Att tolka Bibeln Hermeneutik och metod, då och nu Föreläsning 2, delkurs 3 1 nov 2013, 9.15-12 hans.leander@teol.uu.se

Upplägg Inledning Hermeneutik Bibeltolkningens historia: förmoderna, moderna och postmoderna perspektiv Språkliga vändningen Hemuppgiften

Inledning ”Bibeln är vid och öppen, texterna liksom värjer sig när man kommer för nära”. KG Hammar TT-intervju med ärkebiskop K.G. Hammar 22 december 2002

Inledning 1958 och 2009 Motbilden och budskapet (2001) ”Om en kyrka lät sig drivas till en punkt där hon upphörde att hantera homosexuell praxis som ett avsteg från den bibliska normen /…/ då skulle en sådan kyrka inte längre stå på biblisk grund, utan mot Skriftens otvetydiga vittnesbörd (s 65). 1958 och 2009 Exegetdeklarationen (1951) ”Ett införande av s.k. kvinnliga präster i kyrkan vore oförenligt med nytestamentlig åskådning och skulle innebära ett avsteg från troheten mot den heliga skrift.” professorer och docenter (utom en) vid Uppsala och Lund Bibeltolkningens bakgator (2007) ”Förekomsten av bibeltexter om samkönade relationer står i omvänd proportion till det intresse frågan om homosexualitet rönt bland bibelläsare” ”Det går inte att bygga en bibliskt baserad sexualetik på etymologiska gissningar – inte ens kvalificerade sådana” 297.

Vad säger Bibeln om…? Ingenting förrän vi börjar läsa den. Vilka texter väljer vi? Vilka är ”vi”? Sammanhang, tolkningsgemenskap Vilka frågor Hur tolkar vi

Vad är hermeneutik? Från grek hermēneuō = översätta, tolka Läran om tolkning Historiskt: texter (Bibeln, litteratur, lagar) Idag: Både verbala och icke-verbala uttryck ”Inte en enskild metod...” (s 9) En kunskapssyn (epistemologi) ”Ett tänkande som ifråsasätter alla absoluta sanningar” (s 10) Hermes Grekiska mytologin Gudarnas budbärare. Förmedlar budskap från gudar till människor. Också en vägvisare för dem som är ute på okända eller normalt otillåtna vägar. Passande liknelse…

Vad är hermeneutik? Skilj mellan Hermeneutik Exegetik (exēgēsis = utläggning) Kritik (krinein = urskilja, bedöma)

Hermeneutik Måste man tolka?

Hermeneutik Kan man tolka hur som helst?

Varför hermeneutik? Öka den egna tolkningskompetensen Förstå varför vi tolkar olika Kunna analysera och diskutera andras tolkningar Hantera motsättningar och olikheter Text och tolkning är centrala områden i all religionsvetenskap och humaniora.

Hermeneutikens grundfrågor Problemet med det skrivna ordet ”När något väl blivit skrivet, sprids kompositionen okontrollerat och hamnar inte bara i händerna på de som förstår den utan även hos dem som inte har med den att göra; den förstår sig inte på att adressera rätt människor. Och när den blivit misshandlad och vanställd behöver den alltid få hjälp av sin förälder.” Platon, Faidrus Detta citat säger något om hermeneutikens grundproblem. Hänger samman med muntligt – skriftligt medium. Platon föredrog muntlig kommunikation. Han var inte ensam: Jfr Sokrates. Muntlig: Missförstånd kan rättas till. Talaren är närvarande. Skrift: Författarens frånvaro Förälder-barn… inbjuder till en frigörelseprocess? Poäng: Nedskrivandet öppnar upp för tolkningar och läsningar som författaren inte avsåg. Platon, 427-347 fvt

Hermeneutikens grundfrågor Har texten en given mening? Som en låda? Var ligger betydelsen hos en text? Hur får vi reda på dess mening? Vad innebär det att förstå en text? Tre olika svar… Ge tre övergripande svar. Skissartat.

Svar 1: Författaren Hermeneutik som en konstlära om förståelse Leva sig in i författaren (geniet) Del av romantiken Knyt an till Platon. Inlevelse. Förstå texten bättre än vad författaren själv gjorde. Ge exempel! Intention: Fotoutställningen Jerusalem Friedrich Schleiermacher 1768-1834

Svar 2: Texten Betydelsen ligger i texten i sig Kritik mot författarorienteringen: Nykritiken (New Criticism) Texten som sluten enhet Ge exempel!

