Chef och ledarskap inom landstinget

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Goda relationer skapar utrymme för ledaren
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Regional digital agenda för Östergötland
Nulägesanalys genom frågor
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Siffror om jämställdhet
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Att beskriva och utvärdera sin egen verksamhet
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Konsten att leda sig själv
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Undersköterskans roll i framtiden 2012 –
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Balansen Balanserad resultatredovisning med balanserat styrkort.
Piteå kommun som samhällsbyggare Piteå – det är hit man kommer när man kommer hem.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Välkommen till Ledardagen!
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
i kommuner, landsting/regioner
Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet… …för att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
1 Individ Kompetens 60%66%67% Motivation 59%64%60% Ansvar & Initiativ 77%74%68% Befogenheter 82%69%61% Organisation Samarbete 52%66%68% Organisatorisk.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Utvecklingscentrums uppgift
MODIGT MEDARBETARSKAP
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
SALUTOGENT LEDARSKAP.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Göteborgs universitet
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
ÅRJÄNGS KOMMUN Sunne kommun Creare Vivere Finansierat av Europeiska socialfonden.
Varumärket Luleå kommun
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
M i n i s t r y o f I n d u s t r y, E m p l o y m e n t a n d C o m m u n i c a t i o n s S t o c k h o l m, S w e d e n Den svenska IT-politiken Sofia.
Medarbetarundersökning 2012
Ett aktivt medarbetarskap
Ledardagen 22 september 2010 Förändrat ledarskap i Landstinget ? E Wahlberg Sept 2010 Hjärt- och medicincentrum ….en centrumchefs reflektioner.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
© Jan E Persson Ulrika Westrup ek dr Jan E Persson och ek dr Ulrika Westrup Institutionen för Service Management, Lunds universitet HSS2011: Interaktiv.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Personalpolitisk inriktning
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
- inom Stockholms läns landsting
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Region Östergötland Introduktionsdag för nya ST- läkare Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Vad innebär regionbildningen?
Verktyget Utmärkelsen….
Välkommen till chefsmötet!
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Processen för Balanserad Styrning
Presentationens avskrift:

Chef och ledarskap inom landstinget - Presentation på ledardagen sep 2010 - Eric Wahlberg, PE-chef Mats Uddin, HR-direktör

Inledning Hälso- och sjukvården komplex miljö Samverkan mellan många olika yrkesgrupper Starkt förändringstryck Krav på ledarskapet

Bakgrund Tydlig rollfördelning med tre styrlogiker

Bakgrund Tydlig rollfördelning med tre olika styrlogiker 1, Den politiska styrningen – att på en samhällelig nivå organisera produktionen av hälso- och sjukvård

Bakgrund Tydlig rollfördelning med tre olika styrlogiker: 1, Den politiska styrningen – att på en samhällelig nivå organisera produktionen av hälso- och sjukvård 2, Tjänstemannastyrning – effektuera den politiska viljeinriktningen/beslut och administrativt leda och styra hälso- och sjukvården

Bakgrund Tydlig rollfördelning med tre olika styrlogiker: 1, Den politiska styrningen – att på en samhällelig nivå organisera produktionen av hälso- och sjukvård 2, Tjänstemannastyrning – effektuera den politiska viljeinriktningen/beslut och administrativt leda och styra hälso- och sjukvården 3, Professionsstyrning – styrning som effektueras av de yrkesgrupper som möter patienterna Källa: Blomqvist et al 2007

Multiprofessionella organisationer Landstingen en komplex organisation att leda och styra Multiprofessionell organisation flera olika yrkesgrupper samverka i en komplex organisation starka yrkesidentiteter lång, akademisk utbildning olika fokus? Källa: Söderström 2006 Norbäck och Targama 2009

Multiprofessionella organisationer De fyra världarna: Det allmänna (Community) Ägare, förvaltning, politiker Styrning, management (Control) Chefer, administratörer Läkekonst (Cure) Läkare Vård, omvårdnad (Care) Sjuksköterskor Källa: Glouberman och Mintzberg 2001

Multiprofessionella organisationer De fyra världarna: Det allmänna (Community) Ägare, förvaltning, politiker Styrning, management (Control) Chefer, administratörer Läkekonst (Cure) Läkare Vård, omvårdnad (Care) Sjuksköterskor Källa: Glouberman och Mintzberg 2001

Multiprofessionella organisationer De fyra världarna: Det allmänna (Community) Ägare, förvaltning, politiker Styrning, management (Control) Chefer, administratörer Läkekonst (Cure) Läkare Vård, omvårdnad (Care) Sjuksköterskor Källa: Glouberman och Mintzberg 2001

