderna i byggteknik under iden efter senaste delen på 1800-talet och till idag. Från 1800 talet och faktiskt även sedan långt tidigare byggde man flerfamiljshusen med tunga bärande ytterväggar av tegel som i skissen till vänster. Går man ännu längre tillbaka så var det tunga väggar murade av sten. Även i träbyggnad var det tunga bärande väggar av stock eller5 mycket grova plank. Isolering i väggarna förekom till viss del på så sätt att man ibland kunde ha en spalt inne i tegelväggen av ca en halv stens tjocklek och den fyllde man med slagg. I husen med tjocka plankväggar fyllde man utrymmet med sågspån. Torv lär också ha förekommit. Man får i alla dessa fall en kraftig bärande yttervägg med dåliga isoleringsegenskaper men med stor värmelagringsförmåga som gör att sådana hus ändå inte sjunker så snabbt i inomhustemperatur om uppvärmningen försvinner. Det kan ta flera dagar. Bilden i mitten visar byggandet omkring mitten av 1900-talet. Man började isolera väggarna med mineralull men energin var billig och man valde inte tjockare mineralull än att isoleringsegenskaperna var samma eller bara lite bättre än i äldre byggnader. Samtidigt började man bygga de bärande delarna med andra material och på annat sätt så att man fick lättare väggar och överhuvudtaget lättare stommar i husen. Resultatet blev hus med måttlig isolering i väggar och stommar som inte lagrade lika mycket värme. Trenden fanns både för flerfamiljshus och för småhus. Dessa hus har inte särskilt goda utkylningsegenskaper. Småhusen tappar värme fort – på något dygn – om det är kallt ute, och flerfamiljshusen av dessa typer kan bli omöjliga att vistas i efter tre dagar om uppvärmningen försvinner samtidigt som det är kallt ute. Till höger visas hur husen från 1900-talets senare hälft och senare är byggda och byggs. Flerfamiljshusen byggs med bärande betongstommar och ytterväggarna är lätta konstruktioner med tjock isolering. Småhusen har inte särskilt tunga stommar men många är byggda på gjutna bottenplattor, en del har källare murade av betongblock, lättbetong eller leca . dvs. material som kan lagra en del energi. Radhus har åtskiljande brandmurar med god värmelagringsförmåga. Innerväggarna är klädda med gipsskivor i både flerfamiljshus och småhus som faktiskt också kan lagra värme. Trä har faktiskt också hög värmelagringsförmåga i förhållande till vikten av materialet. Men det viktigaste är den all tjockare isoleringen i väggarna. Värme lagras i stomme och inredning innanför ett kraftigt isolerat byggnadsskal. Resultatet blir en konstruktion med långsamt utkylningsförlopp. Moderna hus har också fläktbaserad ventilation och ibland med värmeväxlare för värmeåtervinning. Om utkylning beror på elavbrott stanna fläktarna och utkylningen går långsammare.

Bild 26 När man i ett beredskapsprogram skall studera utkylning av byggnader och om man hamnar i en situation där hus verkligen blir utkylda så att de boende måste evakueras, måste man tänka på ett utkylt hus inte värms upp omedelbart. Värmeanordningen har en begränsad maximaleffekt och hela huset med stomme, inredning och väggar måste värmas upp. Sådant tar tid. Man kan beräkna en tidskonstant även för uppvärmningsprocessen genom att man dividerar den normala värmekapaciteten på huset vid rådande utetemperatur – det är ju all den värme som huset förlorat – med den värmeeffekt som uppvärmningssystemet kan prestera. Det är samma process som utkylningen fast tvärt om. En värmeanläggning i ett utkylt hus går till en början med maximalt tillgänglig effekt under uppvärmningen, men när innetemperaturen börja komma närmare den normala så kan det vara så att reglerutrustningen griper in och drar ned en aning på värmeeffekten. I bilden sker detta vid punkten X.

