Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr i PEDAGOGIK

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Utvecklingsenhet för barns och ungas hälsa
Barnets rättigheter från teori till praktik
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Programområde Personer med funktionsnedsättning
Mänskliga rättigheter i Västra Götaland
En guide till SKLs Millenniemålsprojekt (2015)
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Den nationella ungdomspolitiken
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
Vad innebär ett barnperspektiv
Elevhälsovården Rikskonferens 14 sept 2009
i kommuner, landsting/regioner
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Incitament för att ta hänsyn till barn och unga Nationella ungdomspolitiska mål Nationella ungdomspolitiska.
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox.
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv
Nätverksträff Barnrättsstrateger i Skåne Trelleborg
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Globalt till lokalt! Arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
- aktiva och delaktiga medborgare Det goda livet.
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Rädda Barnen Kommittén för Mänskliga Rättigheter
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Centrala begrepp för barnrättsarbetet Barn Barnsyn Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnkompetens.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
Barnkonsekvensanalys Om att systematiskt fatta beslut för barnets bästa.
Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Förvaltning/avdelning/grupp/enhet som dragningen är för Datum:
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Barnkonventionen i förskolan
Konventionens juridiska status i Sverige
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar Den här presentationen visar exempel på hur en organisation.
Barnets rättigheter: historik och bakgrund
Centrala begrepp för barnrättsarbetet
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Uppsala Public Management Seminar 14 mars
Introduktion till processen för balanserad styrning
Barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barnets perspektiv
Att starta ett aktivt barnrättsarbete
Konventionens innehåll och struktur
Konventionens innehåll och struktur
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Barnombudsmannen Fanny Davidsson.
Mänskliga rättigheter
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Att starta ett aktivt barnrättsarbete
Presentationens avskrift:

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr i PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se

Dagens rubriker Rättigheternas ramar Statliga initiativ Regionalt och lokalt arbete Vilka rättigheter har barn? Barnets rättigheter i ledning och styrning?

Implementering Kunskapsutveckling Tillämpning Verktyg Metod

Varför? Svenska regeringen Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration – frivilligt åtagande Traktatskonventionen – artikel 27 Regional och lokal nivå

Enkät 2011 och 2013 Lokalt och regionalt beslutsfattande för att stärka genomförandet av barnets rättigheter. Enkät till samtliga 290 kommuner och 21 landsting/regioner 2011 svarade 74 % av kommunerna och 100 % av landstingen/regionerna 2013 svarade 83 % av kommunerna och 100 % av landstingen/regionerna

Har landstinget/regionen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar

Deklaration – frivilligt åtagande Har kommunen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar Deklaration – frivilligt åtagande Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Traktatskonventionen – artikel 27 Svenska regeringen Lokal och regional nivå

Enkätfrågor Har kommunen, landstinget eller regionen: 1. fattat beslut i fullmäktige om att arbeta utifrån konventionen om barnets rättigheter? 2. fattat beslut i kommun-, landstings- respektive regionstyrelsen om att arbeta utifrån konventionen om barnets rättigheter? 3. fattat beslut i fullmäktige och styrelse om att arbeta utifrån regeringens strategi från 2010 om att stärka barnets rättigheter i Sverige? 4. fattat beslut i fullmäktige och styrelse om att barnkonsekvensanalyser ska göras, utöver eventuellt beslut om checklista? 5. avsatt en ansvarig person för att samordna arbetet med att genomföra konventionen om barnets rättigheter? 6. avsatt, utöver ansvarig person, ekonomiska resurser för arbetet med att genomföra konventionen om barnets rättigheter? 7. fattat beslut om att följa upp beslutade åtgärder som rör konventionsarbetet i verksamhetsberättelser eller motsvarande?

Västra Götalands Regionen Svarar ja på alla frågor

Rättighetsbaserat arbete Om du är politiker – fatta beslut grundade i rättigheterna som går att genomföra Om du är chef – skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare – använd rätt metoder för att tillämpa rättigheterna bland barn och unga Förstå – kunna – vilja

Rättigheter - skyldigheter

Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Lag om barnombuds- man Frivilligorgani- sationer 1999 1990 1993 1996 30 milj NGO:s 30 milj BO 30 milj

Barnkonventionens genomförande i Sverige Statlig nivå Ev. ny lag + 2015 2010 2013 2014 I regeringsför-klaringen 8 milj

Implementering Kunskapsutveckling Tillämpning

”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Meningserbjudande Konven- tionen ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” ”Det här gör vi redan”

Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv Barnsyn Rätti Kompetens Perspektiv

S O S S

Socialtjänst Barnet Vårdnadshavare Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård Socialtjänst Barnet Barnet Vårdnadshavare

Perspektiv Barnets perspektiv Barnperspektiv Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet

Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Makrosystem Religion Politik Exosystem Kultur Förskolans villkor Mesosystem Arbets- plats Samverkan Lokal politik Lagar Mikrosystem Bhv Fsk Kamra- ter Utbild- nings- system Fam B H&H Skola Närområ-de Globalt system

Ett vägval 10ocent 10 procent Särskilda insatser 80 procent Generösa generella resurser 10 procent

Barn är i första hand barn? Sjuka barn Asylsökande barn Ensamkommande barn Bråkiga barn Funktionshindrade barn Utsatta barn Svenska barn EU-barn Fas tre barn Barn i Sverige Barn med funktionsnedsättning Barn i förskolan Barn som kommer utan vuxet sällskap

Självständiga barn Barnets rättigheter - rättighetsbärare Barnpsykologi – barndomspsykologi Större barngrupper – färre vuxna Kompetenta barn Resilienta barn Medborgare/invånare - kund Ansvar för sitt eget lärande Diagnosticering Individuella åtgärdsplaner Disciplin Time-out

Implementering Kunskapsutveckling Tillämpning

Regionala modeller

Barnrättsforum Skåne en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne

En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat Tydligt formulerade mål Förankring Samordningsansvar Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken

Kommittén för rättighetsfrågor med tillhörande kansli Handlingsplan Utvecklingsenhet för barns hälsa och rättigheter Kompetensutveckling Ombud för barnets rättigheter Samråd ålder/barnrättsfrågor Kartläggning av hur beslut och behov rörande barnrättsarbetet ser ut i förvaltningarna i VGR Och mycket, mycket, mycket mer….

