Björn Sigurdson klimatstrateg kommunledningskontoret ”Styrning, uppföljning och effektivisering av energianvändning och minskad klimatpåverkan i anläggning och drift genom att mäta bränsleåtgång och materialåtgång” Björn Sigurdson klimatstrateg kommunledningskontoret

Innehåll Syfte: Varför ska ”gatan” jobba med energi & klimat? Övergripande klimatsituationen & hållbarhet Dolda utsläpp Aktivt klimatarbete inom sitt ansvarsområde Verktyg Hållbarhetsportalen (möjliggör på enklare sätt) Vad kan göras, erfarenheter, tankar framåt Uppsalas erfarenheter – 3 piloter Era erfarenheter och tankar! Vad pågår? Samverkan?

Uppsala klimatarbete - en ledande klimatkommun - - samarbete för lägre utsläpp - www.uppsala.se/klimat

Fullmäktiges mål (IVE 2012): Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 45 % per invånare 1990-2020, och därefter fortsätta minska. Avser både geografiskt och verksamheten. - Uppdrag att skärpa målet (KS 2012)

Utsläpp av växthusgaser – transporter i Uppsala & långväga resande Utsläppskälla 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Arbetsmaskiner 40 47 49 51 56 62 57 66 Lätta lastbilar 12 16 23 24 Tunga lastbilar, bussar 45 63 60 Personbilar 195 192 194 189 187 Mopeder och mc 1 2 TOTALT 292 306 331 330 337 336 325 Fritids- och semesterresor 139 236 242 258 323 314

Systemstöd för bokföring och uppföljning av energi- och klimat Hur brukar det gå till ? Det är vanligt att: ”Kalle Larsson jagar information från olika system som han samlar i ett dokument som sparas på servern” MEN det räcker inte med ett sådant ”Arbetssätt på individ nivå” OM man vill utveckla verksamheten och tillgodose de allt högre kraven!!! OCH inte ens möjligt utan Hållbarhetsportalen Systemstöd för bokföring och uppföljning av energi- och klimat

www.hallbarhetsportalen.se

Andra system/mätpunkter Hållbarhetsredovisning i Hållbarhetsportalen Export Insamling Andra system/mätpunkter Tillämpning Ramverk Databas Simulering Måluppföljning Utfall 1. Vad behöver en kommun? Ett samverkande IT-stöd som; Har tydliga metoder för redovisningen Har möjligheten att komma ner på ”lägsta nivån” (exakt förbrukning av bränsle för bilar, energi för fastigheter etc) Har flexibla inrapporteringsmöjligheter som mer och mer kan automatiseras över tiden, kanske tom hämta data direkt från energileverantören? Har olika möjligheter att ta ut enklare och skräddarsydda rapporter Externa användare (t ex leverantörer) har tillgång till Kräver en kombinerad kompetens inom IT – Hållbarhet - Verksamhetsutveckling 2. Vad är konsekvensen om man INTE har det här? Får osäkra underlag och rapporter – är det verkligen rätt saker vi satsar på för att minska våra koldioxidutsläpp? Svårt att tillgodose de krav som finns idag – kraven blir fler och fler samtidigt som kraven på kvalitén och innehållet kommer att fortsätta öka! Möjligheterna att utveckla verksamheten; spara pengar, minska utsläppen osv samt skapa engagemang och kraft för detta - minskar betydligt!

Per - förvaltning - resultatenhet - objekt, osv

”gatans” direkta klimatpåverkan

Att fånga hela klimatpåverkan … Direkt energianvändning – följs genom systemstödet idag Fjärrvärme - 45 000 ton CO2ekv Tjänstebil: - 1 900 ton CO2ekv Indirekt energianvändning och klimatpåverkan – håller på att utvecklas i systemstödet Strandbodkilen – 109 ton CO2 30 000 matportioner: – 9 120 ton CO2ekv LCA 16 % svinn: – 1 460 ton CO2ekv LCA 45 000 ton asfalt 2008 – 1 200 ton CO2

Pilot 1: Anläggningsentreprenad Strandbodkilen maj-sep 2011

Pilot 1 syfte: utveckling av energi- och klimatkrav i anläggningsentreprenader Steg 1: Få kunskap om energianvändning och klimatpåverkan från dels arbetsmaskiner och fordon (bränsleåtgång) dels material: grus, asfalt, betong, frigolit osv (livscykel) Få kunskap om materialåtgång, samt utfasning av naturgrus Steg 2: Utveckla sätt för beställaren att arbeta för effektivare energi- och materialanvändning samt lägre klimatpåverkan Delmoment: Definiera uppföljningsdelar Utveckla rapporteringsrutiner – e-formulär Sammanställa emissionsfaktorer Utvärdering av signifikans Analys och förslag på fortsatt arbete