Svar 3: Läsaren Textens mening skapas i mötet med läsaren ”Hål” i texten (Umberto Eco) Författarens död (Michel Foucault) Tolkningsgemenskapen (Stanley Fish) Ex: Vad säger Bibeln om…? Bibeln säger ingenting förrän vi läser den. Många texter är mångtydiga och rymmer håligheter och tomrum som läsaren måste fylla med mening för att någon förståelse ska uppstå. Vikströms bok

Den hermeneutiska cirkeln Helhet Del En vanlig hermenetisk modell. Viktig känna till. Förståelse skapas genom ett växelspel mellan hehet och del. Helheten kan vara avgränsad på olika sätt. Ex: En evangelietext ingår i ett evangelium. Ingår i NT. Ingår i Bibeln. Ingår i kristen tradition osv. Är det en cirkel eller en spiral?

Den hermeneutiska cirkeln Textens universum Tolkarens universum Helhet Del Förförståelse Intresse Tolkningsgemenskap Den herm. Cirkeln kan ibland även beteckna ytterligare en nivå. Växelspelet mellan helhet och del hamnar i sin tur i ett växelspel med tolkaren. Textens och tolkarens universum. Två universum. Två horisonter. Gadamer. Kanske alltför idealiskt? Betydelsen av förförståelse, intresse, tolkningsgemenskap. Något som man ska förneka? Olika skolor... Jfr naturvetenskap. Oberoende av vem du är ska ett experiemtn kunna upprepas... Förförståelsen varierar och då blir också relationen mellan helhet och del påverkad. Visa med ex. Gadamer: Horisontsammansmältning

Exempel ”Är det inte just ’skiljer’ på människor som Gud gör i domen?” ”Det finns alltså många gudar och vissa är jämlika? Det låter som polyteism.” ”Den Gud jag tror på är lika med hjärtat bakom allt, en Gud som bor i mig och allt utanför.” Reklamkampanj av Stockholms stift. Tunnelbanor. Har skapat viss debatt. Hur man tolkar den beror i hög utsträckning på vilken förförståelse man har och vilken tolkningsgemenskap man befinner sig i. Berätta först hur de tolkar den. Analysera sedan. Ray Baker, lärare på CredoAkademin i Stockholm Apostlagärningarna 10:34. : “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor”. Alltså ett bibelcitat. Men det fortsätter: “… utan tar emot var och en som fruktar honom och som gör vad som är rättfärdigt, vilket folk man än tillhör.” Baker tycker att kyrkorna tog lika tydlig ställning i teologiska frågor som man gör i de politiskt korrekta socialfrågorna. ”Vi tror på en Gud som dömer människor” Hade det fungerat som reklamkampanj? Lena Andersson på DN debatt: ”Det finns alltså många gudar och vissa är jämlika? Det låter som polyteism.” Läser reklamen som att en traditionell föreställning om Guds allmakt offras till förmån för som hon ironiskt skriver ”fluff och puff, ludd och sudd, mjukt och skönt, ja till respekt” Ironisk och mycket kritisk tolkning. Anna Ardin, kristen socialdemokrat: Det verkar som att Lena Andersson är rädd för att förlora sin fiende. Ardin försvarar kampanjens gudsbild. Hon tolkar den utifrån sin kristna tro: ”Den Gud jag tror på är lika med hjärtat bakom allt, en Gud som bor i mig och allt utanför.” Här gör Anna Ardin en anspelning på en psalm som är relevant i sammanhanget. Psalmen ”Jag tror på en Gud som är helig och varm” (Christina Löwenstam) Tredje versen: ”Jag tror på en Gud som bor inom mig och som bor i allt utanför”

Exempel Ray Baker, lärare på CredoAkademin Lena Andersson på DN debatt (Humanisterna) Anna Ardin, kristen socialdemokrat Analys utifrån hermeneutiska cirkeln: Ray Baker Förförståelse: Vet ej Tolkningsgemenskap: Credo Intresse: Vill verka för sin kristendomstolkning Del/helhet: Apgostlagärningarna, Guds dom Lena Andersson Tolkningsgemenskap: Humanisterna. Intresse: Vill minska religionens inflytande i samhället. Uppfattar del/helhet: Monoteismen, den apostoliska trosbekännelsen Anna Ardin Tolkningsgemenskap: kristna socialdemokrater. Uppfattar del/helhet: Psalm 766

