ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07: Kommentarer till rapport från Riksrevisionen.
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Behöver Sverige en ny skattereform? Kommentarer på Peter Birch Sorensens rapport Ann-Sofie Kolm, Stockholm University.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Behovet av en ny skattereform
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Löner, löneandel och sysselsättning: några reflektioner
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Aktuella frågor på EU-nivå
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
1 Vi gillar amortering! Johan Hansing Nätverket Gilla din ekonomi 10 april 2014.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Energi- och klimatseminariet uppföljning 2014 Kerstin Angberg-Morgården, 11 juni 2014 Energisamordnare på Länsstyrelsen Dalarna.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Reflexioner över skuggbudgetar Seija Ilmakunnas Direktör, Löntagarnas forskningsinstitut Seminarium ”Skuggbudgeten – analytisk genomgång” Ekonomiska Samfundet.
Lösningar på yrkeshögskolornas problem ordförande Sture Fjäder
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
2014 Tekes nyckeltal DM Tekes finansieringsbeslut år DM Totalt 550 miljoner euro och projekt Miljoner euro I.
Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Eva Samakovlis.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Sammanfattning av varumärkesundersökning
Näringsdepartementet. Sveriges syn på KOMs förslag till EU:s långtidsbudget (1) Förslaget är alltför högt Innebär en kraftig ökning av utgifterna – flera.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Budget för landskapet Åland år Global ekonomi Världsekonomin återhämtar sig i rask takt –tyngdpunkt i länder stadda i utveckling, t.ex.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Vad skiljer partierna åt?
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Lars Calmfors 13/
#hyväätyötäSuomi. Finlands ekonomi har stagnerat.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Utvärdering av administrationen på KTH Lärdomar från ett utvecklingsprojekt.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
Förväntningar på Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt April 2004 Fastighetsägarna.
Reflexioner över skuggbudgetar Seija Ilmakunnas Direktör, Löntagarnas forskningsinstitut Seminarium ”Skuggbudgeten – analytisk genomgång” Ekonomiska Samfundet.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
KONKURRENSKRAFTSAVTALET FÖRHANDLINGSRESULTATET
ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Det är aldrig roligt att spara Genom att ta tag i problemen skapar vi en bättre framtid!
School of Economics and Management | Department of Economics, Åsa Hansson Ett effektivt skattesystem Åsa Hansson.
Energi- och klimatseminariet uppföljning 2014
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet

Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN MED FÖRDELAR FÖR MEDBORGARNA
Presentationens avskrift:

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Oppositionens alternativa budgetförslag Vesa Vihriälä Ekonomiska Samfundet

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Exportåterhämtningen förändrades till en nedgång i början av 2011

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Konsumtionen oförändrad från och med 2012

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Investeringarna har halkat efter kraftigt

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Finanspolitiken inom EU: konjunkturrensade finanssaldon

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Finanspolitiken i Finland

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Finlands konkurrensförmåga Lähteet: AMECO, IMD, WEF (omat laskelmat)

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Översikt över Centerns (C), Sannfinländarnas (SF) och Vänsterförbundets (VF) förslag CenternSann- finländare Vänster- förbund miljoner euro Utgifterökningar minskningar netto Skatterökningar minskningar netto Effekten på underskottet % av BNP0,000,130,27 Förändringar i jämförelse med regeringens budgetförslag, enligt partiernas egna kalkyler

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Centern: skiljer sig inte mycket från regeringen Finanspolitiska impulsen nästan den samma Utgiftsförändringar: reflekterar mera politiska preferenser än ekonomisk-politiska syften + barnbidrag, transportleder, jordbruk och växthusodling - slopandet av kvoter på hemvård, minskad universitetfinansiering Skatter: lättnader på låga löneinkomster, småföretag och små ägare, strängare beskattning av höga inkomster och stora företag Källskatten på arbete utfört i Finland och strängare regler på avdragsrätten i koncernbeskattning (300 me både): är så stora skatteintäkter realistiska?

