Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Avbildningar av verkligheten
Algblomning i Östersjön 2005
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Underlag till modul 12A Markpackning
Svavelgödsling.
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Rita av.
FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.
Fältforsks ämneskommitté Odlingssystem
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Underlag till markpackningsmodul
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Ensilering av Vallfoder
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Fördelning på olika energinivåer
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Kemi & fysik tillsammans!
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Fosfor och fosforförluster
Höstbehandling av rödsvingel Tabell 1. Behandling av stubb och fröhalm efter första fröskörd i rödsvingel – grönytesorten Klett. 2 försök Skörd.
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Fröskörd, gröngödsling eller foderskörd i förstaårsvallar av ekologisk timotej? Tabell 1. Fröskörd, liggsäd och % vitklöver i ekologiska andraårsvallar.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Hans Nilsson Jordbruksverket
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
1 Gemensamt ansvar för Östersjön 2008 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Moduler i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Fosforförluster från mark till vatten. Fosforformerna definieras operativt 1.Filtrering → bestämning av partikulär/löst form typ av filter och porernas.
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Varierad PK gödsling Hur?.
Rådgivarnas kompetens
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018

Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
GRNMATC - KAP 2 ATT LÖSA PROBLEM.
Presentationens avskrift:

Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek Sedimentationshastigheten för partikelbunden fosfor är 0,08 cm dygn -1 Resultat baserat på undersökning både av partiklarnas massa och volym

Kväveutlakningens huvudingredienser Utlakningens ingredienser █████████

Jordbearbetning: en faktor som påverkar vatteninfiltration, jordaggregat och fosformineraliseringen. Mer kunskap behövs i först hand om hur olika sätt att bearbeta och bearbetningstidpunkter påverkar infiltrationen och makroporsystemen på lerjordar.

Gödslingen:speciellt de fosforkrävande grödorna

Flytgödsling speciellt på lerjord är ett olöst problem. Sällan bra förhållanden för spridning. Processa gödseln? Minska fosforöverskottet i fodret – mindre stallgödsel P

Höstväxande gröda: Viktigt för att minska fosforutlakningen eftersom den kan verka som ett filter. Utfrysning och avslagning av växtmaterialet är inte utrett. Bra med långliggande vallar. Lusern och andra grödor kan ta lång tid på sig innan rotsystemen hinner utvecklas. Hur fungerar ”nya” fånggrödor - rödsvingel? Höstvete behöver över huvud taget inte fosforgödslas. Den kan ta upp från förråden i alven med rötterna. Man bör ta med förhållandena i alven vid all markkartering.

Fosfor i grönträdan: Fosforn i grönträdan verkar vara lika mobil som i flytgödseln. Bearbetningen har stor betydelse men vi måste hitta kompletterande vägar för att hantera fosforn i gröngödslingsgrödorna, exempelvis: -Skörda grönmassa för att fördela i växtföljden (rötning för att få tillgänglig näring)