Borrning i förorenade områden Är det vettigt eller….. Olika former av borrning Kommunal vattenförsörjning Enskild vattenförsörjning Bevattning Industrins vattenförsörjning Energilager Energibrunnar Göran Risberg

Varför engagerar sig SGU i detta Svaret = Grundvatten av god kvalitet/Giftfri miljö.

Ni känner väl till SGUs -Brunnsarkiv brunnar, de flesta borrade Teknisk information (dimension,djup, fodring etc.) Jord- och berglagerföljd Läge och fastighetsbeteckning Grundvattennivå samt provpumpningsdata

Olika typer av utnyttjande av geoenergi Bergvärme Bergkyla Ytjordvärme Grundvattenvärme/akviferlager Geotermi Borrhålslager

Bergvärme, ofta till en enskild villa i tätbebyggelse, hämtar värme från berget Geotec Utnyttjad energi huvudsak solvärme = förnyelsebar energikälla Värme transporteras till borrhål genom att borrhålet kyls ned Enbart den vattenfyllda delen av borrhålet bidrar med energi

Enkelt U-rör

Köldbärarvätskan transporterar värme till värmepump Köldbärarvätskan transporterar kyla till borrhål Kylning av borrhål skapar ojämnvikt vilket innebär att värme transporteras mot borrhål Avgörande faktorer för möjliga värmeuttagets storlek: 1 borrhålets djup 2 bergets värmeledningsförmåga 3 berggrundens utgångstemperatur VP VÄRMETRANSPORT

Borrning i förorenade områden Påverkan under borrning (risk relativt lik andra undermarksarbeten med entreprenadmaskin /kompressor) Risk för kortslutning av vattenförande lager Risk för utläckage av köldbärarvätska Saltvattenpåverkan (okänd = forskning behövs)

Knutsson & Morfeldt 2002

Jordarter Svallsand Lera Sand o grusåsar Morän

Grundvattenvärme / akviferlager Geotec

Borrhålslager för kombinerad försörjning av värme och kyla Geotec

Ytjordvärme, ofta för enskild villa på landsbygd, hämtar värme från de övre jordlagren Geotec

Grundvattenrisker = spridningsrisker med energiborrning Under borrning /entreprenad –Hydraulisk kontakt/grundvattenavsänkning –Utläckage från borrmaskin / kompressor –Utläckage köldbärarvätska Efter entreprenad –Läckage foderrör / berg (svets + tätning) –Hydraulisk kortslutning –Saltvatten (större risk för kylanläggning??) –Grundvattenavsänkning (grundvattenvärme)

Andra risker… Termisk påverkan Skador på hus/vägar/ledningar……….tunnelbanor Tjälskador (främst ler- och siltmark)

Tätande lager Genomsläppligt jordlager Genomsläppligt jordlager förorening Dålig grund- vattenkvalitet Bra grund- vattenkvalitet Kontakt via borrhål

Energibrunn Vattenbrunn / Vattenuttag Hydraulisk kontakt mellan borrhål - Under borrning orsakad av tryckluft - Efter borrning orsakad av vattenuttag

Tätande berglager lerskiffer Poröst berglager kalksten/sandsten Poröst berglager kalksten/sandsten Jordlager Dålig grund- vattenkvalitet Bra grund- vattenkvalitet Kontakt via borrhål

Termisk återfyllning Vanligtvis bentonit/cement Återfyllning genom injektering (från botten) Återfyllning som är tät =hydraulisk kond < 10 -9(-8) Återfyllning som tål frysning Återfyllning som inte skadar grundvatten Återfyllning som inte skadar slangar Men vad gör vi med jordlagren

Green collector = Brunnstrumpa Frågetecken 1 Hur väl tätar den 2 Åldersbeständighet 3 Tålighet - vassa kanter - hydraulisk kontakt …….som behöver redas ut

Tack för mig men !!!! Om det finns tid kvar……………..

Borrhålslager för kombinerad försörjning av värme och kyla Geotec Nivåpåverkan Termisk påverkan Syresättning

Grundvattenvärme / akviferlager effektivt! Geotec Grundvattenytans läge Temperaturpåverkan Syresättning –Ökad oxidation –Ökad nedbrytning?

Gradning av borrhål Gradercm/m 11,7 23,5 58,7 1017,6 1526,8 2036,4 Exempel; 5 grader 150 m borrdjup 150*8,7 =1305 cm (13 m) På mitten blir det 7,5 m Två borrhål åt vardera hållet blir i medel 13 m från varandra Vad är fackmannamässigt ? 1 cm/m och grad ? Vad blir det i verkligheten