Inrapporteringsformulär – bild på sådan

Emissions-faktor kg per enhet Kg CO2 Förbrukning Totalt maj-nov Enhet Emissions-faktor kg per enhet Kg CO2 Asfaltmaterial (bitumenbundet material) i ton Asfaltgrus(AG): 80 ton 60,00 4 800 Asfaltbetong stenrik(ABS): 69,00 Asfaltbetong tät(ABT): 420 25 200 Obundet krossmaterial/jord/betong i ton Förstärkningslager: 180 1,63 294 Bärlager: 850 1 387 Fyllnadsgrus: Fyllnadssand: Sättsand: 240 2,04 490 Matjord: 1,02 82 Betong: 393 200-300 CO2/ m3 32 – 49 000 Förbrukad mängd drivmedel i liter för rbetsmaskiner Diesel MK1 Terräng- fordon och maskiner-Övrigt för Grävmaskin på hjul, maskinvikt 13-18 ton: 10 900 liter 2,53 27 577 Diesel MK1 5% fame lastbil/buss för Vibratorplatta < 450 kg: 150 2,41 362 Förbrukad mängd drivmedel för transportfordon Diesel MK1 5% fame för Lastbil < 10 ton, utan kran: 1 450 3 495 Diesel MK1 5% fame för Lastbil < 10 ton, med kran: 680 1 639 Diesel MK1 5% fame för Lastbil < 10 ton, med gripskopa: 1 360 3 278 Totalt: 109 000

Pilot 1: Växthusgaser

Pilot 1: Anläggningsentreprenader - fortsatt arbete STEG 1: UTVECKLING AV UPPFÖLJNINGSRUTINER mm Utveckla kravställningar och beskrivningar i förfrågningsunderlaget för inkommande av uppgifter för energi- och klimatuppföljning. Emissionsfaktorer – så specifika som möjligt (ej schabloner) Entreprenörernas. Branschen. Samverka med andra aktörer. Överväga om Hållbarhetsportalen ska användas för att följa upp andra områden eller hantera andra uppgifter som entreprenören lämnar Exempelvis arbetsplatsdagbok som nu sker via excelark. Pröva fler anläggningsprojekt, även nyanläggning, bredda och fördjupa kunskapen STEG 2: UTVECKLING AV ENERGI- OCH KLIMATKRAV VID UPPHANDLING Detta moment utvecklas efter utvärdering av steg 1. Krav, incitamentsklausuler, utvärdering.- hitta formerna.

Återkoppling från åhörarna/deltagarna Tankar om Uppsalas arbete Vad gör ni? Vad skulle ni vilja göra? Utveckling egen drift Utveckling upphandlingsprocessen Alternativ-utvärderingar Emissionsfaktorer Intresse för erfarenhetsutbyte? Lite / Lagom / Mycket

Tack för mig! Björn Sigurdson klimatstrateg kommunledningskontoret 018 727 1204 www.uppsala.se/klimat

Pilot 2: Gaturenhållning Se över formerna för gaturenhållning i syfte att finna såväl nya tekniska lösningar, arbetssätt som mjuka faktorer som minskar klimatbelastningen. Delprojekt 1: Fasta punkter Tömning av papperskorgar (600 st) i centrala delar av Uppsala. Genomföra ruttoptimering. Genomföra utbildning i sparsam körning. Delprojekt 2: Mobil verksamhet Gatusopning, framförallt sandupptagning. Specialmaskiner (sugande sopmaskiner) och traktorer med aggregat på släp. Förändring av arbetsmetod. Förändrad vattentyp Utreda vilka effekter byte av maskinpark medför. Delprojekt 3: Punktinsats Gaturenhållning i stadskärnan använder en hel del småmaskiner såsom löv/sopblåsare. Utreda vad teknikbyte ger för effekt.

Pilot 2: Gaturenhållning – uppföljning per fordon/maskin Visa tabell / graf / sammanställning

Pilot 2: Gaturenhållning - uppföljning totalt, olika perioder, CO2e/kWh/liter Visa tabell / graf / sammanställning

Pilot 3: Gatubelysning - energieffektivisering Syfte: Följa upp arbetet med att energieffektivisera gatubelysningen Åtgärd Utveckla nyckeltal kWh/belysningspunkt Mål 10 % 2009-2014 eller årligen ?? Ansvarig Patric Andersson – ser gärna att fler kommuner utvecklar nyckeltal för benchmarking

Pilot 3: Gatubelysning - nyckeltalsrapport Visa bild på tabell – 12 GWh av 100 GWh Uppsalahems tester ??