Tänk själv – Tro fritt! Om religionens plats i skolan 12.10. 2011 Mårten Björkgren

Bakgrund Religionsfrihet är internationellt sett den äldsta grundrättigheten (Sihvo, 2008) FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 Artikel 18 definierar religionsfriheten: Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

Religionsfrihetslagen 6.6.2003/453 Lag om grundläggande utbildning 21.8.1998/628 Religionsparagrafen i lagen om den grundläggande utbildningen

Skolans värdegrund Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 inleds med följande ord om värdegrunden: ”De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfald är de värden som den grundläggande utbildningen skall gestalta och förmedla. Den skall också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens friheter och rättigheter.” (s. 12)

Religion och grundskolan Med religion i skolan avses dels läroämnet religion i åk 1-9, dels religiösa inslag och evenemang i skolans verksamhetskultur Åskådningsundervisningen: religion (Re) eller livsåskådningskunskap (Lk) Re eller Lk är ett obligatoriskt läroämne för eleven (totalt 11 årsveckotimmar i grundskolan, dvs. 11 x 38 timmar) Deltagande i Re bestäms utifrån samfundstillhörighet eller vårdnadshavarnas önskemål Elever som inte hör till något religiöst samfund får undervisning i livsåskådningskunskap

Skolans religionsundervisning RE är en kunskapsinriktad undervisning utifrån samhällets behov och skiljer sig klart från kyrkans religiösa fostran både i fråga om mål och innehåll har som mål en religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning målet uppnås genom förtrogenhet med det egna kulturarvet och med andra världsåskådningar samt genom utveckling av en etiskt ansvarsfull livshållning skall hjälpa eleven att förstå religionens betydelse för henne själv samt se religionernas inflytande lokalt, nationellt och globalt enligt forskningen uppskattar finländare en religionsundervisning som är saklig, neutral och

Religionsundervisningens uppgift bygger på elevens rätt till sådan undervisning Skapa förståelse för religionens grundkaraktär Bekanta sig med den egna religionen  Ge eleverna beredskap att leva i en multireligiös värld Förstå livets etiska dimension

Undervisning i elevens egen religion Tanken bakom religionsfrihetslagen 2003 är att religionsfriheten är något positivt. Religionsfrihetslagen ger varje finländare rätt att höra till ett sådant religionssamfund han eller hon vill höra till. Var och en har rätt att bekänna sin tro, uttrycka sin övertygelse och utöva sin religion individuellt och tillsammans med andra Enligt religionsfrihetslagen behöver man i Finland varken höra till något religionssamfund eller delta i utövande av religion mot sitt samvete

Religionsfrihet är enligt grundlagen en grundrättighet som också innehåller rätten till religionsundervisning Rätten till religionsundervisning betonas också i FN:s barnkonvention (artikel 29) samt i flera andra internationella överenskommelser: FN:s deklaration av mänskliga rättigheter (artikel 18 och 26); EU:s fördrag om mänskliga rättigheter m.fl. internationella överenskommelser

Den finländska religionsundervisningen tillämpar en positiv religionsfrihet, stöder barn och ungas egen identitet samt betonar religionens kulturella betydelse för seder och bruk hos enskilda och i samhället Målet för RE är att den studerande känner till den egna religiösa bakgrunden, respekterar människor med annan övertygelse och kan leva och verka i ett mångkulturellt samhälle tillsammans med människor som kommer från andra kulturer och har ett annat tänkesätt och en annan tro

I grundskolan finns för tillfället 13 godkända läroplanen i elevens egen religion 2007 deltog 94 % av grundskoleeleverna i undervisning i evangelisk-luthersk religion, 1 % i ortodox religion, 3% i livsåskådningskunskap och 2 % i övriga religionsgruppers undervisning

Åskådningsämnena Re och Lk stöder skolans samhällsuppdrag Jämlikhet Religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning Etisk medvetenhet

Religiösa inslag i skolans verksamhetskultur Traditionella högtider och fester i skolan I den finländska skolan firar vi flera traditionella högtider och fester. Dessa kan innehålla religiösa drag. Riksdagens grundlagsutskott betonar att dessa högtidstraditioner är en del av den finländska kulturen. På grund av att man sjunger en psalm eller läser julevangeliet vid högtiden kan den inte betraktas som religionsutövning. Skolans högtider är en del av undervisningen och skolarbetet. Enligt 3 § i lagen om grundläggande utbildning skall man i undervisningen samarbeta med hemmen.

Skolan skall informera elevernas vårdnadshavare om evenemang som ordnas i skolan och om deras innehåll. Vid behov kan man komma överens med vårdnadshavarna om individuella arrangemang för en elev och om eventuell alternativ verksamhet, ifall att elevens övertygelse hindrar henne eller honom att delta i en högtid, fest eller någon del av dessa. Vid arrangemangen skall man ta hänsyn till elevens trygghet och säkerhet. När man slår vakt om och utvecklar de finländska skoltraditionerna skall utgångspunkten vara gemenskap och tolerans.

Skolans religiösa evenemang Skolan kan fortsättningsvis ordna religiösa evenemang såsom gudstjänster och religiösa morgonsamlingar. Dessa betraktas som religionsutövning. Ingen tvingas att delta i religionsutövning mot sitt samvete. En elev kan därmed inte tvingas delta i gudstjänster, i religiösa morgonsamlingar eller i andra religiösa evenemang. Vårdnadshavaren skall meddela om eleven inte deltar i religionsutövning. Detta kan ske en gång för alla t.ex. i samband med anmälan till skolan, eller i varje enskilt fall.

Syftet med 11 § 2 mom. i grundlagen är inte att hindra de övrigas positiva frihet till religionsutövning utan framförallt att skydda en person för religionsutövning som strider mot hans eller hennes samvete. Utbildningsanordnaren och skolan är skyldiga att underrätta vårdnadshavaren om verksamheten i skolan. Eftersom eleven på vårdnadshavarens anhållan enligt 11 § 2 mom. i grundlagen har möjlighet att vägra att utöva religion måste de religiösa evenemang som skolan ordnar framgå av skolans meddelanden.