Tidskonstanter att räkna med vid utkylning av bostäder Tidskonstanter att räkna med vid utkylning av bostäder. Grov uppskattning för värmeberedskap. Byggnadstid Småhus Flerfamiljshus Före år 1950 2* 7 ** 1950-1990 3 10 Efter 1990 6 20 * För små hus före år 1900 kan det vara lägre ** För s k plankhus byggda under 1940-talet kan det vara ca 3. Sommarstugor har små tidskonstanter och kyls ut snabbt, men många har lokaleldstäder.

Människorna i kommunen Behov av nödvärme Människorna i kommunen

ALLA KOMMUNER ÄR MER ELLER MINDRE OLIKA Mängden tätortsboende och landsbygdsboende och storleksförhållandena mellan dessa är betydelsefull för olika sorts sårbarhet och åtgärder. Detta gäller även uppvärmning.

Köldkänsligheten i kommunen → → behov av trygghetspunkter och värmestugor En viktig del av den kommunala beredskapen är att kunna ta hand om människor som måste evakueras från utkylda bostäder. Många människor kan klara sig i sina bostäder ända ned till +5 °C genom att använda sina varmaste ytterkläder inomhus , men det finns människor som är så pass känsliga för kyla att de måste tas om hand redan innan temperaturen i bostäderna går under + 18 °C – dvs. praktiskt taget omedelbart. Man måste skaffa sig en bild av hur behovet av omhändertagande utvecklas under en avbrottsperiod i uppvärmningen och att man har praktiska möjligheter att klara en sådan situation.

Källor Använd statistik om det finns eller kan tas fram. Kvalificerad bedömning är en möjlighet som inte får föraktas, men man måste känna sin kommun. Statistik är alltid bra men ofta finns det inte sådan och då måste man lita på bedömningar. Bedömningar blir sannolikt bättra av om man gör dem i steg som sedan läggs ihop och justeras till en totalbild. Man måste vara beredd på att behovet av t ex värmestugor skulle kunna bli mycket stort vid långa avbrott. Därför är det viktigt att folk bygger upp egen beredskap och kan stanna i sina bostäder så länge som möjligt.

Köldkänslighet beror av Ålder (gamla och alldeles nyfödda) Fysisk sjukdom Psykofarmaka Bostad Under stormen Gudrun tog man i många kommuner hand om hemvårdstagare som evakuerades till annat tillfälligt boende. I en del kommuner kartlade man dessutom alla över 80 år medhjälp av arkiv och GIS och gjorde hembesök. Men det finns ett stort mörkertal av människor som man inte snabbt kan få tag i tillräckligt med information om. Det är alla som är yngre än säg 80 år dvs. nästan hela befolkningen varav en del är friska ock klarar sig medan andra är sjuka och en del även medicinerar på ett sett som påverkar möjligheten att klara utkylning. Dessa människogrupper har kommunförvaltningen ingen koll på och de ändras hela tiden. För dessa måste man ändå ha en viss kapacitet och man måste driva information till allmänheten om vad sjukdom och medicinering kan innebära för köldkänsligheten.

Man måste vid planeringen utgå från befolkningssammansättningen och vad man kan få tag i av statistik och kvalificerade bedömningar. För hela riket kan man göra vissa bedömningar som i brist på annat skulle kunna tillämpas lokalt i en kommun men kommunerna skiljer sig ändå en hel del från vad som gäller för riket. Det kan man se bara genom en enkel åtgärd som att titta på befolkningsstatistiken. Många städer och stora tätorter har befolkningssammansättningar som liknar det som gäller för hela riket men när man kommer till landsortskommuner och kommuner med minskande befolkning kan avvikelserna vara stora. Universitetsstäderna skiljer sig också kraftigt från vad som gäller för landet.

ca 12 ca 4 ca 2 Åldersgrupp Totalt % Bor själv men har hemtjänst % Grovt avrundad procentuell fördelning av Sveriges befolkning på ålder och boendeformer omkring år 2005 Åldersgrupp Totalt % Bor själv men har hemtjänst % Speciellt boende 0-64 ca 80 ca 0,2 ca 0,1 65-79 ca 13 ca 12 ca 0,4 ≥ 80 ca 7 ca 4 ca 1,5 Summa 100 ca 96 ca 2 Här är siffror för hela landet som visar hur folk i olika åldersgrupper fördelas på boendeformer. Människor i speciellt boende är i många fall redan omhändertagna. De som har hemtjänst är kända av kommunförvaltningen. Men för resten de 12 + 4 procenten vet man inte så mycket. Somliga av dem har ett bra boende med egen eloberoende lokalvärme men hur många är det? Vid långvarig och djup nedkylning av bostäder kan man i nöd fall behöva kapacitet för att hjälpa halva befolkningen. Men den enskilda kommunens befolkningsfördelning kan skilja sig mycket från rikets.

