FN:s viktigaste uppgift är att Stoppa krig Bekämpa fattigdom Skydda vår globala miljö Andra uppgifter

Vem har ansvar för att skapa en bättre värld? Enskilda stater FN och andra internationella organisationer Du och Jag (det civila samhället) Andra alternativ

Vad är det största problemet med dagens FN Vetorätten, maktlösheten och handlingsförlamning Byråkratin Brist på pengar och egna militära resurser Andra alternativ

FN:s huvudkontor i New York Varje morgon hissas medlemsstaternas flaggor längs First Avenue i New York där FN har sitt högkvarter. 1951 flyttade FN, efter några år i tillfälliga lokaler, in i det vi brukar kalla ”FN-skrapan”, ett 39 våningar högt hus där FN:s sekretariat är beläget och i vars topp generalsekreteraren har sitt kontor. I förgrunden ser vi Dag Hammarskjöldbiblioteket. Byggnaden med kupol är generalförsamlingen. Marken är internationellt territorium. Fördjupning: Det fanns förslag på placering i fler städer än New York i USA. En gåva i sista minuten på 8,5 miljoner dollar från John D. Rockefeller, Jr. för inköp av tomten gjorde att FN:s generalförsamling den 14 dec. 1946 bestämde sig för New York.

FN-stadgan Reglerar staters rättigheter och skyldigheter mot varandra – ett folkrättsligt instrument (traktat) Preciserar FN:s makt och befogenhet FN-stadgan Inleds: Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att - rädda kommande släktled undan krigets gissel, - betyga vår tro på mänskliga rättigheter … - skapa de villkor som behövs för upprätthållande av rättvisa och förpliktelser som den internationella rätten kräver - främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet. Stadgan har i princip två funktioner: 1) regler för staters beteende, därmed ett folkrättsligt instrument/traktat, 2) motsvarar stadgarna för en förening, fastställer organisationens ändamål och hur den ska arbeta. I stadgans artikel 1 fastställs FN:s 4 ändamål 1) upprätthålla fred och säkerhet, 2) utveckla vänskapliga förbindelser mellan staterna, 3) internationell samverkan vid lösande av internationella problem och 4) främja aktning för MR och grundläggande friheter. Hur ändra stadgan? (Ännu ej ändrad mer än antal medlemmar i organ). Det krävs beslut 2/3 majoritet av Generalförsamlingen följt av ratificering (godkännande av avtal) av 2/3 av medlemmarna inklusive de fem vetomakterna.

FN - Stadgan Innehåller förbud mot militär maktanvändning, förutom rätten till självförsvar. Fastslår staters rätt till självbestämmande och oberoende – suveränitetsprincipen Förpliktigande för alla 192 stater: Staterna ska lösa konflikter med fredliga medel  Ska avhålla sig från hot om eller bruk av våld

FN:s organisation Dela ut organisationsskiss Vem är vem och vem gör vad? FN:s huvudorgan Uppgifter och befogenheter i stadgan: GF sammanträdde första gången 10 januari 1946 i Central Hall i London. GF beslutade att högkvarteret skulle ligga i New York – tills skrapan blev klar var högkvarteret inhyst i en fabriksbyggnad på Long Island. SR – första mötet 17 januari 1946 – första konflikten 19 januari när Sovjetunionen gjorde ett militärt intrång i Iran. ECOSOC – första mötet 23 januari 1946 – första frågan flyktingströmmar efter 2:a världskriget. Underorgan Underorganen Ingår i FN och har inga egna medlemsländer. Underorganen bildas genom beslut av GF. De arbetar med ekonomiska, sociala, humanitära frågor m.m. vart och ett med sitt specifika mandat. Chef utses av GF eller GS + styrelse bestående av olika medlemsländer. Samordning sker av ECOSOC. Egna budgetar – finansieras med bidrag från FN:s medlemsländer. Bidragen är frivilliga – många brottas med ständiga ekonomiska problem. Fackorgan Fackorganen är självständiga internationella organisationer med egna medlemsländer och har hand om mellanstatligt samarbete inom bestämda ämnesområden. Tar bl.a. fram internationella regler, kommer med rekommendationer: t.ex: postgång, civilflyg, sjöfart, hälsofrågor Fackorganen är i regel liksom FN förbund av stater med egna beslutande organ och en församling där alla medlemsstater sitter med. Internationella Domstolen diskuterar vi separat senare under kursen. Fördjupning: (Gå inte in på Förvaltarskapsrådet om ingen väcker frågan! Förvaltarskapsrådet Efter 1:a och 2:a världskriget sattes förlorarnas kolonier under FN:s förmyndarskap. Rådets uppgift blev att övervaka att de förvaltande länderna skötte sin uppgift - Förberedas för självständighet (om landet valde det) Främja utveckling Har idag spelat ut sin roll- sista förvaltarskapområdet Palau blev självständigt 1994. Inga möten längre. GS föreslog inför toppmötet 2005 att rådet tas bort genom en ändring i stadgan, men ännu inte gjorts.)