Exempel Slutsats: Förförståelse, intresse och tolkningsgemenskap påverkar tolkningen. Men är tolkningen helt styrd och förutbestämd av tolkarens universum? Har texten ingen mening ”i sig”? Spelar det någon roll vad avsändaren avsåg? Få skulle hålla med om det. Det finns ingen determinism. Tolkning kan inte reduceras till Tolkarens universum. Jfr Vikström s 64 olika felslut. Här finns ingen enighet. OK, den kan inte betyda vad som helst. Respekt är ett mångtydigt ord. Men det finns inte en bestämd mening som är oberoende av läsaren. Här råder också delade meningar. Nu är det reklam. Då är det helt avgörande vilket budskap som faktiskt kommuniceras, inte vad avsikten är.

Ricoeurs hermeneutiska båge Förklaring Förståelse Förståelse En annan hermeneutisk modell. Viktig för Vikström. Paul Ricoeur en fransk filosof och hermeneutiker. Paul Ricoeur, 1913-2005

Ricoeurs hermeneutiska båge Förklaring Kritisk analys, metod Ny förståelse Fördjupad, kritiskt prövad, andra naivitet. Tillämpning Förståelse Naiv, okritisk, medkännande, omedelbar, lyssnande

Ricoeurs hermeneutiska båge Analysmetoder Kap 4: Författaren Kap 5: Texten Kap 6: Läsaren Kap 3: Lyssnande mottagande Kap 7: Tillämpning som upplägg i Vikströms bok Kap 1 är introducerande, kap 2 är mer teoretiskt (vad är text, hur skapas mening). Klickning: Kap 4-6 ska vi titta närmare på.

Analysmetoder Texten då Texten i sig Texten idag Läsaren Författaren (biografiska m.) Mottagare Socialt historiskt sammanhang Historicitet Källkritik Nykritiken Narratologi Genre/form Struktur Intertextualitet Översättning Retorisk analys Ord/uttryck Reader-response criticism Tolknings-gemenskapen ”Författarens död” Dekonstruktion Ideologikritiska perspektiv (genus, ras, etik, plats)

Exempel Morgonen är långsam. En ödla. Kvällen och natten är en svävande rovfågel. Ändå är det ödlan som kommer dyka ner och äta upp fågeln. Jag sitter vid mitt fönster och väntar på att det ska ske. Jag har ingen brådska. Ödlan kan helt enkelt inte förlora. Bob Hansson Under Arkivmenyn (File) kontrollera att Arbeta Offline (Work Offline) inte är förbockad. Under Verktygsmenyn (Tools) välj Internet Alternativ (Internet Options). Bob Hanssons dikt Natten är inte en svävande rovfågel. Är morgonen en ödla? Kan ödlan äta upp fågeln? Ödlor äter väl inte fåglar? Varför störs vi inte av det? Jfr andra texten. En manual. Här skulle vi bli irriterade om vi inte hittade någon Arkivmeny osv…

Exempel Vilken genre är detta? Finns olika syn på det. Vissa läser det mer som en historisk skildring. Andra läser det mer som en myt. Det beror på tolkningsgemenskap. Om inte en myt/poesi: historicitet Konflikt mellan Big Bang och Bibeln. Källkritik har också varit en stor fråga här…

Exempel Stanley Fishs experiment Jacobs-Rosenbaum Levin Thorne Hayes Ohman (?) Berätta om hans experiment. Under en lektion hade han skrivit upp ett antal namn på litteraturteoretiker. Nästa lektion: Religiös poesi under 1600-talet. Han gjorde en ram runt namnen och skrev ett sidnr och bad studenterna analysera ”dikten” på tavlan. Djupa analyser av diktens budskap. Namnen såg bibliska ut. Jakob Levi Rosen – Maria Baum: Träd – korset Thorne – törne Layouten – kors. Poängen: Textens mening bestäms av tolkningsgemenskapen.