Här är exempel på en kommun med mycket stor andel äldre i befolkningen Här är exempel på en kommun med mycket stor andel äldre i befolkningen. Ungefär en tredjedel är över 60 år gamla. Om 15 – 20 år är troligen halva befolkningen pensionärer. Behovet av kapacitet för omhändertagande blir stort, men å andra sidan så är det kanske många av de äldre i kommunen som bor i egna småhus och har tillgång till fungerande lokaleldstäder och sedan barnsben är vana vid att sköta dem. Det finns många sådana kommuner i landet. Ibland kan de svåraste fallen att ta hand om vara unga familjer som bosatt sig på landet i nya hus med elvärme eller värmepump och dessutom eldriven borrhålspump som enda vattenförsörjning. De får stora problem vid långa elavbrott.

Här är befolkningsstrukturen för Lund Här är befolkningsstrukturen för Lund. Den äldre befolkningen utgör en ganska liten andel av den totala. Uppsala och Linköping ser likadana ut. Här är också bebyggelsen helt annorlunda. Många flerfamiljshus som är fjärrvärmda. Färre bostäder med eloberoende lokalvärme. Ett långvarigt fjärrvärmeavbrott kan ge svåra konsekvenser. Lund har sällan långa kalla perioder men för Uppsala och Linköping kan det se annorlunda ut.

Människor är olika känsliga för bostadsutkylning Med hjälp av statistik, jämförelser med andra kommuner och kvalificerade bedömningar bör det inte vara omöjligt att skaffa sig en bild av hur ohälsa och medicinering påverkar befolkningens köldkänslighet. Källor för information kan vara landstinget, apoteksbolaget, socialstyrelsen och läkemedelsverket. Psykofarmaka används mest av äldre men det förekommer även i medelåldersgruppen och bland yngre. Sömnmedel räknas också till läkemedel som påverkar kroppens funktioner att hålla tillräckligt temperatur.

För varje kommun i Sverige kan man från SCB få fram befolkningsstatistik. Den kan faktiskt hämtas hem via Internet. Det är gamla och de yngsta spädbarnen där det är själva åldern som gör att de är känsliga för utkylning av bostaden. Orsaken är, liksom fallet med läkemedelspåverkan , att värmehållande funktioner som framför allt huttringsreflexen el är tillräcklig. Vidare kan för gamla själva köldkänslans förändringar beroende av den verkliga temperaturen inte fungera tillräckligt bra och deras rörlighet kan vara nedsatt.

Den här bilden illustrerar hur man från åldersstatistik och annan köldkänslighetsstatistik/bedömningar kan väga ihop en totalbild av hela fysiologiskt betingade köldkänsligheten. Obs att bilden, liksom de två tidigare, endast är illustrativ.

Ett exempel på hur svårt det kan bli att få upp värmen i huset efter en svår storm. Ibland hjälper det inte om man har eloberoende lokalvärme och veden har kommit av sig själv.. En olycka kommer sällan ensam och här kan man anta att en sårbarhets- och beredskapsanalys hade kunnat leda till att olyckan inte hänt och att en av osäkerheterna vad gäller inomhusvärmen hade kunnat elimineras. Träd skall av flera anledningar inte stå för nära hus och fallrisken är större om virket är försvagat.