FN:s generalförsamling

FN:s generalförsamling Öppnar i mitten av september Ett land – en röst Fattar beslut om FN:s arbete och budget Ca 170 frågor per år i sex utskott Beslut om möjligt med konsensus Resolutionerna ej juridiskt bindande 192 medlemmar GF:s arbetsgång Det årliga mötet = generalförsamlingen, 3:e tisd i sept pågår i en följd till mitten dec Vid behov återupptas i febr- kan hålla på till nästa möte. Där arbetet leds av en president. Miguel d’Escoto Brockmann från Nicaragua president för 63:e generalförsamlingen. Ca 170 frågor varje år. Principen om ett land en röst gäller alltid. 6 utskott: budget, fred o säk, soc o ekon, specialpolitiska, rättsliga, admin Ingen tidsgräns för inlägg – ”rekordet” innehas av Fidel Castro 1960, 4 ½ timme Beslut: Målsättning = konsensus, Flest med enkel majoritet (50%). 2/3 maj krävs för: fred och säkerhet, nya medlemmar, stadgeändring samt budgetfrågor. Utvecklingsländer egen kvalificerad majoritet Dominerande skiljelinje första åren mellan öst och väst (väst kunde skaffa sig majoritet). Utvecklingsländer : GF större makt bekostnad av SR Varje land en delegation + ambassadör (Sv: Anders Lidén) SV delegation 20-tal ombud, 50-tal sakkunniga Handläggare dep, riksdagsled.,repr från icke statliga org, t ex SFN Resolutioner: Resolutionerna som generalförsamlingen antar är enbart rekommendationer till medlemsstaterna. Dessa rekommendationer kan dock ha stor tyngd eftersom generalförsamlingen representerar nästan alla länder i världen och ger därmed röst åt dessa nationers gemensamma åsikter. Frågor som man kommer att arbeta med under 2009: demokratisering av FN, finansiering för att stoppa hunger, klimatförändringarna och mänsklig säkerhet som en del av internationell fred och säkerhet.

FN:s generalförsamling Kan inte fatta några beslut än att ge rekommendationer En mötesplats för världens regeringar Utser generalsekreterare Är det en tandlös tiger eller ett viktigt forum för internationell politik? GF:s arbetsgång Det årliga mötet = generalförsamlingen, 3:e tisd i sept pågår i en följd till mitten dec Vid behov återupptas i febr- kan hålla på till nästa möte. Där arbetet leds av en president. Miguel d’Escoto Brockmann från Nicaragua president för 63:e generalförsamlingen. Ca 170 frågor varje år. Principen om ett land en röst gäller alltid. 6 utskott: budget, fred o säk, soc o ekon, specialpolitiska, rättsliga, admin Ingen tidsgräns för inlägg – ”rekordet” innehas av Fidel Castro 1960, 4 ½ timme Beslut: Målsättning = konsensus, Flest med enkel majoritet (50%). 2/3 maj krävs för: fred och säkerhet, nya medlemmar, stadgeändring samt budgetfrågor. Utvecklingsländer egen kvalificerad majoritet Dominerande skiljelinje första åren mellan öst och väst (väst kunde skaffa sig majoritet). Utvecklingsländer : GF större makt bekostnad av SR Varje land en delegation + ambassadör (Sv: Anders Lidén) SV delegation 20-tal ombud, 50-tal sakkunniga Handläggare dep, riksdagsled.,repr från icke statliga org, t ex SFN Resolutioner: Resolutionerna som generalförsamlingen antar är enbart rekommendationer till medlemsstaterna. Dessa rekommendationer kan dock ha stor tyngd eftersom generalförsamlingen representerar nästan alla länder i världen och ger därmed röst åt dessa nationers gemensamma åsikter. Frågor som man kommer att arbeta med under 2009: demokratisering av FN, finansiering för att stoppa hunger, klimatförändringarna och mänsklig säkerhet som en del av internationell fred och säkerhet.

FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd 5 permanenta medlemmar 10 medlemmar valda på två år Permanenta medlemmar har veto Beslut är bindande Beslutar om fredsbevarande insatser Sanktioner Tillfälliga krigsförbrytartribunaler

FN:s säkerhetsråd Beslutsproblem: Vetorätten Maktförlamning under kalla kriget USA har vid flera tillfällen valt att agera på egen hand

Ett parlament En Regering En myndighet Vilket/vilka FN- organ tycker du närmast liknar: Ett parlament En Regering En myndighet

Om freden hotas Uppmana parterna att avstå från våld FN kan medla FN kan utöva politiska påtryckningar. FN kan införa ekonomiska sanktioner FN kan i sista instans, för att förhindra krig, ta till militära åtgärder. Fredsbevarande styrkor (sedan 1948 sammanlagt över 50 aktioner) Genomföra stora militära aktioner

FN i framtiden?? Möjligheter och positiv utveckling Problem och svårigheter Möjligheter och positiv utveckling

ECOSOC

ECOSOC 54 medlemmar Samordnar det ekonomiska, sociala och humanitära arbetet Utför studier Ger rekommendationer Kontakt med NGO:s

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon Administrativ roll Politisk roll Ny GS från 2007 Ban Ki-moon, Sydkorea Administrativ roll Politisk roll 1946 - 1952 Tryggve Lie (Norge) 1953 - 1961 Dag Hammarskjöld (Sverige) 1962 - 1971 U Thant (Myanmar) 1972 - 1981 Kurt Waldheim (Österrike) 1982 - 1991 Javiér Peréz de Cuéllar (Peru) 1992 - 1996 Boutrous Boutrous-Ghali (Egypten) 1997 - 2006 Kofi Annan (Ghana) 2007 - Ban Ki-moon (Sydkorea)

Sekretariatet Alla FN-anställda ingår i sekretariatet FN-systemet – ca 50 000 personer 4 800 i New York Arbetet leds av generalsekreteraren Assisterar de beslutande organen Underlag för beslut, verkställa beslut Omkring 4 500 tjänstemän från ca 170 länder i N.Y, olika FN-kontor Generalsekreteraren Högst upp i FN-skrapan Rapporter Säkerhetsrådet (fästa uppmärksamhet)

Internationella domstolen Internationella domstolen ICJ i Haag Föregångare = mellanstatliga domstolen inrättad av NF 1920 Rättsfall mellan stater. Endast där staterna samtycker. Enskilda personer kan ej vända sig till domstolen. Beslut är bindande och kan ej överklagas. Erkänd av endast 64 stater = legitimitetsproblem. Många mål handlar om gränsdragningar.

