Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skolverkets allmänna råd
Advertisements

Hur vi arbetar mot hot, våld, kränkningar och trakasserier
Likabehandlingsarbete
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret
Skolans ordningsregler
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Värdegrund och lika rättigheter i skolan
Några följder av heteronormativitet:
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Caroline Dyrefors Grufman
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Studiens syfte Klarlägga om elevens rättsliga skydd mot kränkningar i samband med utbildning har stärkts sedan barn- och elevskyddslagens tillkomst, dvs.
Personuppgiftslagen (PuL) och Polisdatalagen (PdL)
Redovisning av uppdrag ang
Morgondagens Ledare Falkenberg 14 och 15 maj 2014 DEL 1 : Lagarna
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Varför pratas det om etnicitet?
1 Mångfald Har vår sexuella läggning någon betydelse i arbetslivet?
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Barns rätt till en trygg skola
Välkomna!.
För Barnlyans förskola, Kyrktåsjö Läsåret
Sofielundsskolans Ordningsregler
Skyldigheter och rättigheter i skolan
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
Nätmobbing/Cyberbullying
Arbetar er kommun utifrån styrdokument eller policydokument, i vilket/vilka sexuell läggning uttryckligen nämns i arbetet med att motverka diskriminering.
Har klimatet på skolorna hårdnat?
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Välkommen till föräldramöte
En liten plan för likabehandling
Diskrimineringslagen
INTRODUKTION TILL JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSARBETET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET FRAMTAGEN AV PERSONALENHETEN, SEKTIONEN FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKABEHANDLING.
Barn och elevers rätt till en trygg skolmiljö
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
1. Problem i synnerhet i de lägre divisionerna 2. Problem på juniornivå 3. Veikkausligan  media 4. Det är att observera de etniska grupperna 5. nyfinländarnas.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Vad är diskriminering? att hantera och utreda diskrimineringsärenden.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Likarätt nu!. Diskrimineringslagen (2008:567) Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder.
LIKA VILLKOR VID MITTUNIVERSITETET KORT INTRODUKTION FÖR ANSTÄLLDA.
Tillit, Trivsel och Trygghet i förskolan En översyn av rutiner mm.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering Carolina Stiwenius Diskrimineringsombudsmannen,
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skolors arbete för att motverka kränkningar av elever på nätet
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Studeranderätt och diskriminering
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Rättighet, skyldigheter och hantering av konflikter
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Trakasserier och sexuella trakasserier mellan barn
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Likabehandlingsplanen
Lika villkorsgruppen Antro/Etno
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
LikabehandlingsplAnen
Presentationens avskrift:

Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och ungdom SFS 2006:67 Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar Handledning från JämO, DO, HomO & BEO

Vilka skyddas av lagen ? Alla barn och elever i: Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola Särskola Sameskola Specialskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (Särvux) Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Likabehandling Ändamål Främja barns och elevers lika rättigheter Motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandling EG tre direktiv SE direktiv Motverka diskriminering på grund av Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Kön SE direktiv Motverka annan kränkande behandling

Begrepp - Diskriminering Är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc.

Begrepp - Diskriminering Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Sakliga skäl för särbehandling Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda.

Begrepp – Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Kränkande behandling kan delas in i trakasserier annan kränkande behandling.

Begrepp - Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning eller är av sexuell natur Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc.

Begrepp – Annan kränkande behandling Är uppträdande som – utan att vara trakasserier – kränker en elevs värdighet. Befogade tillsägelser Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.

Huvudmannens skyldigheter §5-8 Aktiva åtgärder Bedriva målinriktat arbete – främja likabehandling, motverka diskriminering Utarbeta och följa upp Likabehandlingsplan Skyldighet att förebygga och förhindra Skyldighet att utreda och vidta åtgärder

Förbud för huvudmannen §9-14 Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Instruktioner att diskriminera Förbud mot annan kränkande behandling Förbud mot repressalier

Bevisbörda §18-19 Om ett barn eller elev anser sig ha… Är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. Om ett barn eller elev visar att han/hon blivit utsatt för…av ett annat barn/elev i samband med att verksamheten genomförs Skall huvudmannen för att undgå skadeståndsansvar visa att alla skäliga åtgärder för att förebygga eller förhindra behandlingen hade vidtagits.

Skadestånd för brott mot §6-14 Om huvudmannen, rektorn eller annan personal åsidosätter sina skyldigheter enligt §6-14, skall huvudmannen Dels betala skadestånd (ideellt ekonomiskt) till barnet eller eleven för kränkning Dels ersätta annan skada som orsakats av åsidosättandet Skadestånd för kränkning i andra fall än vid diskriminering eller repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.

Preskription För §9, 10, 12 och 14 gäller 2 års preskriptionstid För §13 gäller 10 års preskriptionstid

Det här är lagen KRÄNKANDE BEHANDLING DISKRIMINERING TRAKASSERIER: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön: JämO Etnisk tillhörighet: DO Religion eller annan trosuppfattning: DO Sexuell läggning: HomO Funktionshinder: HO ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Barn- och elevombudet BEO Enligt brottsbalken: Olaga tvång Olaga hot Misshandel Hets mot folkgrupp m.m.

Nolltoleransarbete Nolltolerans innebär: Att ingen ska behöva utsättas för svordomar eller könsrelaterade, rasistiska och andra diskriminerande glåpord från någon i skolan, vare sig av elev eller vuxen. Att ingen ska behöva utsättas för kränkande gester, vare sig av elev eller vuxen Att ingen ska behöva utsättas för annan kränkande behandling som t ex: spottande, knuffar, krokben, etc. vare sig av elev eller vuxen. Att skolans arbetsmiljö ska vara lika lugn och trygg för elever och vuxna som vilken annan arbetsplats som helst.

Nolltolerans - arbetsgång När en vuxen hör en elev eller annan vuxen kränka en annan elev går denne fram till eleven eller den vuxne och talar om för denne vad man hört eller sett. Eleven får efter samtal om händelsen ett ”nolltoleransbrev” som han/hon tar med sig hem för underskrift av vårdnadshavare. Brevet delas ut enskilt så att det bara är den elev det gäller som vet att ett brev har delats ut. Om eleven redan vid samtal om händelsen ärligt visar ånger och ber om ursäkt till den andra eleven, anses saken utagerad och inget brev skickas hem. Om annan vuxen kränker en elev går ärendet direkt till rektor Om eleven fått tre brev hem, kallas vårdnadshavare tillsammans med eleven till skolan för samtal.