Industrin som arbetsgivare Pekka Lundmark Verkställande direktör, Konecranes
Den finländska teknologiindustrins personalutveckling Källa: Statistikcentralen, Teknologiindustrin rf R:työvoima\jpty02bff.ppt /mka
Utbildningsbakgrund hos personalen i teknologiindustrin i Finland 2003 och 2007 * Universitet Yrkeshögskola Tekniker Yrkesläroanstalt Annan/uppgift saknas * Materialet i samplet har utökats för att motsvara grundmängden (ca ) Källa: Teknologiindustrin rf + 20% + 11% - 11% + 2% - 26%
Behovet av kompetent personal växer Personalmängden i teknologiindustrin uppskattas hållas kring , men bristen på kompetent personal växer Pensioneringen av de stora åldersklasserna ökar rekryteringen: -åren ca 4500 personer årligen -åren nästan 6000 personer årligen -huvudsakligen för maskin- och metallvaruindustrin, särskilt yrkesinriktad utbildning på andra stadiet Behovet av kompetens på högre stadiet ökar i teknikbranschen Rekryteringen i universiteten blir mångsidigare Chefskompetens utgör en flaskhals
Rekryteringen av personer med examen i den tekniska branschen till teknologiindustrin, enligt utbildningsnivå år 2005 Källa: Finlands näringsliv EK 2005, materialet ’Osaavaa henkilöstöä yrityksiin’ Extrapolerat till hela grundmängden (ca )
Prognos för rekryteringsbehovet Källa: Teknologiindustrin rf, Statistikcentralen
Framtida kompetens i Finland 2015 Den grundläggande utbildningen ska utvecklas utifrån kommande kompetensbehov och de ungas inlärningsfärdigheter samtidigt som moderna undervisningsmetoder utnyttjas. Yrkeskunskapens roll ska väsentligt stärkas genom att den regionala kompetensbristen avhjälps. Specialyrkesexamina utnyttjas för att skapa flexibla lösningar för chefskompetens. Högskolesystemet effektiviseras och utvecklas som helhet. - Yrkeshögskolorna producerar arbetslivsinriktade, lägre högskoleexamina -Universitetens högre högskoleexamina utvecklas så att de är internationellt konkurrenskraftiga och möjliggör universitetens specialisering -Antalet yrkeshögskolor och universitet bör minskas.