Internationella domstolen ICJ Ett av FN:s grundorgan Avgör tvister mellan stater Rådgivande uttalanden för FN-instanser Beläget i Fredspalatset i Haag 15 domare

Internationella brottmålsdomstolen Sedan år 2002 har världen också en permament internationell brottmålsdomstol. Men den är ännu inte global så till vida att en minoritet av världens länder fortfarande står utanför den. ICC – internationella brottsmålsdomstolen Haag – efter 1 juli 2002 18 domare, 9 års mandat Stab av åklagare och utredare Kan starta undersökning på -eget initiativ - uppmaning från SR - uppmaning från enskild stat Åtal mot personer. (till skillnad mot ICJ) När nationella domstolar ej kan eller vill döma i fall av: Krigsförbrytelser (angrepp på civila, ta gisslan eller övergrepp på krigsfångar) Brott mot mänskligheten (systematiska el utbredda brott mot civila såsom mord, tortyr eller våldtäkt) Folkmord (uppsåtligen försöka förgöra eller utrota religiös, etnisk eller nationell grupp) Romstadgan trädde i kraft den 1 juli 2002 då 60 stater hade ratificerat stadgan I dag 105 stater ratificerat stadgan (ex. ej Pakistan, Ryssland, USA, Kina) Situations and Cases: Kongo-Kinshasa – 3 misstänkta krigsförbrytare Uganda – 4 misstänkta krigsförbrytare (Herrens Armé i norra Uganda) Centralafrikanska republiken – ännu ingen anklagad Darfur i Sudan – 3 anklagade Häktningsorder är utställd för samtliga ICC kan döma endast om: en eller flera av de inblandade parterna är stater som ratificerat den anklagade är medborgare i en stat s ratificerat brottet begåtts i en stat som ratificerat en stat som inte ratificerat godkänner domstolen för ett specifikt brott som begåtts på statens territorium eller av dess medborgare ICC är fristående från FN-systemet och finansieras av bidrag från de stater som ratificerat Romstadgan samt via frivilliga bidrag. Kopplingar till FN finns dock i Romstadgan. T ex kan säkerhetsrådet hänskjuta fall till ICC.

Internationella brottmålsdomstolen ICC Permanent Kan döma enskilda Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser Belägen i Haag

FN:s tre huvuduppgifter Utveckling och fattigdoms-bekämpning Mänskliga rättigheter Fred, säkerhet och nedrustning Vi ska nu gå över till ett pass om FN:s tre huvuduppgifter. Fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Frågorna hänger ihop och vi kan här idag dessutom bara smaka på några delfrågor.

FN:s tre huvuduppgifter Fred, säkerhet och nedrustning Utveckling och kampen mot fattigdom Mänskliga rättigheter

FN kan därför skicka ut soldater med mandat antingen i linje med kapitel VI i stadgan och termen fredsbevarande används då ofta. Eller så kan trupp skickas ut med ett fredsframtvingande kapitel VII-mandat. En strikt traditionell tolkning av skillnaden kan sägas vara den att fredsbevarande soldater bara får skjuta för att försvara sig själva. Men även här har det skett en glidning, inte minst efter krigen på Balkan. Man talar ibland om ”kapitel 6½-insatser” där FN-soldaterna också får skjuta för att rädda civila. Insatserna upprättas vanligen av säkerhetsrådet som fastslår huvudmål, storlek och tidsramar. Medlemsländerna måste bistå med personal – kan ta tid Syfte Övervaka fredsavtal (vanligast) Observationsinsatser eller fredsbevarande styrkor Framtid Andra typer av konflikter (interna) än de egentligen skapades för Krigsherrar

FN:s fredsbevarande styrkor tar ej ställning för en part få strider att upphöra möjliggöra förhandlingar

FN-styrkor kan: Övervaka fredsavtal FN- styrkor kan skydda civilbefolkning. FN- styrkor rycker in för att återupprätta ordning efter ett inbördeskrig.  FN kan också bistå att anordna val. Uppgifterna har utvidgas… Från att tidigare främst skyddat människor mot våld till att se de får mat, vatten och medicin. Och på sikt bidra till återuppbyggnad av landet.

