Skadeersättningsfallen 2014 Karl Rüter Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Distinktion/vattendelare Skadeersättningsfallen - markåtkomst enl. PBL, ExL, LBJ, LL, MB Vinstfördelningsfallen - när marken inte kan tas i anspråk i enlighet med skadeersättningsfallen, FBL, AL Vilken är LBJ? Vinstfördelning är övriga fall.

Skadeersättningsfallen Allmän plats Allmän tomt, dvs kvartersmark för annat än enskilt byggande Allmännyttiga anläggningar Allmänna vägar Järnväg Råmark Mer om dessa sen, men ändå… X = allmän gång och cykeltrafik Z = allmän körtrafik T= vägtrafiktunnel (el bro, se tidigare dpl från Kristallen) U = underjordisk ledning L= luftledning

Åtkomst allmän mark, 6 kap 13 § /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Kommunen får lösa mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för  1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller 2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå.    Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark eller annat utrymme finns i 14 kap. 13 § /Träder i kraft I:2015-01-01/ Kommunen får lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för  1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller 2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå.    Kommunens rätt enligt första stycket 2 upphör att gälla om kommunen ger bygglov enligt 9 kap. 32 a § första stycket.    Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa in mark eller annat utrymme finns i 14 kap. Lag (2014:900). Blått är det nya Hur kommer vi åt marken? Jo! Här ges rättigheten att lösa in mark, märk att det inte står något om ersättning 32 a § /Träder i kraft I:2015-01-01/ Bygglov får ges för en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, även om sökanden inte är ett offentligt organ.    Om det allmänna ändamålet inte är närmare angivet i en plan, får dock bygglov enligt första stycket ges endast om åtgärden innebär att fastigheten och det byggnadsverk som åtgärden avser används för det allmänna ändamål som fastigheten och byggnadsverket senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd.    Trots andra stycket får bygglov ges för en åtgärd som innebär en liten avvikelse från den senaste eller avsedda användningen. Bygglov får dock inte ges om åtgärden kan antas medföra  1. betydande miljöpåverkan, eller 2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900).

Fastighetsägarens skyldighet att betala gatukostnader 6 kap, 24 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till sådana platser, får kommunen besluta att ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för sådana åtgärder.    Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.    Kommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska omfattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för fördelningen. Denna § är grundposten i hur man tar gatukostnadsersättningar

Gatukostnadsersättningar, exempel Var är vi? Kung Oskar Man ser vad som ska bildas. Nya gator och liknande. Helt enkelt ersättningar för dessa.

Kommunens skyldighet till inlösen 14 § /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för en allmän plats som kommunen är huvudman för eller för annat än enskilt byggande, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in marken eller utrymmet. 14 § /Träder i kraft I:2015-01-01/ Kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för  1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller 2. annat än enskilt byggande.    Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte om bygglov ges enligt 9 kap. 32 a § första stycket. Lag (2014:900). 14§ pkt 2 är det som kallas allmän tomt, mer om det sen.

17 § Ersättningen 17 § Om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13, 14, 15 eller 16 §, ska ersättningen bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719). Vad säger Pia Laike om 9:32?

Huvudmannaskapet Huvudmannen har ansvaret för att allmänna gator och anläggningar byggs ut och underhålls. Detta ska framgå av detaljplanekartan, om inte gäller automatiskt att kommunen är huvudman. Vem har rätt att lösa mark för allmän plats med enskilt huvudmannaskap?

Enskilt huvudmannaskap

…fortsättning Ser fortfarande ut som allmän plats, är fortfarande allmän plats. Plangenomförande genom anläggningslagen, alltså ett vinstfördelningsfall.