Behov av nödvärme Husen i kommunen

Byggnadstid Småhus Flerfamiljshus Före år 1950 ca 30 % ca 20% Ungefärlig fördelning av Sveriges bostäder på byggnadsår t o m år 2007. För enskilda kommuner kan avvikelsen från detta vara stor. Kontrollera med kommunens stadsbyggnadskontor eller motsvarande. Byggnadstid Småhus Flerfamiljshus Före år 1950 ca 30 % ca 20% 1950-1990 ca 60% ca 70% Efter 1990 ca 10%

Totalt behov av nödvärme

I nedre delen av bilden finns bedömningar av hur bostäder av olika kategorier i en kommun är beskaffade vad gäller utkylningsegenskaper. För byggnaderna kan man från deras byggnadsår göra en viss uppskattning av hur det förhåller sig. Underlag för detta finns i informationsskrifter från Statens Energimyndighet. Bebyggelse med fungerande lokaleldstäder räknas som okänsliga. Ungefärlig information om förekomst av lokaleldstäder kan man få från sotarväsendet. Husegenskaperna summeras till en totalbild som sedan sammanvägs med befolkningens köldkänslighet. Resultatet blir en bild av behovet av stöd och omhändertagande. Just genom att strukturera analysen i olika steg blir det bättre möjligheter att få fram totalbilden. Statistiken och bedömningarna som man har tagit fram kommer med stor sannolikhet även att vara av nytta för andra ändamål.

Värmestugor potentiellt behov 1 Räkna bort alla i speciellt boende med reservkraft. 2 Alla hemvårds- och hemtjänsttagare räknas till värmestuga klass III 3 Räkna bort alla med sannolik eloberoende lokalvärme (och eventuellt viss mottagningsförmåga för fjärrvärme). 4 Fördela alla under 65 i insatstidsordning på värmestugor klass I 5 Fördela alla från 65 till 79 på värmestugor klass II 6 Fördela alla från 80 uppåt på värmestugor klass III Denna potentiella efterfrågan blir mycket hög. Bästa värmestugan för friska människor är i bostaden även om det bli kallt. Använd alla medel för att få folk att klara sig hemma. Annars blir det svårt.

Krav på värmestugor

Bästa värmestugan är i bostaden Gör allt för att folk skall ha egen beredskap för att hålla minst ett rum vistelsebart Kräver mycket information Det finns många knep

Lokaleldstäder Sverige hade år 2004 1,17 millioner fungerande lokaleldstäder och år 2002 1,11 millioner godkända för användning. Ökande! Hur många fungerande icke godkända kan det finnas? Variationen mellan kommuner stor. Flest per invånare i Värmdö kommun men hur pålitlig är statistiken. Många fritidshus. Har Värmdöborna ved så det räcker?

Portabel värme Fotogen Gasol Vad mer ?

Fotogenkamin av avancerad typ ca 2 kW

Problem med gasol och fotogen är priset, försörjningen och lagringen! Man skulle önska något som fungerade bra på dieselolja!

Tänkbara elnätoberoende cirkulationslösningar för fjärrvärmehus Självcirkulation TEG Turbin (Reservkraft av olika slag)

Problem med småskalig reservkraft Start av motorer Spänningsstabilitet Inkopplingssäkerhet Verkningsgrad Livslängd

Problem med batterier Kapaciteten är låg. Bara användbar för något dygn eller så om man inte kan reglera ned driften kraftigt eller ladda om.

Tillslut sitter vi där i alla fall med dekorljuset som värmekälla. 1 ljus ger 100 Watt. 500 W i ett rum kräver 5 ljus 1 kg ljusmassa innehåller 10 kWh och räcker i 20 timmar Man bör ha några kg liggande hemma.

Andra användbara lokaler: daghem, lekskolor, skolor (låg-, mellan-, högstadium, gymnasium), samlingslokaler, hembygdsgårdar, bibliotek sporthallar, simhallar, vårdcentraler äldreboenden, kursgårdar, hotell millitära byggnader privatbostäder med säker värme Avtala om användning i förväg!

