Jämställdhet – en rättighet som lönar sig Smart ekonomi Jämställdhet – en rättighet som lönar sig

Smart ekonomi enligt Världsbanken Tillväxt Informella institutioner Ekonomiska möjligheter Marknader Hushåll Handlingsutrymme Till-gångar Formella institutioner Jämställdhet

Smart ekonomi - kalkylmodeller Botkyrka – insatser för att få ut ”osynliga kvinnor” på arbetsmarknaden. Borås – insatser för att elever ska bli godkända i åk 9. Göteborg – fördelning av resurser till idrottsföreningar. Malmö – analys av samhällskostnader för kvinnors och mäns resor Snöröjningsexemplet – kostnad för halkskador

Att göra något eller inte göra något? Jämför handlingsalternativ med icke-handling Nuvärdesberäkningar översätter belopp som infaller vid olika tidpunkter Kalkylen: nuvärdet (satsa) – nuvärdet (göra ingenting) Balans mellan förenkling och realism Försiktighetsprincip Transparens Handlings-alternativ - Jämförelse-alternativ Utfall = Nuvärdesberäkning Jämför handlingsalternativ med icke-handling Nuvärdesberäkningar översätter belopp som infaller vid olika tidpunkter Kalkylen: nuvärdet (satsa) – nuvärdet (göra ingenting) Balans mellan förenkling och realism Försiktighetsprincip Man behöver ha tillräckligt enkla antaganden för att det ska gå att räkna och samtidigt ligga tillräckligt nära verkligheten för att kalkylerna ska vara meningsfulla. Viktigt iaktta försiktighetsprincip så att man inte gör glädjekalkyler. Hellre underskattade intäkter och överskattade kostnader – än tvärtom. Balansera mellan förenkling och realism – vad är rimligt att ta med i modellen? Transparent kalkyl – redovisa alla antaganden. Försiktighetsprincip – undvik glädjekalkyler.

Sysselsättning i Botkyrka Utlandsfödda kvinnor har lägst sysselsättning. I kommundelen Fittja står mer än hälften av kvinnorna utanför arbetsmarknaden. Svenskkunskaper och gymnasiekompetens krävs för jobb. Diagrammet avser kvinnor och män 20-64 år i Fittja. Förvärvsfrekvensens för kvinnor är 48 procent. 16 procent står utan egen försörjning. För män är motsvarande siffror drygt 60 procent respektive 13 procent.

Typfall och beräkningar Tre typkvinnor utan jobb och med låg utbildning. Insatser i form av utbildning, samtliga går vård- och omsorgsprogrammet. Antagande att utbildning leder till fast jobb med låg lön inom vård och omsorg till pension. I rapporten studeras tre påhittade, men representativa kvinnor. Alla lågutbildade och utan jobb. Vård- och omsorg för att det är en stor arbetskraftsbrist i länet fram till 2020, samt ett mycket vanligt val för de kvinnor vi möter i verksamheterna. Spelar mindre roll vilken utbildning, beräkningen kan appliceras på andra utbildningar med bra arbetsmarknadsutsikter.

Handlingsalternativet Intäkter Produktionsvärde Nettolön Konsumtionsskatt Sociala avgifter Kommunalskatt Landstingsskatt Minskade offentliga utgifter Försörjningsstöd Indirekta vinster (ingår ej) Bättre hälsa Positiva effekter på nästa generation Kostnader Utbildning Studiemedel Indirekt kostnad (ingår ej) Eventuell barnomsorg

Jämförelsealternativet Intäkter - - - Kostnader Försörjningsstöd Indirekta kostnader (ingår inte) Negativa hälsoeffekter Negativa effekter på nästa generation

Exemplet Aisha Utrikes född 25-årig kvinna, 5 års skolgång i hemlandet, försörjd av anhörig. Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år. Studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Tillhör ”osynliga” gruppen, ingen offentlig försörjning. Kostnader för utbildningssatsningen 147 tkr.

Exemplet Aisha 2013-2017 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning 146 000 Studiemedel 154 000 Bruttolön 222 000 Soc. avgifter 67 000 Totalt 310 000 289 000 - 21 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Exemplet Aisha 2013-2052 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning 146 000 Studiemedel 154 000 Produktions-tillskott, 40 år 7 553 000 Totalt 310 000 7 252 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Fördelning av produktionstillskott Aktör/mottagare Belopp Aisha, nettolön - Till staten i konsumtionsskatt: 610 000 4 527 000 Kommunalskatt Till Botkyrka kommun: 44 000 Till kommunkollektivet: 754 000 798 000 Landstingsskatt Till Stockholms läns landsting: 101 000 Till landstingskollektivet: 379 000 480 000 Sociala avgifter 1 741 000 Totalt 7 553 000 Aishas 40-åriga arbetsliv. Botkyrka behåller 5,5 % i nuvarande skatteutjämningssystem. Relativt system, hur andra lyckas påverkar oss.

