FÖRELÄSNING 2: SPRÅK & ONTOLOGI Föreläsning 4/9 2014

IGÅR IDAG IGÅR…Försökte vi utröna vad (klassisk) Aristotelisk metafysik kan tänkas vara för något (på ett ungefär i alla fall), och kom fram till att… Klassisk metafysik studerar EN av oss oberoende verklighet, samt studerar HELA denna verklighet (”i sin funktion av varande/existerande”). Klassisk-metafysiska påståenden yttras med sanningsanspråk, och ”with no restrictions of intended reference in force”. Såg vi närmre på en sorts, historiskt viktig, kritik av den klassiska metafysiken, nämligen… Den att metafysiken är omöjlig därför att dess studieobjekt är något vi i princip inte kan veta något om (av antingen empiristiska eller Kantianska orsaker). Såg vi helt kort på ett försvar av den Aristoteliska metafysiken enligt vilket metafysiken trots allt är möjlig, eftersom den är oundviklig (ett s.k. ”indispensability argument”) IDAG…Fortsätter vi att utsätta den klassiska Aristoteliska metafysiken för kritik... Vi ser även närmre på Quines påstådda ”lösning” på de problem Carnap pekar på.

KRITIK 1 : METAFYSIKENS STUDIEOBJEKT ÄR INTE ETT Antaget så här långt (av både försvarare och kritiker av metafysiken): det finns EN av oss oberoende verklighet (som vi antingen KAN eller INTE KAN veta och/eller säga något om). RELATIVISTISK kritk: Nej! Det finns MER ÄN EN verklighet. Så… Klassisk metafysik bör förkastas eftersom dess studieobjekt är annorlunda än vad den klassiske metafysikern normalt antar att det är.

EN VIKTIG DISTINKTION: COOKIE-CUTTING VS. RADIKAL RELATIVISM… Cookie-Cutting: En och samma kaka (verkligheten) kan skäras upp på olika sätt (beroende på medvetandestruktur; kultur; intressen, osv.) Radikal kognitiv relativism: Det finns bara teorier – ”ways of talking”, ”language games” (och i valet mellan olika teorier kan på sin höjd pragmatiska överväganden spela roll). Observera att… Endast radikal kognitiv relativism innebär en ny sorts (icke-Kantiansk) kritik av (klassisk) metafysik. Men… den radikala kognitiva relativismen tycks svåruttryckt och är eventuellt självmotsägande, alternativt regressiv (jfr: Vilken status har påståendet ”Allt är relativt”?).

KRITIK 2 : METAFYSISKA FRÅGOR ÄR ANTINGEN TRIVIALA ELLER MENINGSLÖSA Carnaps ”tvåstegsraket”: 1.“The Elimination of Metaphysics through Logical Analysis of Language” (1932): ett stort antal av de påståenden som s.k. “metafysiker” producerar (eller har producerat) är meningslösa eftersom de är på ett eller annat sätt (syntaktiskt eller semantiskt, eller både och) tillkonstrade, och därmed overifierbara (Heidegger: “Das Nicht Selbst Nichtet”). 2.”Empiricism, Semantics, and Ontology” (1950): ALLA metafysiska påståenden är meningslösa (alltså även de som inte involverar några språkliga konstigheter och som därför – i åtminstone EN mening – är verifierbara).

CARNAP OM VARFÖR METAFYSISKA PÅSTÅENDEN ÄR MENINGSLÖSA… FINNS X? I: Givet teori/språk T – finns X? E: Är saker och ting så som det enligt den teori/språk som påstår att x finns hävdar? P: Är det fördelaktigt/praktiskt att tala ett språk enligt vilket x finns? Intern frågaExtern frågaPragmatisk fråga Trivialt (ej metafysiskt) svarOmöjlig att besvaraSubstantiellt (ej metafysiskt) svar, men handlar inte om existens längre…

EXEMPEL: FINNS TALET 2? Talet 2 finns Talet 2 finns inte Ingen åsikt om talet 2 AB C Internt… Enligt det begreppsliga ramverk/den teori A utgör, så finns talet 2. Enligt det ramverk B utgör så finns inte talet 2. I det ramverk C utgör görs inga utsagor om talet 2 – eller utsagor från vilka utsagor om två kan härledas. Externt… Är den av oss oberoende verklighet som både A, B, och C menar sig beskriva så som A säger att den är, eller är den så som B säger att den är, eller är den så som C säger att den är? Pragmatiskt… Vilket sätt att tala om/begreppsliggöra verkligheten är mest praktiskt?