Krav på värmestuga klass I Enkelt dagcentrum – trygghetspunkt Fungerande efter 1 dygn 1 Gångavstånd (upp till ett par km) 2 Säker värme, innetemperatur ≥ 18 °C. 3 Säker elförsörjning via mobilkraft 4 Vatten (helst även varmt) och toaletter 5 Tillräckligt med enkla möbler 6 Möjlighet för enkel matlagning. T ex barnmat. 7 Försäljning av varma drycker, soppa. 8 Enkel kassalåda, kreditbok. 9 Teleförbindelser, nyheter per radio, kommunikationsradio, (TV), (Internet). 10 Tidning, nyhetsblad 11 Första hjälpkunniga även för hjärt-lungräddning. 12 Bil

Krav på värmestuga klass II Dagboende + trygghetspunkt Fungerande efter 1 dygn Klass II ersätter klass I Erbjuder mer service och för fler än dem inom gångavstånd 1 Gångavstånd för närboende samt lägen nära kommunikationsknutar 2 Säker värme, innetemperatur ≥ 18 °C. 3 Säker elförsörjning via större mobilkraft 4 Kallt och varmt vatten. Fler toaletter 5 Dusch – och tvättmöjlighet 6 Tillräckligt med enkla möbler 7 Möjlighet för enkel matlagning. T ex barnmat. 8 Försäljning av lagad mat. 9 Kassapparat, kreditbok. 10 Mer teleförbindelser, nyheter per radio, kommunikationsradio, TV, (Internet). 11 Tidning, nyhetsblad 12 Professionell sjukvårdspersonal för första hjälp 13 Fler bilar samt parkeringsplatser för besökande

Krav på värmestuga klass III Övernattning + trygghetspunkt Fungerande efter några timmar Främst avsedd för gamla, sjuka och speciellt köldkänsliga. 1 Inget krav på nära gångavstånd och nära kommunikationsknutar 2 Säker värme, innetemperatur ≥ 21 °C. 3 Säker elförsörjning via fast eller mobil reservkraft. Ganska stort elbehov 4 Kallt och varmt vatten. Fler toaletter 5 Dusch – och tvättmöjlighet för flera 6 Tillräckligt med enkla möbler 7 Övernattningsmöjlighet. Enkla sängar, madrasser på golv. Bra om gäster kan ta med eget. Gäster har egna sängkläder. 8 Försäljning av lagad mat. 9 Kassapparat, kreditbok. 10 Mer teleförbindelser, nyheter per radio, kommunikationsradio, TV, (Internet). 11 Tidning, nyhetsblad 12 Professionell sjukvårdspersonal dygnet runt 13 Fler bilar samt parkeringsplatser för besökande fordras

X för X

Extraordinära förhållanden kräver Extraordinära resurser

Extraordinära resurser är inte staten utan människor och maskiner Människor och maskiner är allmänheten och näringslivet. Det är också människorna och näringslivet som är uppvärmningens intressenter.

Boende – medborgarna Ansvar och medhjälp Ett något oklart definierat ansvar men som man nog kan uppfatta som ett ansvar för allt som man kan klara av själv t ex: Värmesäkerhetsåtgärder för egen del Värmesäkerhets åtgärder för andra – moraliskt och utan anmodan*. Hjälpa andra som drabbats – moraliskt utan anmodan*. *OBS det blir plikt vid anmodan av räddningsledare

Medborgarna och frivilliga insatser är samhällets största resurs i svåra situationer. Detta kräver både enskild planering och kommunal planering mycket inriktad på information föreningsavtal.

Information Information

MÅL Ingen skall kunna skylla brist i ansvarstagande på okunnighet. Ingen skall vara okunnig om vilka åtgärder som är möjliga. Ingen skall vara okunnig om konsekvenser vid långa avbrott i uppvärmning. Alla skall veta sina uppgifter.

Verktyg Information Planeringshjälpmedel Erfarenhetsutbyte Undervisning

Husägarnas praktiska skyldigheter mot sina hus och mot människorna Gör helt klart för småhusägaren att han/hon har ansvar för husets uppvärmning vid kris. Miljöbalken 1a avd, 2 kap. 2 o 3 §§ samt 5e avd, 26 kap, 19§ har föreslagits kunna tolkas så att ägaren av flerfamiljshus skall hålla värme i lägenheter även vid t ex långvariga elavbrott. Men 3e avd 9 kap 3§ kanske lyfter bort ansvaret med hänvisning till tillfällighet. Risk för oklarhet! Var beredd på krav!

