Vårdskador inom somatisk slutenvård (Sjukhusvård utom psykiatri) 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet 2008-09-18.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Advertisements

Svenskarnas shoppingmotiv – förnuft eller glädje? Ingela Gabrielsson, privatekonom 1.
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
Bättre liv för sjuka äldre Utvecklingsdagar på Höglandet 6 och 26 mars Vad kan vi lova ESTHER?
Socialdepartementet Framtidens patientsäkerhet Nya utmaningar med nya vårdformer och flera aktörer.
Viktiga utgångspunkter
3.14 X AXIS 6.65 BASE MARGIN 5.95 TOP MARGIN 4.52 CHART TOP LEFT MARGIN RIGHT MARGIN Folksam © TNS Folksam PR-mätning December 2012.
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Pensionsplanering dröm och verklighet Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Primärvård 2012 Kaisa Mölläri, Sanna-Mari Saukkonen och Sami Fredriksson Primärvård
Projektföljeforskning
M Bergeling, Qulturum Resultatrapport patientskador Resultat från strukturerad journalgranskning enligt GTT (Global Trigger Toal), för patient inskriven.
Socialstyrelsens termbank
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Del 1, 1 – 7 kap
Bättre liv för våra äldre
Differ Transformation Park KB © 2010 YouGov 1 SE PR-undersökning SIS PR Undersökning SIS Differ September 2010 Stockholm september 2010.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Landstinget Dalarna Jerker Dahlbäck.
Eventuella vårdskador, patienter att utreda
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Bättre liv för sjuka äldre
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Säkrare vård och omsorg
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
MAS Kompetensutvecklingsdagar Tack för att vi fick komma!!
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Väster Mätperiod – Margit Gehrke Flyckt Projektledare.
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Tillsammans för världens säkraste vård
Nationell patientöversikt
Normering, tillsyn, kunskap
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013.
Nytt från Socialstyrelsen
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Student Ekonomi Erik Nygårds Hang-Jin Lee Vina Balaghi Projektarbete 2 732G22 Grunder i statistisk metodik Ht-08.
Specialiserad psykiatrisk sjukvård Sami Fredriksson & Simo Pelanteri.
Kartläggning av antibiotikaförskrivning inom FTV Landstinget Kronoberg.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Vad gör en chefläkare AnnSofie Sommer Chefläkare
1 Anneli Juhlin FP
RALS 2007 – Lite siffror mars anställda 50,2 % kvinnor 49,8 % män.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
Patientsäkerhetskultur mätning
Smittspårarutbildning
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Ortopedavd 6 Karlskoga lasarett Vårt arbetssätt
VRISS i Norrbotten – slutkonferens
1 SÄKER VÅRD i Skåne Tema: Läkemedel. 2 Läkemedel bakom många vårdskador Nästan en tiondel av alla vårddygn under ett år ägnas åt skador som uppstått.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Undvikbar slutenvård Oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar bland 65 år eller äldre Spridningskonferens Bättre liv för sjuka äldre
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Specialiserad psykiatrisk sjukvård 2013 Juha Rainio och Tarja Räty Specialiserad psykiatrisk sjukvård Statistik rapport 2/2015.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Närsjukvård.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges.
Jämtland Härjedalen Analysgruppens presentation
- en metod för att stärka patientsäkerhetskulturen.
Vilka skador ser vi inom psykiatrin?
Handbok markörbaserad journalgranskning inom hemsjukvård
Presentationens avskrift:

Vårdskador inom somatisk slutenvård (Sjukhusvård utom psykiatri) 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet

2 Frågeställningar Hur ofta förekommer vårdskador? Hur allvarliga är vårdskadorna? Hur många extra vårddygn medför vårdskadorna? Är vårdskador lika vanliga hos kvinnor och män? Är vårdskador lika vanliga hos äldre som hos yngre patienter?

3 Material och urval Cirka 2000 patientjournaler från perioden oktober 2003 t.o.m. september 2004 granskades Urvalet var representativt för de sex sjukvårdsregionerna 28 av 72 sjukhus ingick i studien. Granskningen gjordes av en grupp sjuksköterskor och läkare varav flertalet arbetar med tillsyn av vården

4

5 Journalgranskningsprocessen

6 Ordförklaring Skada - skadan orsakades av vården Vårdskada - skadan orsakades av vården, och skadan var undvikbar Bedömningen gjordes med ledning av sexgradiga skalor

7

8 Allvarlighetsgrad 55% av vårdskadorna läkte under vårdtillfället eller inom en månad efter utskrivning ytterligare 33% av vårdskadorna läkte inom ett år 9% av vårdskadorna medförde bestående men eller funktionsnedsättning 3% av vårdskadorna bidrog till dödsfall

9 Tabell VI. Verksamhetsområde där skadorna uppstod SkadorVårdskador Antal% % Primärvård135,495,3 Kirurgi14058,110562,1 Internmedicin8234,05331,4 Laboratoriemedicin31,210,6 Annat31,210,6 Totalt241100, ,0

10 Orsak till skador och vårdskador skador vårdskador n=241 n=169 Diagnostik 11,3 % 11,9% Läkemedelsbehandling 30,1% 26,8% Invasiva åtgärder 49,4% 51,8% Övrigt 14,2% 14,9%

11 Förekomst av vårdskador Vid granskning av 1967 journaler identifierades 169 patienter (8,6 %) som fått vårdskador. Risken att få en vårdskada under ett vårdtillfälle var 5%.

12 Ålder, kön, resursåtgång Vårdskadorna var vanligare i åldersgruppen 65 år och äldre Inga statistiskt säkerställda skillnader i antalet vårdskador kunde påvisas mellan kvinnor och män En vårdskada medförde i genomsnitt 6 extra vårddygn Varannan vårdskada medförde ett eller flera besök i öppen vård

13 Omräknat till årsbasis Om resultaten extrapoleras till alla vårdtillfällen på sjukhus under ett år (1,2 miljoner), motsvarar de; vårdskador (95 % CI ) extra vårddygn (95 % CI ) dvs nästan 10% av alla vårddygn under ett år > besök i öppen vård

14 Slutsats Varje år drabbas ett betydande antal patienter av vårdskador. Detta innebär ett stort mänskligt lidande och tar en ansenlig del av vårdens resurser i anspråk.

15 Åtgärder Regeringsuppdrag: Förstärkning av vårdens egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Tillsyn av sjukhusens ledningssystem avseende patientsäkerhet och kvalitet Socialstyrelsens tillsyn sätter ledningsfunktionen i fokus