Hälsokällan Möter du hemmasittare? 26 nov 2014 carianne.lundvallkarlsson@ vanersborg.se

BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Elevhälsa Primärvård SiS Tandvård Socialtjänst Öppen förskola Ungdomsmott BVC MHV Vuxenpsykiatri HVB Polis Frivilligorganisationer Skola Psynk – att möta barn, unga och deras familjer med en helhet

2 miljoner barn 2-3% behöver omfattande insatser 20-30 % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor 2 miljoner barn Specialiserad nivå Första linjen nivå Generell nivå 3

Vänd frånvaro till närvaro www.psynk.se

Upplägg Bakgrund och Psynks utgångspunkter, exemplet Vänersborg Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda) Varför ska vi öka skolnärvaron? Riskfaktorer Systematiskt skolnärvaroarbete Samverkan Elevhälsans roll Framgångsfaktorer Gemensam närvarorutin Långvarig skolfrånvaro

Psynks utgångspunkter Skolfrånvaro är en indikation på psykisk ohälsa Elever med skolfrånvaro löper högre risk att drabbas av psykosociala problem Det är viktigt att förebygga skolfrånvaro och att göra tidiga insatser

Fr

Långvarig skolfrånvaro Kommuner behöver arbeta mer strategiskt med elever med långvarig skolfrånvaro …utan att slarva med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet eller de tidiga insatserna Annars riskerar toppen i pyramiden att växa Att bryta långvarig skolfrånvaro (filmad workshop)

Problematisk skolfrånvaro Långvarig skolfrånvaro Giltig och ogiltig frånvaro…, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. …som kan leda till problem för individen Begrepp kan betyda mycket

Förhållningssätt Betrakta återkommande ogiltig frånvaro som ett akut problem med risk för allvarliga konsekvenser! Det går inte att vänta med att agera och inte vänta på att andra ska agera först.

Varför ska vi öka skolnärvaron? Lagen Skolan som skyddsfaktor för barn och unga Lägre kostnader för samhället

Skolfrånvaro, studieavbrott, arbetslöshet… Skolfrånvaro i grundskolan – risk att inte bli behörig till nationellt program i gymnasieskolan Skolfrånvaro i gymnasieskolan – ökad risk för studieavbrott Utan avslutad gymnasieutbildning – 51 % högre risk för arbetslöshet vid 20 års ålder … och ökad risk för upprepade arbetslöshetsperioder .

Utan avslutad gymnasieutbildning… Risken för ekonomiskt bistånd vid 20 års ålder är 5 gånger högre Risken för ekonomiskt bistånd vid 25 års ålder är 6 gånger högre Risken för ekonomiskt bistånd vid 29 års ålder är 7 gånger högre

Riskfaktorer Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som SAMVERKAR Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till person Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer Implikation: - Bred men systematisk bedömning av utlösande och vidmakthållande faktorer i det enskilda fallet - Finns inte EN metod för all skolfrånvaro Malin Gren Landell

Riskområden Skola Individ Sociala faktorer – familj och kompisar Riskfaktorer överensstämmande i nationella och internationella studier

Exempel på riskfaktorer Socialt: svagt stöd för skolgången från föräldrarna sociala och/eller psykiska problem hos förälder ensamstående förälder kompistryck kränkande behandling Individ: depression ångest neuropsykiatriska problem somatisk sjukdom Skola: bristande uppmärksamhet på närvaro och frånvaro bristande anpassning till funktionsnedsättning

Orsakerna och faktorerna är många och individuella Mobbning, socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Vuxna som inte bryr sig Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro Behov av mer praktik och mindre teori Stökig skolmiljö Fel programval Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen Dåliga hemförhållanden Källa: Ungdomsstyrelsen (2013:2) 10 orsaker till avhopp – 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet

Ex. på negativ spiral Höga krav på sig själv Sårbarhet Utlösande Sårbarhet för internaliserande symptom t ex separationsångest Fortsätter va hemma för att ha kommit efter i skolan. Tryggt va hemma hos mamma. Sårbarhet Frånvaro pga fysisk skada eller sjukdom Utlösande faktor Pinsamt komma tillbaka efter frånvaro Vidmakthållande faktorer verkar tillsammans med sårbarhets- faktorer Föräldrar går med i barnets rädsla Skolkontakt blir aversiv för föräldrarna Skolan tycker att föräldrarna gör fel Malin Green Landell

Erfarenheter från Vänersborg

Fem steg i skolnärvaroarbetet Skaffa en bild av läget Säkerställ samsyn och förankra Ta fram en närvarorutin Implementera närvarorutinen Följ upp och dra lärdomar Skaffa en bild av läget Säkerställ samsyn och förankra Ta fram en närvarorutin Implementera närvarorutinen Följ upp och dra lärdomar

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete För vem ska vi göra vad för att uppnå vilket resultat?

