Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter Mikael Spång Malmö högskola

Politiskt deltagande: utgångspunkter Demokratiskt styrelseskick – all offentlig makt kommer från folket (folksuveränitet) Offentlig makt utövas under lagarna med respekt för människors frihet och värdighet (rättsstat och rättigheter)

Deltagande som mål I en demokrati ska folket styra sig självt – politiska beslut är legitima om alla haft möjlighet att delta Rättighetsinnehavare ska vara delaktiga i bestämma policy för förverkligande av rättigheter

Deltagande som medel Effekter på andra områden, exempelvis hälsa Bättre beslut Beslut fattade närmare människor Större acceptans av beslut

Politiskt deltagande: några centrala frågor Vilka har rätt att delta? Vilka möjligheter finns att delta (val av representanter, direkt deltagande, engagemang i föreningar/organisationer, offentlig debatt och civil olydnad)? Vad krävs för att kunna delta (ekonomiska resurser, utbildning och kunskap, tid, kontakter och nätverk)?

Hur jämlikt är deltagandet? Ojämlikheter i formella förutsättningar Ojämlikheter i resurser för att kunna delta (individer och grupper) Avstånd mellan valda beslutsfattare och medborgare Ojämlikheter i förhållande till förvaltning

Olika former av deltagande Den representativa demokratin Deltagardemokratin Att hävda sin rätt genom institutioner som exempelvis ombudsmän etc

Den representativa demokratins fördelar och nackdelar En person, en röst garanterar jämlikhet Tydligt mandat eller tydligt ansvarsutkrävande Avstånd mellan medborgare och valda beslutsfattare Brister i den representativa demokratin på grund av förändrad funktion hos partier Demokrati som pågående process

Deltagardemokratins för- och nackdelar Ger större möjligheter att löpande engagera sig i politiken Påverka frågor som har särskilt stor betydelse för en som person Risk att de som redan har större resurser att delta ökar sina möjligheter medan resurssvaga åsidosätts Att beslut fattade i representativa politiska församlingar ändras genom påverkan under genomförande

Rättighetsutkrävandets för- och nackdelar Tydlig koppling till individers (och gruppers) rättigheter Gränsdragningar mellan rättigheter blir tydliga och brister uppmärksammas Juridifiering och åsidosättande av politiken Bristande fokus på demokrati som gemensam process

Att välja väg Fokus på den representativa demokratin Fokus på deltagandedemokratiska reformer Fokus på att kunna utkräva sin rätt