Ersättning för allmän plats, ExL 4 kap 1 § För en fastighet som exproprieras i sin helhet ska, i den mån inte annat följer av vad som sägs nedan, löseskilling betalas med ett belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde. Exproprieras en del av en fastighet, ska intrångsersättning betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde, som uppkommer genom expropriationen. Uppkommer i övrigt skada för ägaren genom expropriationen, ska även sådan skada ersättas.    Därutöver ska ytterligare löseskilling respektive intrångsersättning betalas med 25 procent av marknadsvärdet respektive marknadsvärdeminskningen. Detta gäller dock inte när expropriation sker för ändamål som avses i 2 kap. 7 §. … 2kap 7, vanvård av fastighet

4:1 Exl forts.   Expropriationsersättning ska inte betalas för mark eller annat utrymme som ingår i allmän väg och som enligt en detaljplan ska användas för en sådan allmän plats för vilken kommunen är huvudman.    Har den exproprierande åtagit sig att vidta åtgärd för att minska skada, ska hänsyn tas till det när ersättningen enligt första stycket bestäms, om åtagandet är sådant att det skäligen bör godtas av den ersättningsberättigade.    Exproprieras fastighet till vilken den exproprierande har nyttjanderätt eller servitutsrätt, ska vid bestämmande av fastighetens värde hänsyn inte tas till förbättring, vilken fastigheten har vunnit genom arbete eller kostnad, som den exproprierande eller föregående innehavare, vars rätt har övergått till denne, lagt ned på fastigheten utöver vad som ålegat honom. Lag (2010:832). Stycke 1. Då har det redan betalats en gång, enligt väglagen. Övrig skada Restskada Orsakssamband, ska finnas adekvat kausalitet, direkt följd.

4:2 ExL, influensregeln 2 § Om det företag för vars genomförande en fastighet exproprieras har medfört inverkan av någon betydelse på fastighetens marknadsvärde, ska löseskillingen bestämmas på grundval av det marknadsvärde som fastigheten skulle ha haft om sådan inverkan inte hade förekommit. Detta gäller dock endast om det är skäligt med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av likartad inverkan under jämförliga förhållanden.    Om expropriationen avser en del av en fastighet, ska det som sägs i första stycket om beräkning av marknadsvärde tillämpas i fråga om värdet före expropriationen.    Om en fastighet exproprieras enligt 2 kap. 11 §, ska denna paragraf tilllämpas på värdestegring som beror på den åtgärd som utgör grund för expropriationen.    Om löseskillingen eller intrångsersättningen med tillämpning av första stycket bestäms med bortseende från värdeminskning, ska 1 § andra stycket inte tillämpas på den del av ersättningen som därmed tillkommer. Lag (2010:832). Företagssakada, influens, värdesänkande regel Dvs värdeinverkan av expropriationsföretaget. Grundprincipen är att man ska bortse från sådan inverkan. Negativ influens – företagsskada Trafikbuller, utskitsstörning OM det är ortsvanligt eller allmänvanligt så ska hela skadan tålas. Inget påslag med 25% På denna skada. Ortsvanlighet, Ortsvanlighet är vad man kan förvänta sig på orten. Bor man längs en bullrig väg och den breddas något så är det ortsvanligt, det bullar fortfarande. Däremot om man bor tyst på landet och får en ny bullrig väg runt husknuten är det inte ortsvanligt. Allmänvanligheten gör istället gällande att om en väg flyttas lite närmre, är det normal bullerökning som gör sig gällande? Är det inte det så kan det inte ses som allmänvanligt.

4:3 ExL 3 a § Expropriationsersättning för mark eller annat utrymme som enligt en detaljplan skall användas för allmän plats skall bestämmas med hänsyn till de planförhållanden som rådde närmast innan marken eller utrymmet angavs som allmän plats. Lag (2005:941). Man kollar alltså vad marken var närmast innan. Men vad den värderas som idag.

Vad var det på torgytan innan det blev allmän plats alltså?