Samverkan kan vara avgörande Nyckelgrupper för att förebygga och åtgärda Politiker Förvaltningschefer/verksamhetschefer Rektorer Elevhälsan Lärare Socialtjänst och BUP Andra samverkansparter?

Rutiner och systematiskt förbättringsarbete Framgångsfaktorer Goda relationer Kunskapsfokus Samverkan Att lyssna på eleverna Tydligt ledarskap Allas engagemang Rutiner och systematiskt förbättringsarbete Samarbete med vårdnadshavarna Tekniska förutsättningar

Elevhälsan Samarbeta med lärarna för att främja, förebygga och åtgärda Rutiner för elevhälsans arbete Rutiner för frånvaro av giltigt skäl

Elevhälsan forts. Åtgärder Samarbete med familjen Hälsosamtal Skolsocial kartläggning Vardagsstrategier Samarbete med familjen Handledning av ex. lärare Dokumentera och följa upp åtgärder

Ex. åtgärdstrappa för skolfrånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. Fortsatt ogiltig frånvaro 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare anmäler till Elevhälsogrupp, EHG. Rektor kan besluta om skolsocial kartläggning 4:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare kallar vårdnadshavare och elev till möte Klassföreståndare ringer hem 1:a ogiltiga frånvarotillfället

Skolsocial kartläggning Syfte: Få fram elevens syn på sin skol- och livssituation, med fokus på skolsituationen. Metod: Samtal med elev. Samtalet skrivs ner och eleven godkänner vad som får berättas vid ESK, elevstödjarkonferensen.

Skolsocial kartläggning Frågor/områden som diskuteras i samtalet med eleven Hur upplever du din situation i skolan, pedagogiskt och socialt? (skolarbete, vad har fungerat/fungerar idag, svårigheter, orsak till frånvaron, relation/samspel med skolpersonal och elever under lektioner och raster) Hur mår du känslomässigt? (självförtroende, självkänsla, identitet, stress, sömn, mat, framtidsbild, magont och huvudvärk) Hur ser din hem- och fritidssituation ut? (familjebild, hemförhållanden, nätverk och fritid) Vad tycker du att du behöver för stöd för att frånvaro skall bli närvaro? (vad kan skolan göra, du själv, föräldrarna) 30 30

Samverkande soc.sekr framgångsfaktorer Familjer har EN kontaktperson via ESK (en väg in) Förskolor/ skolor har EN kontaktperson (en väg in) Tidig information om ärendet (vid förhandsbedömningar) Nära samarbete med övriga i mottagarfunktionen Anställd av två förvaltningar (samverkan mellan förvaltningar) Arbetsbeskrivning revideras årligen (efter behov) Informationsarbetet till förskolor och skolor (fortlöpande)

Fortsatt arbete….. Diskussion pågår på alla nivåer, från tjänstemän till politiker Rutiner även F-6, förskolan, Kunskapsförbundet Väst Långvarig skolfrånvaro, arbetsgrupp, handlingsplan Minska den giltiga frånvaron Samköra olika mätningar såsom frånvaro, betyg och elevenkäter i form av Beckstudien och likabehandlingsenkäter

Vänersborgs arbete Rapport om Modellområdesarbetet kring ökad skolnärvaro (Yvonne Midshult) På kommunens hemsida ligger material, manualer, artikel om arbetet med närvaro i förskolan osv Usb-kort med filmer och bildspel som beskriver arbetet Artikel ur Skolportens tidning Magasin 360, april 2013 SKL:s bok Vänd frånvaro till närvaro – guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner

Att hålla sig i… Skollagen Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (Skolverkets allmänna råd) Skolinspektionens granskningar Vägledning för elevhälsan (2014) Samordnad individuell plan (SIP) Vänd frånvaro till närvaro

Glöm inte… De elever som far illa i skolan men som inte stannar hemma.

”Men hur bra skolan och kommunen än arbetar för att öka skolnärvaron är bemötandet av varje elev och dess vårdnadshavare det allra viktigaste.”

Tack för mig! Carianne Lundvall Karlsson carianne.lundvallkarlsson@vanersborg.se