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Icke diskriminering 31

Implementeringsartiklar Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter

Konventionen om barnets rättigheter 2 3 6 12 4 42 44.6 Verksamheten Artiklarna 19, 24, 28

Data- insamling Barnets bästa Information Du/din verksamhet Aktiva artikel 2 Barnets bästa artikel 3 Information artikel 42 Du/din verksamhet Aktiva priorite- ringar artikel 4 Inflytande artikel 12 Helhetssyn artikel 6

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning Hur är det möjligt?

Fundera på följande: Om du skulle skatta kunskapsnivån om barnets rättigheter i din verksamhet, skulle du beskriva den som hög, på en mellannivå eller låg?

Rättighetsbaserat arbete Om du är politiker – fatta beslut grundade i rättigheterna som går att genomföra Om du är chef – skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare – använd rätt metoder för att tillämpa rättigheterna bland barn och unga Förstå – kunna – vilja

Kunskapsutveckling

Kunskap ”Ja, då måste man ju känna till alltihop om man ska kunna föra ut den i verksamheten. /…/ Nu tror ju jag, som jag har sagt, att vi gör mycket av det här för att vi är så barninriktade och är så medvetna om barns villkor och rättigheter. /…/ Jag tror ju att de flesta av oss kan det här i princip, men inte i grunden”. (Förvaltningschef)

Implementering Beslut om uppföljning till politiken

Ideologi ”Jag ser ju mer på de stackars barnen utomlands i vissa länder. Det är väl där jag tycker det är viktigast.” (Politiker)

Barnets bästa Men ofta är det så att vi fattar beslut utan att ägna det den minsta lilla tanke om jag ska vara riktigt ärlig. (Politiker)

Konventionens krav på offentlig verksamhet Artikel 2 - rätten till icke-diskriminering Datainsamling och kartläggning Artikel 3 - barnets bästa i främsta rummet Prövningar av barnets bästa Artikel 6 - rätten till liv, överlevnad och utveckling Helhetssyn och samverkan Artikel 12 – rätten till delaktighet och inflytande Former för barns delaktighet och inflytande

Konventionens krav på offentlig verksamhet Artikel 4 - barn ska prioriteras aktivt Politisk vilja Artikel 42 - rätten att få kunskap om sina rättigheter Information och kunskap

Generell kommentar 5 Internationella konventioner Lagstiftningen överensstämmer Utveckla strategier och handlingsplaner Koordinera arbetet Följ upp genomförandet Samla data och gör kartläggningar Samarbeta med det civila samhället 6. Internationellt samarbete 7. Oberoende institutioner? 8. Utbildning/Kompetensutveckling 9. Information och medvetenhet

Besluta om Att arbeta i enlighet med konventionen. Att policy och handlingsplan för barnkonventionen ska tas fram och revideras regelbundet. Att följa upp arbetet. Att återkoppling till politisk nivå ska ske.

GC 5 Utveckla handlingsplaner och policys, artikel 4, 42 Satsa på det som redan finns, inga nya stuprör! Skriv fram barnets mänskliga rättigheter vid revidering av befintliga planer. Ta fram handlingsplan och policy för arbetet med konventionen: - utbildningsplan med tydliga mål - utred möjligheterna för kontinuerlig dialog med barn och unga inom samtliga förvaltningar och nämnder

GC 5 Samarbeta med det civila samhället, artikel 4, 12 Ta reda på vilket samarbete som finns med det civila samhället. Frivilligorganisationer, arbetsgivare, idrottsrörelsen Vid upphandlingar. Villkora bidrag till organisationer – barns och ungas inflytande. Vilken roll kan NGO:s ha vid tillämpning av rättigheterna – watch dog?

GC 5 Oberoende institutioner, artikel 4 Lokala barnombud, ombud för barn? Funktion som samordnare för ett rättighetsbaserat arbete? Vart vänder sig barn som har synpunkter på något i er verksamhet?

Hur får barn i era verksamheter veta att de har rätt till delaktighet?

Hur får du veta vilka synpunkter barn och unga har på ditt politik- verksamhetsområde?

GC 5 Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Strategiskt Besluta om att öka kunskapen om konventionen i hela organisationen. Utbildning om samtal med barn. Besluta om att informera, vägleda och stötta samtliga nämnder, förvaltningar och funktioner i kommunen för att utveckla arbetet med barnet rätt till inflytande på ett naturligt sätt Besluta om att utvärdera genomförandeprocessen.

GC 5 Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Operativt Kunskapsbank på intranätet. Utbildning för nyanställda. Internationella barndagen, konventionens födelsedag. Filmer om rättigheterna. Litteratur och utställningar på biblioteket.

Att tänka på Det finns inga genvägar och inga quick fix Tillfråga dem det berör, det vill säga barn och unga Det rättighetsbaserade arbetet pågår ständigt, blir aldrig färdigt

Gör barn starkare Vägledning www.skl.se/barnetsrattigheter