Regional Överenskommelse 4/9 2013. De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Advertisements

Samverkan mellan civila samhället och kommunala myndigheter om familjeåterförening inom ramen för integrationsöverenskommelsen Roberto Scaramuzzino.
Kultur - ett ansvar för alla?
Verktyg för samverkan mellan civilsamhället och den offentliga sektorn
Kompetensombudsträff
Spelregelsprocessen och samarbetet med civilsamhället
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Från idé till verklighet!
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Den nationella ungdomspolitiken
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Folkbibliotek som kulturhus
Kort Leaderpresentation * Landsbygdsprogrammets mål
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Partnerskap Skåne En innovativ plattform för samverkan och utveckling av ett inkluderande mottagande. För att alla som kommer till Skåne ska ha möjlighet.
Västra Götalandsregionen och den Sociala Ekonomin
1 Forskning & Utveckling Hannie Lundgren EU-plattformsmöte 29 april.
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
Kultursamverkan i Jämtlands län Statens mål - syftet med stöd till kulturen Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten.
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 – 30 juni 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) Augusti 2009.
Kulturforum Västernorrland
Att få rätt saker att hända
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Områdesutveckling Torpa
Dialog om utveckling av LRF som folkrörelse Underlag för processen
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Vad vill vi uppnå? Hållbar stadsutveckling Insynsrådet 22 maj 2014 Anette Persson
 Stockholm 1 oktober  Folkbildningsrådets uppdrag  Etik och gränsdragning  Översyn av statsbidragssystemet  Samtal och diskussion.
Bilder för lokal utbildning
Bakgrund Fem underlag o Kulturens utmaningar och tendenser 2011 o Kommunernas kulturstrategiska arbete 2013 o Kulturplaner i Västra Götaland
Behovet av nationell satsning på IT-stöd Barns behov i centrum (BBIC)
KulturpolitisK Konferens Öresund 2011 Yngve Petersson ordförande i Kulturnämnden, Region Skåne Regional kulturplan för Skåne.
”Vi arbetar med att stödja dem som vill vara med och bygga morgondagens samhälle!”
I 80 kommuner finns någon form av lokal paraplyorganisation
Kultursamverkan i Skåne
Idéburet Offentligt Partnerskap
Lönesamtalet.
En ny modell för samverkan mellan stat, region och kommuner.
VÄLKOMNA! WorkShop 28 januari 2014 Samverkan i regionen och möjligheter med digitalisering inom patologi/cytologi.
SKL har beslutat om Strategi för eSamhället
Västra Götalandsregionen och den Sociala Ekonomin i Västra Götaland.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Bakgrund -Generationsväxling Personalbrist Över 20% går i pension -Efterfrågan på personal inom vård och omsorg med utbildning både på gymnasial.
Rädda Barnen Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Vad är Hälsokällan? Uppdrag – att främja barn och ungdomars hälsa Arbetar i Fyrbodals Kommunalförbund i fjorton kommuner samt Lilla Edet Tre verksamhetsområden.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Nationell konferens för etablering av nyanlända på landsbygd 30 september 2014 UKK.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Den nationella kulturpolitiken - samspel mellan stat, regioner och kommuner Calle Nathanson.
Långsiktighet samverkan dialog process relation insyn mångfald respekt medverkan utveckling ansvarsfördelning partnerskap tydlighet självständighet oberoende.
Definition Vård- och omsorgscollege är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
Överenskommelsen inom integrationsområdet
Överenskommelsen mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt idéburna organisationer inom integrationsområdet.
1. 2 Smart TillväxtHållbar TillväxtTillväxt för alla Innovation « Innovationsunionen » Koldioxidsnål ekonomi « Ett resurseffektiv Europa » Nya jobb «
––– Närmare koppling till sakfrågor Stockholm
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl
BOSS uppstartskonferens
Regionala handlingsplaner
Gävleborgs kommuner och Älvkarleby kommun i samverkan
”Främja långsiktig samverkan mellan olika samhällsaktörer”.
Kerstin Blom Bokliden, SKL och Malin Åberg Aas, Svenska FN- förbundet
Regional utveckling Hållbarhet och samhälle
Presentationens avskrift:

Regional Överenskommelse 4/9 2013

De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald

De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald

Exempel från workshop med SER sep 2011 En Överenskommelse behöver bli för hela regionens verksamhet. Det behövs tydligare spelregler. Vad vi förväntar oss av varandra? För mycket envägskommunikation. Det skulle kunna finnas ett mycket större samspel. Kommunalförbunden borde vara en del av regional överenskommelse. De är viktiga för att bland annat kunna verka för att sprida det på kommunal nivå. Det nationella upplägget med principerna är väldigt övergripande och består av många fina ord. Vi behöver värdera om/hur principerna är viktiga ur ett regionalt perspektiv. Staten har en annan roll än vad regionen har i förhållande till idéburna sektorn. (Ex på andra upplägg finns i England) Alla begrepp: En bra definition som tydliggör både för oss själva och för dem som finns i vår närhet. Då kan vi komma fram till någon form av överenskommelse. Tydliggör våra roller. När hamnar vi en roll som vi inte ska vara i? Den offentliga välfärden, den sociala sektorns spelrum kontra samverkan. Regionen behöver ta på sig uppdraget att tydliggöra sin roll. Gå ut med att det är viktigt och visa vägen; det här är viktigt på lokal nivå.

Workshops 3 grupper Kl – Återrapportering i storgrupp Självständighet och oberoende Långsiktighet Öppenhet och insyn

Tre exempel på samverkan mellan VGR - Social ekonomi HSN 6 och 8 har samverkansavtal med RFSL. Syftet är att de ska gå ut i skolorna och informera om HBTQ frågor Projekt/förstudie/pilotprojekt om att inrätta ett Hälsonav i HSN 6 (Mittenälvsborg). Syftet är att skapa en plattform för samverkan mellan H&S, Kommun och kultur-/idrotts- och föreningsliv för att bättre fånga upp ”icke brukare” och främja folkhälsan - (slutrapport oktober 2013) Projektet Kompetensväxling, drivs av Innovatum– (kulturnämnden) Syftet är att låta kommunerna satsa på ferieplatser till ungdomar på kulturhistoriska besöksmål som drivs av exempelvis byalag/föreningar. Skapar utveckling/nytänkande för föreningen, fler besökande/ökad turism, engagemang/sysselsättning för ungdomarna.