Millenniemålen 2015 Utrota fattigdom och svält Utbildning för alla Främja jämställdhet och öka kvinnors makt Minska barnadödligheten Minska mödradödligheten Stoppa spridningen av hiv/aids och malaria Försäkra en miljömässigt hållbar utveckling Ett globalt partnerskap för utveckling

8 mål med olika delmål Mätbara indikatorer Alla länders ansvar – handlar inte om bistånd primärt Regelbunden länderrapportering

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Det första internationella dokument som erkänner alla människors lika värde och rättigheter Ligger till grund för en rad konventioner om mänskliga rättigheter (MR) Moraliskt bindande

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter FN:s råd för mänskliga rättigheter Inrättades 2006 efter beslut på FN:s toppmöte 2005 Bakgrund framförallt att den dåvarande Kommissionen för mänskliga rättigheter fungerade dåligt – mer politik och låsningar än handling länder som själva systematiskt kränkte mänskliga rättigheter satt som medlemmar i rådet och kunde hindra arbetet Universell granskning I stället för att utvalda länder granskas och pekas ut granskas alla länder rutinmässigt Medlemmar granskas och kan uteslutas. Minst tre ordinarie möten varje år samt ad hoc möten vid behov 47 medlemmar Utses med absolut majoritet, dvs minst 97 ja-röster Mandatperiod 3 år. Rapporterar direkt till GF Alltså direkt underställd GF, vilket innebär en starkare ställning än den tidigare MR-kommissionen Viss skepsis Är det säkert att de som röstas in är ”främjare” av MR? I teorin nej! Det gick inte att hitta objektiva kriterier för vilka länder som kan väljas till rådet. Istället ska de väljas med två tredjedels majoritet, men det garanterar inte att de är demokratiska människorättsförespråkare. -Det faktum att de själva ska granskas kan förbättra utsikterna

FN:s råd för mänskliga rättigheter Inrättades 2006 Universell granskning av MR 47 medlemmar Rapporterar direkt till generalförsamlingen Viss skepsis Navanethem Pillay, Högkommissarie för mänskliga rättigheter

Kärnkonventionerna Avskaffande av rasism (1965) Medborgerliga och politiska rättigheter (1966) Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) Avskaffande av diskriminering av kvinnor (1979) Avskaffande av tortyr (1984) Barnets rättigheter (1989) Migrantarbetares rättigheter (1990) Skydd mot påtvingade försvinnanden (2006) Funktionsnedsatta personers rättigheter (2006) Nio kärnkonventioner Medborg o politiska 1966 – MR-kommittén Ekonom o sociala 1966 – ESK-kommittén Avskaff av rasism – CERD-kommittén – parallellrapport på gång Sverige skrivit under alla utom migrantarbetares rättigheter trots att man var med om att utarbeta den. Skälet är att man anser att gällande lagstiftning ger tillräckligt skydd. De senaste konventionerna är: Konvention om funktionsnedsattas rättigheter Konvention om försvinnanden OBS! Ej trätt i kraft (febr 2009) (En fråga som ofta dyker upp är den om dödsstraff: Resolution i GF mot dödsstraff Resolution i GF dec 2007: 104 länder röstade mot dödsstraffet (för ett stopp av alla avrättningar). Lite extra info Migrantarbetare: Konventionen försöker motarbeta och eliminera exploatering av alla typer av migrantarbetare och deras familjemedlemmar. Den försöker särskilt hindra illegal handel och olaglig anställning av migrantarbetare.

FN granskar Granskningskommittéer Specialmekanismer En för varje kärnkonvention Rapporteringsskyldighet för stater Parallellrapportering Specialmekanismer Tematisk granskning Granskning av enskilda länder FN granskar Tematisk granskning: Ex: - Specialrapportör om våld mot kvinnor, nyligen granskat Sverige. - Specialrapportör sedan 1993 som arbetar med att bevaka rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och liknande intolerans. Andra exempel på tematisk granskning: Special Rapporteur on the sale of children, child prostitution and child pornography Special Rapporteur on the right to education Special Rapporteur on the right to food Special Rapporteur on freedom of religion or belief Special Rapporteur on trafficking in persons, especially in women and children Exempel på ländergranskning: Burundi Kambodja Nordkorea Burma Palestinska ockuperade områden Somalia Sudan

FN och klimatkonventionen

FN och klimatkonventionen 1988 IPCC grundas – FN:s klimatpanel 1992 Klimatkonventionen 1997 Kyotoprotokollet (i kraft 2005) December 2009 Klimattoppmöte i Köpenhamn