Exempel Två läsningar av Exodus (=2 Mosebok) Ela, “A Black African Perspective…” Plats: Cameroon Perspektiv: Befrielseteologiskt. Läser “medhårs”. Tolkning: Frälsningen handlar inte bara om livet efter detta. Exodus ger ett löfte om befrielse från förtryck i den här världen vilket utgör en grund för hopp och för kritik mot orättvisor och dominans. Warrior, “A Native American Perspective…” Plats: The Osage Nation Perspektiv: Postkolonialt. Läser ”mothårs”. Tolkning: Identifierar sig med kananéerna, de som förlorade sitt land. Ifrågasätter om Exodus handlar om befrielse. Handlar det inte snarare om erövring?

Exempel Sedan skickade de till honom några fariseer och herodesanhängare, som skulle snärja honom med frågor. De kom och sade till honom: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen utan lär oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi eller skall vi inte göra det?” Men han förstod att de hycklade och svarade: ”Varför vill ni sätta mig på prov? Ta hit en denar och låt mig se på den.” De räckte fram en, och han frågade: ”Vems bild och namn är detta?” – ”Kejsarens”, svarade de. Jesus sade: ”Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” Då häpnade de över honom. Markus 12:13-17 Tillämpa hela bågen. Förförståelsen: Relationen mellan kyrka och stat. Hur denna text har påverkat historiskt. Världsligt och andligt. Förklaring: Gå igenom olika analysmetoder. Det historiska skeendet eller Markus text? Hur ska man analysera den historiska kontexten? Hur ska man förstå vilken betydelse skatt hade? Hur ska man beskriva Romarriket? Finns det en objektiv metod?

Exempel Jämförelse mellan bibelkommentarer idag och under 1800-talet. Hur tolkas Jesus uppmaning? Tolkningar 1800-talet Nutida Betala! 78% 29% Betala, men… 15% 43% Gör motstånd 7% Inget svar 21% Poäng: Större variation idag. Bibelforskningen visar större medvetenhet om att tolkningen ingår i ett sammanhang där vissa intressen finns osv.

Bibeltolkningens historia Modernitet Epistemiskt brott (1700-tal) Akademi vs kyrka Moralisk kritik Textkritik Historisk kritik Bibeln befrias? Postmodernitet Språkliga vändningen Vändningen mot läsaren Pluralism av metoder och perspektiv Förmodernitet Judisk skrifttolkning Filon 20 fKr – 50 eKr Rabbinsk midrash Kyrklig skrifttolkning Alexandria vs Antiokia Medeltiden Reformationen Filon: Alexandria. Grekisktalande. Diaspora-judendom. Förhandling mellan judisk och grekisk. Allegorisk tolkning… en dold mening. Logos som en del av gudsbegreppet. Rabbinsk midrash: växer fram efter templets fall Liknelsen med vetekorn och en bunt lin som kungen gav till två tjänare. Bild för hur bibeltexter är ett slags råmaterial som behöver bearbetas och tolkas. Ex: Jakob lurar till sig välsignelsen. ”jag är Esau din förstfödde”. Istället: ”Jag är jag, Esau är din förstfödde.” En lekfullhet kring texterna. Kristen tolkningstradition har inte varit lika lekfull. Men ändå förhållandevis stor frihet. Tidigt en spänning mellan Alexandria och Antiokia. Allegorisk inspirerad av Filon. Även av evangelierna, där Jesus flitigt använder liknelser. Ex liknelsen om sådden som uttryckligen kräver att tolkas allegoriskt. Medeltiden: Fyrfaldig bibeltolkning (utveckling av den allegoriska) Bokstavlig Moralisk Typologisk Anagogisk Reformationen Tillbaka till källorna! Kyrkan läste bibeln med traditionens tunga ok. Luther: Bibeln är klar och tydlig. Satte den emot kyrklig auktoritet. Två grenar: 1) Luthersk ortodoxi. Det finns en riktig läsning. 2) Ett intresse för vetenskaplig forskning kring bibeltexter, delvis i opposition mot kyrkan. Postmodernitet 1945- Meta-berättelsens fall Pluralism av metoder och perspektiv… har vi varit inne på. Narrativ kritik, ideologikritik, sociologiska modeller…