Information till bostadsbolagen Det är bättre för husen om människorna kan bo kvar. Satsa därför på att säkra värmen tillräckligt för att husen skall bli vistelsebara även om fjärrvärmen skulle försvinna.

Checklistor

Värmeberedskap Verkligheten i en verklig kommun 0 UPPLÄGGNING och MÖJLIGHETER 1 SAMHÄLLET Bebyggelsens egenskaper och människors krisbehov av värme 2 FJÄRRVÄRMEN Tillförlitlighet och krisegenskaper för kundsystem, distributionssystem, produktion 3 BRÄNSLEHUSEN Husens förutsättningar, lämpliga lösningar 4 ELHUSEN Möjlig kompletteringsvärme för viktiga byggnader 5 AKTIONSPLAN för uppvärmningskrisen 6 Informationsplaner Förebyggande information, ”När krisen kommer”

Kommunen behöver: Hygglig kunskap om bebyggelsens uppvärmnings- och utkylningsegenskaper. Hygglig kunskap om befolkningens fördelning på känslighetskategorier. (Möjligen också veta om det finns mönster i hur känslighetskategorierna är fördelade i bebyggelsen)

Vad behöver husägaren: Hyggligt god kunskap om husets uppvärmnings- och utkylningsegenskaper. Veta vilka varmhållningsalternativ som finns. Hygglig kunskap om de boendes sannolika fördelning på känslighets- klasser.

Fjärrvärmebolaget som intressent i säkrare uppvärmning Fjärrvärmebolagets leveransansvar styrs inte av lag på samma sätt som för elnät utan av affärsavtalet med kunderna. Fjärrvärmeföretagets leveransansvar slutar formellt oftast strax före men ibland strax efter kundcentralen. Således finns sällan ett ansvar för att kunden kan ta emot fjärrvärme. Men fjärrvärmeföretaget har intresse av att god värmesäkerhet fram till slutanvändaren blir ett bra försäljningsargument. Fjärrvärmekunderna har sällan andra alternativ i krislägen.

Vad behöver fjärrvärmeföretaget ? Inom marknad Kunskap om värmeunderlagets beteende vid störningar i fjärrvärmetillförsel och/eller eltillförsel. Om det finns kraftvärme: kunskap om minsta säkra värmeunderlag ifall kundernas eltillförsel faller bort.

Vad behöver fjärrvärmeföretaget? Inom teknik Kunskap om produktionens tillstånd, risker och tillförlighet Kunskap om distributionens tillstånd, risker och tillförlitlighet Kunskap om eltillförselns tillstånd, risker och tillförlitlighet för olika delar i fjärrvärmeverksamheten.

Vad behöver fjärrvärmeföretaget ? Mer inom teknik Reservkraft för kritiska elanvändningspunkter. System för att minska sabotagerisker vid punkter där risk kan föreligga. Alternativa kommunikationssystem för ledning av krisarbeten.

Vad behöver fjärrvärmeföretaget ? Inom administration Bra regelbunden underhållsplanering Bra teknisk dokumentation av speciell typ för just krishantering. Bra skrivna instruktioner för beteende i krissituationer. Bra återkommande övningar i hantering av uppvärmningskriser och deras orsaker. Avtal om tillräckligt snabb beredskapshjälp av olika slag i krislägen.

Lokala elnätbolaget för eldistribution som intressent i säkrare uppvärmning Elnätbolaget har inte något direkt affärsintresse av att just uppvärmning fungerar – men: Det finns lag om ersättning till kunder om elavbrottstider blir långa. Lagstiftaren har bl a beaktat elavbrottens inverkan på uppvärmning vid bestämmande av tidsgränserna. Elkunder som driver rörelse kan begära skadestånd om elavbrott ger ekonomiska skador. Ett värmebolag är exempel på en sådan elkund. Bostadsbolag kan komma att vara sådana kunder. Elnätbolaget har sin ”image” att tänka på. Omfattande Utkylning av bostäder kan ge mycket stark negativ opinion.