MED CARNAPS EGNA ORD… An alleged statement of the reality of [a] system of entities is a pseudo-statement without cognitive content. To be sure, we have to face at this point an important question, but it is a practical, not a theoretical question; it is a question of whether or not to accept the new linguistic forms. The acceptance cannot be judged as being either true or false because it is not an assertion. It can only be judged as being more or less expedient, fruitful, conducive to the aim for which the language is intended. Carnap, “Empiricism, Semantics, and Ontology” (1950: 214)

QUINE OM VARFÖR METAFYSIKEN ÄR MÖJLIG TROTS ALLT… 1.Identifiera den “bästa” teorin (fysiken enligt Quine). 2.Identifiera den kanoniska logiken (första ordningens predikatlogik enligt Quine). 3.Översätt den bästa teorin till den kanoniska logiken (Quine tillåter en viss grad av parafras här). 4.Bestäm (därmed) vad vi behöver kvantifiera över för att dessa översättningar ska vara sanna. 5.Läs av din ontologi (dina ontologiska “commitments”) från de element du finner i denna domän. ____________ RESULTAT: Verklighetens konstituenter/DET SOM FINNS! To be is to be the value of a variable

VARFÖR QUINE SOM BÄST RÄDDAR ”METAFYSIKEN” INTE METAFYSIKEN… Our acceptance of an ontology is, I think, similar in principle to our acceptance of a scientific theory, say a system of physics: we adopt, at least insofar as we are reasonable, the simplest conceptual scheme into which the disordered fragments of raw experience can be fitted and arranged. “On What There Is” (1948: 16) Även om vi, givet Quines motto, relativt enkelt kan avgöra huruvida x finns eller ej givet en viss teori, tycks den externa frågan rörande x:s existens fortfarande ha lämnats obesvarad. Quine visar med andra ord att interna frågor inte med nödvändighet är triviala – inte att externa frågor inte är omöjliga/meningslösa.

ETT VIKTIGT ANTAGANDE: NEO-QUINE TILL METAFYSIKENS FÖRSVAR… Det finns objektiva (?) skäl att tro att en teori är bättre/sannare/att föredra framför alla andra! Dra ut de ontologiska konsekvenserna från denna teori med hjälp av den Quineanska metoden. Den lista på ”grejer” som blir resultatet = vad som finns i objektiv mening. SÅ: En Quineansk analys av vår bästa teori = ger svar på BÅDE den interna och externa frågan. Klassisk metafysik räddas trots allt!

SIDER TILL FÖRSVAR FÖR DENNA UPPFATTNING… Ontological realism meshes with the Quinean methodology for ontology; ontological deflationism does not. Quine says to believe in the ontology of one’s ”best” theory, where one of the determinants of bestness is ”simplicity”. But as we have seen, simplicity is cheap if one is free to choose any vocabulary one likes … The moral is that … simplicity is a sensible goal only for theories with a joint-carving vocabulary. Thus, simplicity is a good guide to ontology only if ontological language carves at the joints. Sider, 2011,Writing the Book of the World

IDAG… … har vi studerat Carnap-Quine debatten, liksom vad vi kan kalla Neo-Carnap-Neo- Quine debatten rörande den klassiska metafysiken vara eller icke-vara. … har vi kunnat konstatera att Carnap hävdade att klassisk-metafysiska existensfrågor, om de är meningsfulla, är antingen triviala (interna) eller pragmatiska. … har vi dragit slutsatsen att Quine (appearances to the contrary) förmodligen skulle hålla med … har vi sett att moderna Quineaner trots allt försökt använda den Quineanska metoden för att ”rädda” metafysiken både från meningslöshet och från trivialitet … har vi tyvärr inte hunnit med mer än att näma att moderna Carnapianer invänt mot detta, bland annat genom att formulera en variant av Carnaps ursprungsargument, denna gång för (meningen hos) existenskvantifikatorn själv.

NÄSTA TORSDAG… Det ser mörkt ut för metafysiken… Dags att låta ”den andra” sidan föra talan. I fokus för nästa föreläsning finner vi den s.k. ”Neo-Aristoteliska” synen på det metafysiska uppdraget. Att läsa: Dagens huvudtext är Schaffer. Lowe är en god representant för det metafysikvänliga laget. Beebee & Dodd och Tallant introducerar sanningsgörarteorin. Maurin (i synnerhet sektionen ”Metametaphysics”) fungerar i första hand som (ej obligatorisk) bakgrundläsning. Ur textkompendiet: Beebee & Dodd, 2005, Truthmakers – The Contemporary Debate. Lowe, 2002, A Survey of Metaphysics. Originaltexter (länk i kurskompendiet): Maurin, 2013, “Metametaphysics”, Oxfordbibliographies. Schaffer, 2009), “On What Grounds What”, in: Metametaphysics. Ur huvudboken: Tallant, Metaphysics – An Introduction, kapitel 1.