Introduktion till teoretisk filosofi

Vem är jag?

Vad är ”filosofi”?

Två andra (bättre) sätt att förklara vad ”filosofi” är… En särskild uppsättning frågor Ett särskilt sätt att besvara dessa frågor

En särskild uppsättning frågor… Kunskapsteori: Vad är kunskap? Vad kan vi veta? Hur kan vi veta? Bör vi veta (har kunskap ett särskilt värde)? Vetenskapsteori: Vad är vetenskap? Är vetenskap en rationell verksamhet, som ger oss tillförlitlig kunskap om världen? I Vad är en naturlag? Är världen deterministisk? Vad kännetecknar en vetenskaplig förklaring? Vad skiljer vetenskap från icke-vetenskap? Språkfilosofi: Vad är mening? Vad är referens? Vad är kommunikation? I vilken relation står språket till vårt medvetande/vår förståelse/ världen? Metafysik: Vad finns? Hur är det som finns till sin natur? Hur är det relaterat till hur saker ”tycks” – i erfarenhet/tanke/tal? Medvetande & Kognitionsfilosofi: Vad är medvetandet? Hur förhåller sig medvetande till kropp? Kan medvetandet studeras med hjälp av vetenskapen? Hur i så fall? Logik & Argumentationsteori: (Hur) kan vi med hjälp av formella metoder studera språk och värld? Vad är riktig argumentation? Etik/handlingsteori: Vad är det att vara god/gott? Vad innebär det att vara rätt? Hur bör vi handla? Finns moraliska egenskaper? Värdeteori: Vad är ett värdeomdöme? Kan värdeomdömen vara sanna? Finns det objektivt existerande värden? Kan vi veta vilka värden som finns/vilka värdeomdömen som är sanna? Religionsfilosofi: Finns Gud? Hur är Gud till sin natur? Kan man bevisa eller motbevisa Guds existens? Refererar ordet "Gud" till en av oss oberoende entitet? Vilket förhållande råder mellan religion och moral? Har moralen en religiös grund? Politisk filosofi: Vad är en stat? Hur bör ett samhälle organiseras/styras? Vad är frihet/jämlikhet/rättvisa, etc.? Bör frihet/jämlikhet/rättvisa eftersträvas? Varför?

En särskilt sätt att besvara dessa frågor… Filosofiska frågor kräver filosofiska svar därför att de (oftast)… …rör det generella snarare än det partikulära …rör det fundamentala snarare än det ”härledda” … söker förklaringar på, snarare än beskrivningar av det empiriskt givna … rör hur (olika sorters) frågor ska/bör besvaras snarare än vilket svaret kan/bör bli givet att vi valt ett av dessa sätt …etc.

Is there any knowledge in the world which is so certain that no reasonable man could doubt it? This question, which at first sight might not seem difficult, is really one of the most difficult that can be asked. When we have realized the obstacles in the way of a straightforward and confident answer, we shall be well launched on the study of philosophy—for philosophy is merely the attempt to answer such ultimate questions, not carelessly and dogmatically, as we do in ordinary life and even in the sciences, but critically, after exploring all that makes such questions puzzling, and after realizing all the vagueness and confusion that underlie our ordinary ideas. B. Russell, 1912: 1

”Har vi mjölk?”

… I vilken mening (om någon) finns mjölk? Vad innebär det att äga/ha x? Hur kan jag veta att det finns mjölk? Vad innebär det att veta? Vad är kunskap? Vad är existens? Vad är mening? Vad är kommunikation? …

Men… varför? Om ALLT du vill är avgöra huruvida du ska gå till affären och handla… lämna filosofin! Om du vill få kunskap om/resonera kring/förhålla dig till kunskapsinhämtning i allmänhet eller relationen mellan verkligheten så som den ter sig och verkligheten så som den är ska/kan/bör förstås eller … osv, osv… Filosofera! Att filosofera är inte något vi behöver (eller ens bör) göra i varje ögonblick – men det är något vi behöver kunna göra/ha gjort för att (med visst lugn) låta bli!

En inte alltid helt enkel balansgång… Where am I, or what? From what causes do I derive my existence, and to what condition shall I return? ... I am confounded with all these questions, and begin to fancy myself in the most deplorable condition imaginable, environed with the deepest darkness, and utterly deprived of the use of every member and faculty. Most fortunately it happens, that since Reason is incapable of dispelling these clouds, Nature herself suffices to that purpose, and cures me of this philosophical melancholy and delirium, either by relaxing this bent of mind, or by some avocation, and lively impression of my senses, which obliterate all these chimeras. I dine, I play a game of backgammon, I converse, and am merry with my friends. And when, after three or four hours' amusement, I would return to these speculations, they appear so cold, and strained, and ridiculous, that I cannot find in my heart to enter into them any farther. D. Hume, An Enquiry Concerning Human Understanding

Varför ska jag läsa A-nivån i filosofi? För att bli bättre på ”kritisk informationshantering” (något som är användbart för vidare studier i filosofi, vidare studier utanför filosofin, yrkeslivet, ens roll som ansvarstagande samhällsmedborgare/väljare/tyckare…). För att utöka din allmänna kunskapsbas (om filosofier, idéer, strömningar, argument…). För att ha kul! En lite (mer) pessimistisk (?) syn på saken… Om studiet av filosofi har något värde alls för andra än dem som studerar filosof, måste detta vara endast indirekt, genom dess inverkan på de filosofistuderandes sätt att leva. Det är alltså i dessa verkningar som filosofins värde i första hand måste sökas, om det nu finns någonstans.” B. Russell, Filosofins problem (1912)

Vad händer nu?

Några praktiska tips… Gå på föreläsningarna! Läs litteraturen! Fråga! Prata med varandra! Kolla GUL med jämna mellanrum! … Ta chansen!