Lönsamt för samhället – men inte för kommunen För Aisha är det ekonomiskt mycket lönsamt, redan från andra året För kommunen är det inte ekonomiskt lönsamt Kostnader för utbildningssatsningen är större än intäkt från kommunalskatt (skatteutjämningssystemet) Inget försörjningsstöd i jämförelsealternativ Samhällets avkastningen är 25 gånger insatsen Produktionstillskott minus utbildningskostnader Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete. Kommunen behåller cirka 5,5 % av Aishas kommunalskatteinbetalningar i nuvarande utjämningssystem. Samhällsnivå: om 25 personer får insatserna räcker det med att 1 får jobb för att satsningen ska gå jämnt ut. Vinst för samhället är 7,2 Mnkr.

Exemplet Beata Inrikes född, 35 år, 9 års grundskola, försörjningsstöd. Studerar vård- och omsorgsprogrammet, totalt 1,5 år. Studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Kostnader för utbildningssatsningen 62 tkr.

Exemplet Beata 2013-2042 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning, VO tre terminer 62 000 Studiemedel 94 000 Produktionstillskott 30 år 6 701 000 Uteblivet förs.stöd, 30 år 2 450 000 Totalt 156 000 9 151 000 8 995 000 Aisha, en utrikes född 25-årig kvinna med fem års skolgång från hemlandet är före utbildningssatsningen försörjd av anhöriga. Hon läser svenska för invandrare (SFI) och Komvux i fyra år och får sedan arbete inom vård och omsorg.   Våra beräkningar visar att trots att utbildningen tar fyra år så har satsningen samhällsekonomiskt gått nästan jämnt upp med redan efter det femte året. Över Aishas 40-åriga arbetsliv kan man uttrycka det som att satsningen ger 25 gånger insatsen tillbaka, vilket innebär att endast en person av 25 behöver lyckas med satsningen för att den ska gå jämnt upp. Satsningen är också lönsam för Aisha själv, men inte för Botkyrka kommun eftersom den inte får behålla mer än 5,5 av kommunalskatten som Aisha betalar. Tabell 2. Samhällsekonomisk kalkyl för Aishas utbildningssatsning, 2013-2052, nuvärde 2012 (kronor). Komponent Kostnad Intäkt Vinst (Avkastning) Utbildningskostnad 146 000 Utgift f studiebidrag 154 000 Produktionstillskott 7 553 000 Totalt 301 000 7 553 000 7 252 000 (25 )

Lönsamt för kommunen direkt Beata får högre levnadsstandard efter studierna Något lägre standard under studietiden För kommunen är det ekonomiskt lönsamt direkt Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet Samhällets avkastning är 58 gånger insatsen Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd Studiemedel något mindre än försörjningsstöd, utmaning att motivera Beata att ta tillfälligt lägre standard. Låg lön ger mer i plånboken än försörjningsstöd. Den kommunalekonomiska vinsten beror nästan uteslutande på minskade kostnader för försörjningsstöd. Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete. Samhällsnivå: om 58 personer får insatserna räcker det med att 1 får jobb för att satsningen ska gå jämnt ut. Samhällsvinsten blir cirka 9 miljoner kronor.

Exemplet Cyntia Utrikes född 45-årig kvinna, 9 års skolgång, försörjningsstöd. Studerar SFI, grundläggande vuxenutbildning och Vård- och omsorgsprogrammet, totalt 4 år. Försörjningsstöd under SFI och studiemedel på Komvux. Jobbar efter studierna fram till pension. Kostnader för utbildningssatsningen 147 tkr.

Exemplet Cyntia 2013-2032 Komponent Kostnad Intäkt Vinst Utbildning och studiemedel 244 000 Produktionstillskott, 16 år 4 011 000 Minskad kostnad förs.stöd 1 567 000 Totalt 5 578 000 5 334 000 Cyntia, en utrikes född 45-årig kvinna med nio års skolgång från hemlandet har försörjningsstöd. Hennes utbildning kräver fyra års studier (SFI och Komvux).   Våra beräkningar visar att satsningen ger en samhällsekonomisk vinst efter det femte året. Efter hennes 16-åriga yrkesliv har satsningen inneburit en avkastning på knappt 23 gånger insatsen. Om Cyntia inte hade fått försörjningsstöd skulle avkastningen vara 15 gånger insatsen. Satsningen är lönsam för Cyntia, men innebär att hon måste skuldsätta sig under Komvux-tiden. För kommunen innebär satsningen en stor besparing, men om Cyntia inte skulle ha haft försörjningsstöd skulle den innebära en förlust eftersom utbildningen är dyrare än den kommunalskatt de får behålla.

Lönsamt för kommunen efter två år Cyntia får högre levnadsstandard efter studierna. Något lägre standard under studietiden För kommunen är det ekonomiskt lönsamt redan efter två år. Utbildningskostnaden mindre än försörjningsstödet Samhällets avkastning är 23 gånger insatsen. Produktionstillskott och minskat försörjningsstöd. Positiva hälsoeffekter p.g.a den tydliga kopplingen mellan hälsa, utbildning och arbete.

Fler frågor? magnus.jacobson@skl.se www.jamstall.nu http://webbutik.skl.se www.skl.se