25 januari 2007 Lena Olson och Lydia Springer - Vuxenhabiliteringen, Landstinget Sven-Erik Pistol - Regionförbundet Ann Nilsson -Tierps kommun Inger Selling.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Advertisements

Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Om risk- och skyddsfaktorer
Kompetensombudsträff
Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning Projekt
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov
KOLL PÅ LÄGET Almedalen 2013
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Stiftelsen 16 maj 2010 Bergslagsgårdar.
E-post: Rosenlund Tideliusgatan 12, 6 tr Box Stockholm Tel: E-post:
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Barnens behov i centrum
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Vård.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
15 februari 2010 Bergslagsgårdar Stiftelsen. Organisation HVB Familjeresursen Lägenheten Familjehemsvård Barn- och ungdom Familjehemsvård Vuxna Statistik.
Handikapp&Habilitering
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Nya tider och nya behov – men har vi nya lösningar?
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Erfarenheter av ögonstyrd dator som hjälpmedel för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - en pågående studie.
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
En presentation av våra verksamheter.. Kärnhuset  Resurscentrum –råd, stöd, service –barn 1-20 år  I daglig verksamhet –rådgivning, konsultation, utredning,
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Läroplansträff fritidshem
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Överenskommelse om samordning kring barn
COPE – föräldrautbildning Erfarenheter från Linköping 1999 – 2003
Projekt SUF-Hässleholm Bakgrund Möten Utmaningar Forskningscirkel 2002 Inventering 2003 C-Uppsats 2005 Familjeterapeutisk ansats.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Utvecklingsprojekt ” Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal , Från politisk vilja till nytta hos brukarna”
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
1.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Varför talböcker? Ingrid Källström Varför talböcker?
Unga vuxna (18-24 år) Finansinspektionens studier och SCB data : Unga vuxna har begränsad egen ekonomi och erfarenhet.
Handikapp & Habilitering
Roligt att så många är här.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Intellektuella begränsningar
Mobila Skolteamet Sjöbo
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Från barn till barn genom springslanten. FN:s konvention om barnets rättigheter PPT bild 2.
En arbetsmodell som syftar till att förbättra skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön, doktorand Linköpings Universitet nationell samordnare Skolfam.
Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län Studiebesök Marie-Louise Åkerlund kurator.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Familjeliv och föräldraskap Skola – utbildning Arbetsliv och sysselsättning Utvecklingsstörning och.
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
* Smileprojektet är ett konkret stöd i implementeringsarbetet med de nya läroplanerna. * När projekttiden är slut har vi utvecklat metoder.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
Möjlighet till Egen Kraft!
Föreningen kognitivt stöd
Livstilsprojekt unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland
Välkomna till denna presentation av projektet Idrott för alla.
Att vara idrottsförälder FC Gute PF 05/06 18 mars 2018
Presentationens avskrift:

25 januari 2007 Lena Olson och Lydia Springer - Vuxenhabiliteringen, Landstinget Sven-Erik Pistol - Regionförbundet Ann Nilsson -Tierps kommun Inger Selling och Gunilla Andersson-Svahn - Brogården, Uppsala kommun

Utvecklingsstörning och/eller kognitiva svårigheter: SUF:s målgrupp Svagbegåvning Neuropsykiatriska funktionshinder Förvärvad hjärnskada

Adaptiv förmåga Praktiska Sociala Skolrelaterade Färdigheter

Konsekvens av kognitiv nedsättning: kännetecken Tidsuppfattning Planering och organisering Läs- och skrivsvårigheter Långsamhet Socialt

Konsekvens av kognitiv nedsättning: kännetecken forts. Minne Förståelse Omdöme

Tekniker och strategier Visa ett ointresse / nonchalans Avbryta / byta ämne Standarmeningar som passar in överallt Läsa av minspelet - förväntas ”ja” eller ”nej” Säga att man förstår / håller med

Prevalens – hur många barn? Sverige 1,4 promille (ca 160 barn) Danmark 0,5 – 1 promille Norge 0,05 promille

Hur har barnen det? Studier visar ökad risk för gruppen Stora individuella skillnader

Sociala villkor Arbetslöshet eller sjukbidrag Begränsat socialt nätverk ”Instabil” uppväxt Negativa erfarenheter från professionella kontakter Låg självkänsla Obehandlande medicinska problem

Förkortningar SUF ”Samverkan kring föräldrar med utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter ” FIB - projekt = Föräldrar med intellektuella begränsningar PAM = Parent Assessment Manual FUB = Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna IFO = Individ- och familjeomsorgen/socialtjänsten COPE = The Community Parent Education program

Lokala - SUF Förskola/Skola MVC LSS-verksamhet BVC Socialtjänst Habilitering Förskola/Skola LSS-verksamhet Intresseorganisationer

Läns- SUF Regionförbundet Uppsala Universitet Riks-FUB Centrum för funktionshinder Uppsala Kommun Socialstyrelsen / Metod Institutet

Familjerna Läns-SUF PAM bedömning BOV-SUF Forskning Kunskapscenter FIB-projekt Lokal-SUF Familjerna

Föräldraförmåga Lågt samband mellan IQ och föräldraförmåga Brist på överensstämmelse Nedre gräns Definition av ”Good enough” varierar Föräldraförmåga är inte ett statiskt begrepp

Föräldraförmåga är…. Intelligens i kombination med: Socialt fungerande Inlärningsförmåga Emotionell utveckling Adaptiva förmågor Barnet

Attityder

Barnkonventionen 1989 FN Standardregler 1993 ”Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.”, ”Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.” artikel 3, artikel 6 ” …främja möjligheten för människor med funktionsnedsättning att leva familjeliv och rätt till personlig integritet.” ”…inte diskriminera när det gäller sexuella relationer, äktenskap eller föräldraskap.” punkt 9

Stödinsatser Socialtjänst LSS Övriga Informellt nätverk

Utformning av stödinsatser Vad är speciellt för målgruppen? Information Motivation Kontinuitet Samordning Bemötande

Vad behöver professionella? Kunskap - fortbildning Handledning - konsultation Samarbete - samverkan

Vilket stöd vill mammorna ha? Arbete/anställning Ekonomi Stöd i hemmet och skolan Hjälp till självhjälp Socialt nätverk ”Familjestödsbas”

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Vad är kognitivt stöd? Stöd att hantera information, att uppmärksamma, ta emot, komma ihåg, bedöma, fatta beslut och utföra. Att anpassa och skapa förutsättningar för en person att fungera mer självständigt i sin vardag.

Kognitivt stöd på olika sätt: Förenkla eller minska mängden information Förstärka, tydliggöra information Göra information mera konkret Öka strukturen Lära in strategier och knep Kompensera med tekniska hjälpmedel Märkning, markering med färger Bildstöd

Stöd att planera planeringen… Skapa rutiner för planering planera in en bestämd dag & tid för att planera nästa veckas, Mat, inköp, tvättid, aktiviteter…