Bibeltolkningens historia Förmodernitet Bibeltolkningen äger rum inom kyrkliga sammanhang. Ingen plats utanför kyrkan från vilken Bibeln kan studeras Bibeln är ”internaliserad” Bibeln är en icke ifrågasatt auktoritet i historiskt, moraliskt och religiöst avseende Modernitet En från kyrkan fristående vetenskap och rationalism växer fram Akademisk bibelforskning utan kyrklig styrning. Bibeln blir ”externaliserad”. Bibeln ifrågasätts både historiskt och moraliskt Historisk-kritisk metod blir dominerande Postmodernitet En kritik av kritiken Finns det en neutral position från vilken Bibeln kan tolkas? Är moderniteten ett entydigt befrielseprojekt? Ökad komplexitet och tolkningsmångfald Allmänt om den tredelade uppdelningen. Alla accepterar inte pomo. Men det finns ändå. Vissa teologer (radikal ortodoxi) bygger mycket på förmoderna tänkare. Modernitet: En från kyrkan oberoende vetenskap och rationalism växer fram Bibelforskning börjar bedrivas på akademiska institutioner utan kyrklig styrning (protestantiska länder) Bibeln blir ”externaliserad”. Betraktas från distans. Symbol-frågor: Jordens ålder. Bibel-babel-striden. Postmodernitet: Moderniteten beskrivs ofta i termer av upplysning. Från det mörka kyrkliga dominansen till det sekulära rationella ljuset. Men den sekulära rationalismen hade också sina maktproblem. Inte minst i relation till den expanderade kolonialismen. Jfr hur Hagen avslutar sin genomgång: Den historisk-kritiska forskningen är utvecklad i en social kontext, i mänsklig historia. Detta har Hagen ”helt objektivt” beskrivit. Här är han uppenbart ironisk. Det är avväpnande. Min presentation av den hist-krit bibelforskningen

Den moderna bibelforskningens framväxt David Strauss (1835): Evangelierna innehåller myter Myt = meningsskapande, sann idé Myt = osant, lögnaktigt (hedniskt) 1800-talet. Jesu liv: Många bibelforskare skrev på detta tema. En av de mest betydelsefulla och omstridda var David Strauss. Var verksam vid Tübingen. Läste för Baur. Hegelianer. Boken kom 1835, 27 år gammal. NT rymmer myter. En ny tankegång. Okej att GT gör det. Och Upp… Men evangelierna? Myt = meningsskapande. Även om berättelserna om Jesus på vissa sätt är ohistoriska så ger de en trovärdig beskrivning av idén om Kristus. Myten/idén om det gudomliga är det viktiga, inte den historiska personen. Ex: Den besatte och svinhjorden. De ortodoxa: Dessa demoner kunde bara drivas ut på detta sättet. Det visar vilken eorhörd makt Jesus hade. De rationella: En naturlig förklaring. Något hände som fick grisarna att rusa ut i vattnet. Strauss: Istället för att söka naturliga förklaringar, sök efter vilka föreställningar som fanns kring demonbesatthet. Vad vill berättelsen förmedla i sitt historiska sammanhang? ”Myt” uppfattades dock som falskt, lögnaktigt. Kunde inte fortsätta sin akademiska bana som bibelforskare. Alltför kontroversiell. Intressant nog även i Sverige. Nya testamentet rymmer myter eftersom det är en produkt av ”Orientalernas kyrka, mestadels outbildade människor”. När dessa människor skulle uttrycka sin grundares idéer kunde de endast uttrycka sig ”i konkreta fantasifulla sätt, med bilder och berättelser och inte i abstrakta rationella termer och begrepp”. David Friedrich Strauss (1808-1874)

Den moderna bibelforskningens framväxt Strauss-debatten i Sverige

Den språkliga vändningen René Magritte, belgisk konstnär (surrealistisk) ”Detta är ingen pipa”. En motsägelse? Eller sant? Hur tolka?

Den språkliga vändningen I begynnelsen fanns Ordet Igår: Vändningen mot läsaren Idag: En annan vändning som haft stor betydelse inom humaniora överlag. Vikström kommer in på den flera gånger i sin bok. En av frågorna i seminariet. Kan vara svårt att förstå. Därför denna förklaring. Måste inte acceptera den, köpa den. Men känna till den. Arche=början men också makt. (Ärkebiskop.) Språk, makt och verklighet. Joh 1:1

Den språkliga vändningen Språket och verkligheten Träd Tecknet (the signifier) Det betecknade (the signified) I vardagen: Språket som reflekternade verkligheten. Inget märkvärdigt. Ge mig skiftnyckeln. Praktiskt.