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Sannfinländarna: de största förändringarna Enligt partiets egna kalkyler är budgeten bara marginellt mera expansiv än regeringens budget (0,13 % av BNP); I praktiken kan skillnaden vara större (åtminstone 0,2-0,4 % av BNP) Finansieringen kommer huvudsakligen från besparingar i utvecklingsbiståndet (500 me) och bekämpande av den gråa ekonomin; om dessa inte är möjliga / inte lyckas rasar basen för budgeten. Många åtgärder motiveras med att öka rättvisan, men där finns också ganska stora ”tillväxtåtgärder”: signifikanta satsningar på infrastrukturinvesteringar och skattelättnader på energi samt småföretag och låga löner Å andra sidan: Som helhet höjs beskattningen rejält (med 1,4 miljarder euro): skatter på vinster och högre löner, återinförande av förmögenhetsbeskattning.

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Vänsterförbundet: den mest stimulerande budgeten Det mest expansiva förslaget –egna kalkyler: 0,27 % (BNP) större underskott –mera sannolikt: 0,4-0,5 % större underskott på utgiftsidan mera satsningar på transportleder, renoveringsinvesteringar, FoU, utbildning etc. gränsen för momsbeskattningen höjs, men övrigt ska man öka beskattningen avsevärt: återinförande av förmögenhetsskatt och windfall-skatt, en strängare källbeskattning av begränsat skattskyldigas dividendinkomster, strängare ursprungsregler i offentliga upphandlingar Liksom hos SF beror inkomsterna ganska mycket på möjligheterna att öka skatteinkomsterna från aktiviteter i den så kallade gråa ekonomin:lyckas det verkligen?

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Den riktiga finanspolitiska linjen? Viktigast att eliminera hållbarhetsgapet Skuldsättningen borde börja sjunka på medellång sikt Borde också följa EUs finanspolitiska regler – Strukturella underskott – Skuldsättning  Inte utrymme för stimulering, om den inte backas upp med åtgärder som trovärdigt minskar underskottet och skuldsättningen på medellång och lång sikt SF och VF förslag mera riskabla en centerns förslag, särskilt när flera åtgärder troligen minskar incitamenten till att öka investeringar

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Förslagens tillväxt- och sysselsättningseffekter på längre sikt I princip positiva element i alla tre förslagen: större investeringar i infrastruktur (inverkan beror förstås på allokeringen), minskade skatter på låglönearbete SF, VF: större satsningar på forskning och utbildning kan antas sporra produktiviteten Negativt i alla för både produktivitet och sysselsättning : ökad progressivitet i lönebeskattningen, ökad icke-neutralitet i företagsbeskattningen SF: högre företagskatt minskar investeringsincitamenten, stora lättnader på energiskatter tenderar öka energiintensitet ytterligare Centerns förslag betonar skattelättnader för småföretag och en del aktieägare; kan ha positiva verkningar på sysselsättningen men kan samtidigt påverka produktiviteten negativt; Budgettens tillväxteffekter beror mycket på ”tillväxtfonden” och satsningar på bioekonomi, som inte specifiserats

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Ytterligare synpunkter Positivt att alla förslag avvisar barnavdraget (som regeringen vill introducera för att delvis kompensera minskningen av barnbidraget): komplikerar beskattning utan skärskilt vettiga fördelningseffekter SF och VF: man underskattar de svårigheter som går med att återinföra förmögenhetskattet (särskilt skatteflykt) Svårt att bedöma effekterna –Effekterna beror väsentligt på hur beteendet förändras, och det ofta ytterst svårt att bedöma; det krävs avancerade modeller och bra data som ofta är inte tillgängliga –åtgärderna i många fall inte är tillräckligt specifiserade att man kunde göra några som helt bedömningar

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Ambitionsnivån Sannfinländarna har gjort det grundligaste arbetet –Detaljerade skildringar av åtgärderna –Många referenser till faktakällor och studier –Mest systematisk användning av statiska bedömningar av effekterna (SISU) Vänsterförbundet argumenterar också logiskt och delar upp åtgärderna vettigt i temporära och permanenta Centerns förslag tunnast och mera en lista över åtgärder än ett grundligt argumenterat program Optimistiska antaganden i alla förslag

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY En bra start, men en hel del arbete krävs för solida skuggbudgetar Bra att oppositionspartierna presenterar sina egna budgetförslag En utmärkt idé att arrangera ett tillfälle att utvärdera dem parallellt Ambitionsnivån varierar avsevärt Statiska effektutvärderingar med hjälp av mikrosimuleringsmodellen SISU värdefulla En fullkomlig utvärdering skulle ändå kräva en grundlig analys av beteendeförändringarna (dynamiska effekter), vilket i flesta fall är svårt.

ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Tack!