Plus de 25% enl 4:1 ExL

Åtkomst allmän plats 4 § /Upphör att gälla U:2015-01-01 genom lag (2014:900)./ Den som äger mark eller annat utrymme är skyldig att utan ersättning avstå marken eller utrymmet till kommunen, om 1. marken eller utrymmet enligt detaljplanen ska användas för en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för eller för en allmän byggnad, 2. marken eller utrymmet behövs för en ändamålsenlig användning av området, och 3. länsstyrelsen, innan planen antogs, har beslutat att marken eller utrymmet ska avstås till kommunen utan ersättning. Detta är nuvarande lag, även om det finns visst överlapp framåt så är det väl mest bra att känna till. TRE rekvisit som ska vara uppfyllda. Denna bestämmelse används i praktiken för att nå åtkomst mark, fram tills nu.

Allmän tomt Kvartersmark för annat än enskilt bebyggande - förskola/skola - idrottsplats - kyrkogård Tidigare avsågs stat, kommun och landsting. Statskyrkan. Numera differentieras dessa. Nu snarare mark för allmännyttiga ändamål utan något egentligt värde på marknaden. Passar skolor verklige in här? I fallet skola är det svårt att tala om det begrepp som står i PBL 6:13. ”Annat än enskilt bebyggande” som en helt värdelös markbit. Det är ändå så att skola kan bedrivas i privat regi och därmed borde det rimligtvis finnas en marknadshyra och därmed ett markvärde på denna. Har inte idag material till hur man ska utgå från de kostnader de kan tänkas ha.

Ersättning för allmän tomt Högsta värdet - marknadsvärdet vid pågående eller enligt planen tillåten markanvändning (4:1 ExL) - det marknadsvärde marken sannorlikt hade haft om den inte lagts ut för allmänt ändamål (4:2 ExL) Om karaktär av kvartersmark, ersätts som allmän tomt, faktisk användning Sannorlik alternativanvändning Vad blir det av skolan på förra bilden? Plan Norreholm Vad är marknadsvärdet på en skola? Man skulle kunna komma fram till baklängesräkning för detta av vad en friskola kan tänka sig att betala för tomten. Men det är ett lurigt värde. Vad hade området sannorlikt varit om det inte varit skoltomt? Hur gör man den avvägningen? En rimlig ingång i detta är att varje områdes procentsats vägs in, så att man får en blandning av planen utsträckt på denna.

Specialområden inom allmän tomt Fanns tidigare i stadsplaner I planer kommer ju först allmänna ändamål Sen kvartersändamål Sen trafikändamål Typiskt sett är specialområde för järnvägsändamål

Specialområden fortsättning Hur ska denna bussgata ersättas? Kvartersmark som industri? Allmän platsmark?

Sammanfattat Kommunen får ta mark utan ersättning om Lst beslutat om det, giltigt fram till årsskiftet, med övergångsbestämmelser Kommun får ta mark enligt bestämmelserna ovan. Ersättning utgår enligt ExL. Gäller allmän plats och allmän tomt

Allmännyttiga anläggningar Det som i detaljplan är betecknat u, l, x, z eller t. Dock inte med g betecknat område. Normalt sker markåtkomst för ledning med stöd av LL. Inget stöd av PBL för dessa anläggningar, istället får man vända sig till FBL, AL, LL, i den mån dessa är tillämpliga X = allmän gång och cykeltrafik Z = allmän körtrafik T= vägtrafiktunnel (el bro, se tidigare dpl från Kristallen) U = underjordisk ledning L= luftledning Inga särskilda regler finns här utan marknadsvärdeminskningen enligt ExL gäller helt enkelt.

Väg, järnväg och råmark Allmän väg regleras i väglagen (VägL) Järnväg regleras i LBJ Råmark Råmark = mark som inte är detaljplanelagd men som betingar ett mervärde pga betingelse om förändrad markanvändning. Järnväg har inte några särbestämmelser. Inte heller allmän väg. Ersättning för råmark – konkurrens mellan pågående och förväntad markanvändning –antingen eller – det som ger det högsta värdet.