Den språkliga vändningen Språket och verkligheten Tecknet (the signifier) Det betecknade (the signified) Synd, nåd, frälsning, tro, kärlek osv. ? Men hur är det med teologiska termer

Den språkliga vändningen Språket och verkligheten Man, kvinna, kristen, muslim, svensk, invandrare Tecknet (the signifier) Det betecknade (the signified) ? Eller termer som betecknar identiteter

Den språkliga vändningen Språket och verkligheten Två huvudsakliga sätt att förstå språk Korrespondens Koherens Är språket ett passivt återgivande av en given meningsfull verklighet? Korrespondens-varianten dominerar inom naturvetenskapen. Fysik, kemi, biologi. Vi vill inte vara utan det. Inom humaniora är det mer omtvistat. Olika synsätt finns. Den språkliga vändningen syftar på en förskjutning mot koherens-varianten. Tre termer som signalerar det. Ex: En naturkatastrof. Kan bli del av olika språkspel/diskurser. Kan konstrueras på olika sätt. Är dessa synsätt i konflikt? Inte nödvänsigtvis. Mediciner… innehåller vissa substanser… oavsett språk osv. Kroppen påverkas. Men vi vet också… placeboeffekten. Tron att en medicin verkar gör att den verkar. Kroppen påverkas då också. Fenomenet ”ta medicin” kan alltså studeras utifrån båda aspekterna. Poäng: språket är inte skillt från det fysiska. Föreställningar påverkar kroppen. Teoretiskt vilar detta på Saussure

Den språkliga vändningen Sambandet mellan tecknet och det betecknade är godtyckligt. Betydelsen uppstår genom en struktur (väv) av skillnader. Ferdinand de Saussure (1857-1913) schweizisk språkforskare, en nydanarna inom språkvetenskapen, Strukturalismens grundare Det finns inget naturligt eller logiskt samband mellan tecknet och det betecknade. Undantag: onomatopoetiska ord som rap eller viskning Men i regel: Arbiträrt. Korv. Saussage. Pölse. Wurst. Chorizo. Låter väldigt olika. Betydelsen ges istället av hur ett tecken skiljer sig från andra tecken. Korv skiljer sig från orden bröd, senap, ketchup, men också från ord som låter liknande: kalv och torv Ordet korv är alltså utspänt i ett nät eller en struktur av andra ord som det skiljer sig från. I denna struktur av skillnader ges betydelsen. Nätet kan också jämföras med väv. Text kommer från latinets textile som betyder vävnad. Åskådliggör: En röd cirkel kan betyda olika saker. Men i relation till… Sausure: Strukturen är fast, konstant. Går att studera. Att folk inte riktigt följer strukturen är en annan sak. I princip är den fast. Varje tecken ligger stabilt i nätet och har sin givna mening.

Den språkliga vändningen Utvecklingen efter Saussure Hur förstå social förändring? Kan språket ”skapa” verkligheten? Ex: Språkets performativa funktion (talhandlingar) Konsekvenser: ideologi, subjektet, kunskap/makt Om strukturen är fast, hur förstå social för? Intresse för hur orden används. Chorizo. Andra bilder har föreslagits av ett nät som är mer föränderlig: Internet. Ett nät som hela tiden förändras, där länkar mellan sidor tas bort och läggs till hela tiden. Det måste också tillföras dimension av flera nät. Ett tecken får olika betydelser i olika sammanhang. Poängen är alltså att det finns en struktur men att den är tillfällig och dessutom rymmer motsägelser. Talhandlingar Bergspredikan. Marx. Ideologi. Produceras i överbyggnaden (stat, kyrka, skola osv). Poängen: basen styr överbyggnaden. Ideologin rättfärdigar systemet och får arbetarna att tro att det är naturligt. deras sanna intressen döljs och de får ett "falskt medvetande". Istället: växelspel med materiella och sociala/språkliga praktiker Subjektet. Identifikation med positioner som ges i språket. I diskursen. Kunskap är produktion av sanning. Foucault. Makt. Kunskapen är inte oskyldig, kopplad till intressen. Inte bara negativt. Makt är inte bara förtryckande.

Den språkliga vändningen Konsekvenser för bibeltolkningen Går det att nå en verklighet ”bakom” texten? Går det att komma åt en författares intention? Om verkligheten bakom texten redan är skapad genom text? Om författaren redan är formad genom text?