Vad behöver lokala elnätbolaget? Kunskap om egna nätets tillförlitlighet och sårbarhet för leverans till bebyggelsekunder, till fjärrvärmeproduktion och fjärrvärmens distributionssystem. Kunskap om överliggande elnäts tillförlitlighet och sårbarhet vad gäller inmatningspunkterna. Kunskap om möjlighet för reservkraftanslutning i kritiska elanvändningspunkter. (I nätet eller hos kunder där så är lämpligast. Reservkraft kan kanske utvecklas till en affärsidé)

Vad mera behöver lokala elnätbolaget? System för att minska sabotagerisker i punkter där risken = sannolikhet x konsekvens för samhället är större. Alternativa kommunikationssystem för ledning av krisarbeten. Avtal om tillräckligt snabb beredskapshjälp av olika slag i krislägen. Tillförlitlig snabb reservdelsförsörjning

Regionala elnätbolaget för eldistribution som intressent i säkrare uppvärmning Elnätbolaget har inte något direkt affärsintresse av att just uppvärmning fungerar – men: Det finns lag om ersättning till kunder om elavbrottstider blir långa. Lagstiftaren har bl a beaktat elavbrottens inverkan på uppvärmning vid bestämmande av tidsgränserna. Elkunder som driver rörelse kan begära skadestånd om elavbrott ger ekonomiska skador. Ett värmebolag är exempel på en sådan elkund. Lokalt elnätbolag är en sådan kund genom regress. Elnätbolaget har sin ”image” att tänka på. Omfattande Utkylning av bostäder kan ge mycket stark negativ opinion.

Vad behöver regionala elnätbolaget? Kunskap om egna nätets tillförlitlighet och sårbarhet. Kunskap om överliggande elnäts tillförlitlighet och sårbarhet vad gäller inmatningspunkterna. (Reservkraftinkoppling är inte realistisk på regionnätnivå.)

Vad mera behöver regionala elnätbolaget? System för att minska sabotagerisker i punkter där risken = sannolikhet x x konsekvens för samhället är större. Alternativa kommunikationssystem för ledning av krisarbeten. Avtal om tillräckligt snabb beredskapshjälp av olika slag i krislägen. Tillförlitlig snabb reservdelsförsörjning

BEREDSKAP FÖR VÄRMEAVBROTT CHECKLISTA Listan gäller alla. Sök svaren på frågorna och vidta åtgärder så är Du beredd när det händer. Har du insikt om att all uppvärmning kan försvinna och långvarigt. Hur snabbt förlorar din bostad värme? Vilken inomhustemperatur klarar du med tanke på din ålder, din hälsa och vilka ytterkläder du har? Vilka reservvärmealternativ kan du tänka dig att använda? Vet du vilka du får använda? Känner du till reservvärmens risker och hur reservvärmen skall hanteras? Har du förstått vad samtidigt elavbrott och värmeavbrott kan innebära av påfrestningar? Vilka egna reservkraftalternativ har du? Batterier, bilen, reservkraftaggregat? Vet du vad man som köpare och användare måste tänka på om man skaffar eget reservkraftaggregat? Vet du vilka bränslen och drivmedel man får lagra själv och hur? Känner du till egenskaperna hos reservbränslen vad gäller brandfarlighet och energiinnehåll? Vet du hur man kan klara sig utan reserv för uppvärmning? Vet du hur du skall klara matlagning i kall bostad och utan elkraft? Har du tänkt igenom och vet vilka förråd du behöver lägga upp? Vet du var kommunens förberedda värmestugor finns och vilken service de erbjuder? Vet du vad du behöver ta med vid evakuering? Vet du hur du skall förbereda din bostad inför evakuering? Vet du hur går en evakuering kan gå till? Hur klarar dina husdjur (hund, katt, fiskar, fåglar, möss hamstrar etc.) utkylning av din bostad? Vet du vad du skall göra med husdjuren vid evakuering? Vet du hur nyttodjuren klarar utkylning och samtidigt kanske även elavbrott? (Hästar, kor, grisar, höns osv) Vad vet du om psykosociala påfrestningar som kan drabba dig själv, andra vuxna, barn, och tillfälliga inneboende vid utkylning av bostaden.