Rättegång och tiden innan... Vårt rättssamhälle Rättegång och tiden innan...
Gripen Om en person är misstänkt för ett brott kan polisen gripa personen. Det är polisen som beslutar om någon ska gripas. Åklagaren ska besluta om den gripne ska bli anhållen eller frisläppt. Åklagaren är den som leder polisutredningen.
Anhållen Det är åklagaren som beslutar om att anhålla någon. Domstolen bestämmer om en person ska häktas. Detta får högst ta tre dagar.
Häktad Domstolen bestämmer om någon ska bli häktad. Man måste minst vara misstänkt för ett brott som kan ge minst 1 år i fängelse. När man sitter häktad kan man bli åtalad.
Åtalad Om man blir åtalad hamnar man i domstol. Det är åklagaren som åtalar (anklagar). Åklagarens utredning kan leda fram till att en person blir åtalad. Man blir åtalad i tingsrätten.
Rättegången Domstolens uppgift är att ta reda på om någon är skyldig till brott eller inte. Den som är åtalad för brott (misstänkt) kallas för åtalad. Den som påstås är utsatt för brott (brottsoffer) kallas för målsägande.
Vilka deltar i en rättegång? Domstolen kan ordna en försvarsadvokat till den som är misstänkt för ett brott. Staten betalar för advokaten. Domare, nämndemän, notarie, vittnen och åhörare är exempel på andra som är med.
Dom En dom är när domstolen bestämmer om det ska bli en påföljd eller inte. Domen kan överklagas. Tingsrättens dom överklagas till hovrätten. Hovrättens dom överklagas till Högsta Domstolen. Tingsrätten-Hovrätten-Högsta Domstolen
Efter domen... Domstolen bestämmer vilken eventuell påföljd som ska till. Domstolen dömer den åtalade till t.ex. 3 års fängelse för grov misshandel. Om man har betett sig bra i fängelset kan man bli utsläppt tidigare.
Film... http://www.rattegangsskolan.se/Sve/Kur s/Flash/start.html
The End