Den språkliga vändningen ”Det finns inget utanför texten” Hur skapar texten verkligheten? Binära motsatspar: Vit – svart Civiliserad – barbar Heterosexuell – homosexuell Kristen – hedning Man – kvinna Dekonstruktion Jacques Derrida (1930-2004) En ofta missförstådd slogan. Hur skapar… Derrida menar att västvärlden har konstruerats av en rad interrelaterade motsatspar där det första står över. Västvärldens universella subjekt är en vit, civiliserad, heterosexuell, kristen man. ”Den andre” Vår tendens att avgränsa oss från andra Dekonstruktion :

Den språkliga vändningen Det är ingen pipa: prova att stoppa tobak i den. Det är en bild av en pipa. En representation. Poäng: representationen är inte detsamma som objektet i sig.

Inlämningsuppgiften Gal 3:28 Vad handlar texten om? Relatera till brevets sammanhang Återge Gärtner och Hays tolkningar. Diskutera utifrån Vikström

Inlämningsuppgiften Gå igenom vad kommentarerna gör. Deras tolkningsgemenskap. Hays. Pastor i United Methodist Church. Har kvinnliga präster.

Den språkliga vändningen Konsekvenser för teologin Hur förstå skapelsen. Något avslutat och komplett Något som ständigt pågår och som inte blir färdigt en uppsättning eviga sanningar och idéer och begrepp som på ett ofullständigt sätt återfinns i den materiella världen En myt om språkets konstituerande funktion. Ursprunget är språket och de skillnader det skapar. Gud skilde ljuset från mörkret och kallade ljuset dag. En språklig handling. I begynnelsen var ordet. Skapandet av verkligheten är något som ständigt pågår genom språket. Tillvaron är inte fullkomlig, det blir aldrig färdigt, det skapas hela tiden nya begrepp, nya kategorier, nya världar. Koherens: Det betecknade finns fortfarande. Men det är inte omedelbart tillgängligt för oss. Går inte att helt beskriva språkligt.

Den moderna bibelforskningens framväxt Epistemiskt brott, paradigmskifte sent 1600-tal – 1800-tal Viktiga faktorer/områden Sola scriptura: grundspråken Textkritik Metod, introduktioner. Bibliska teologier (plural) Deismen: Moralisk kritik Historicitet. Det historisk-kritiska paradigmet Kant (1793): religionen inom förnuftets gränser ”Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv.” (2 Kor 2:6) Luther slogan skriften allena innebar ett ökat intresse för grundtexterna. Renaisensen tillbaka till källorna. Textkritik: Erasmus Textus receptus ersätter Vulgata som auktoritativ text. Principer utvecklades: den kortare, den svårare (lectio difficilior) Metod, introduktioner: Varje bibelbok: Författare, situation, ärende osv. Harmoniseringar kritiseras. Bibliska teologier (plur). Deismen. Hagen nämner dem i negativa ordalag. En gud som inte ingriper i historien. Ingen gudsrelation. Problem om man vill vara troende. Trots det är deras kritik viktig för att förstå utvecklingen. Filosofer/teologer. Naturlig religion. Förnuftet sätter gränser för religionen. Bedrev moralisk kritik av Bibeln. Kant, Die Religion innerhalb der Grenzen der blossen Vernunft. Ex: Abrahams offer av Isak. Moraliskt förkastligt att offra sitt barn. En moralisk plikt att inte tro. Eller snarare att sätta Bibelns ande före dess bokstav. En moralisk kärna. Historicitet: Detta blir den alltmer dominerande frågan. Under 1800-talet har den historisk-kritiska bibelforskningen etablerats. Triangeldramat som präglade den här utvecklingen: Ortodoxi: Bibeln gudomligt dikterad. Ofelbar, auktoritativ, klar, verksam. Bibelns ofelbara ord som en hörnsten i kyrkans lära. Tydligt förankrad i en viss kyrkotradition. Skrev bibelkommentarer, debatterade med hist-krit forskare. Pietism: Bibeltextens direkta tilltal. Läs och bli fylld av helig ande. Frikyrkorörelser. Missionsivrare. Inte intresserade av hist-krit. Rationalism/Upplysning: Arbeta med Bibeln utifrån de nya förusättningarna. Olika hållningar. Här finns Deister men också historisk-kritiska bibelforskare som försvarar Bibeln mot deisternas kritik genom sin historiska ansats. Ex: Abrahams offer… ett slut på fenomenet människooffer. Ortodoxi Pietism Rationalism, upplysning