Kontext New Public management – marknadsanpassning marknadsorientering (Axelsson 2000, Jonsson et al 2006) marknadsliknande styrmekanismer (Axelsson 2000) större delaktighet från brukarna (Agevall 2005, Almqvist 2006) Ändamålsenlig organisation skiftar väsentligt – vårdens komplexitet, ökad konkurrens, förändrade behov och politiska strukturer (Härenstam et al 2006) politikernas fattade beslut – ej tydliga, misstolkas m.m. (Anjou 2008)

Forskningens tre olika perspektiv på organisation Systemteorin – helhet, systematik, systembalans Neorationalism – en org ett rationellt instrument Aktörsteorin – det mänskliga handlandet Källa: Söderström 2006

Forskningens tre olika perspektiv på organisation Systemteorin – helhet, systematik, systembalans TJÄNSTEMÄN? Neorationalism – en org ett rationellt instrument POLITIKER? Aktörsteorin – det mänskliga handlandet PROFESSION? Källa: Söderström 2009

Ledarskap allt plattare org med alltmer delegerat chefsansvar (Palm 2000) ledarskapet en av de viktigaste framgångsfaktorer vid förändringsarb (Forsberg et al 2004) traditionell ledarutbildning (Björkegren 1986, Stensaker 2000) förståelsebaserat ledarskap (Sandberg och Targama 1998) distinktion chefskap och ledarskap (Daft 1999) yrkesidentifikation kontra chefskap (Norbäck och Targama 2009)

Medarbetarskap medarbetaren är en medskapare till organisationens kultur, förändring och ledarskap (Tengblad 2003) medarbetarskap är relationen till sitt eget arbete samt arbetsgivaren i stort (Tengblad 2003) ledarskap skapas och bibehålls via kommunikation chef - medarbetare (Simonsson 2002) känsla av otillräcklighet – vanligt inom vården (Burke 2003) ”psychological contract” (Schein 1998)

Vad vill landstinget? Treårsbudget – Gott ledarskap Landstinget strävar efter chefer som är goda ledare Helhetsansvar i landstinget Beskriva uppdrag och mål tydligt i dialog med medarbetarna I chefskapet ligger att uppfylla verksamhetens mål och genomföra fattade beslut Förmåga att skapa engagemang Leda förändringsprocesser

Vad är viktigt för ett gott ledarskap? Ledarskap är något som måste förtjänas Ledarskap är inte alltid förknippat med chefskap. Det finns alltid informella ledare i en organisation. Men att vara chef innebär alltid att ett formellt ledarskap tilldelas uppifrån. Du har fått ett ansvar och ett mandat att leda men chefskapet är inte likställt med eller en garant för ett gott ledarskap. Ledarskap är framförallt en social inflytandeprocess och ledarskapet måste just därför förtjänas underifrån likväl som det formellt tilldelas uppifrån.

Vad är viktigt för ett gott ledarskap? Ledarskap är något som måste förtjänas Ledarskap är inte alltid förknippat med chefskap. Det finns alltid informella ledare i en organisation. Men att vara chef innebär alltid att ett formellt ledarskap tilldelas uppifrån. Du har fått ett ansvar och ett mandat att leda men chefskapet är inte likställt med eller en garant för ett gott ledarskap. Ledarskap är framförallt en social inflytandeprocess och ledarskapet måste just därför förtjänas underifrån likväl som det formellt tilldelas uppifrån. Ledarskap handlar om att hantera mellanmänskliga relationer Handlar om att uppmärksamma HUR men inte samtidigt glömma VAD. Tydliggöra målen och uppgiften. Du ska säkerställa inom givna ramar att skapa väl fungerande processer där varje individ tillför sitt bästa hela tiden och gemensamt flyttar dig, sig själva och gruppen mot målet – och mår bra!

Vad är viktigt för ett gott ledarskap? Ledarskap är något som måste förtjänas Ledarskap är inte alltid förknippat med chefskap. Det finns alltid informella ledare i en organisation. Men att vara chef innebär alltid att ett formellt ledarskap tilldelas uppifrån. Du har fått ett ansvar och ett mandat att leda men chefskapet är inte likställt med eller en garant för ett gott ledarskap. Ledarskap är framförallt en social inflytandeprocess och ledarskapet måste just därför förtjänas underifrån likväl som det formellt tilldelas uppifrån. Ledarskap handlar om att hantera mellanmänskliga relationer Handlar om att uppmärksamma HUR men inte samtidigt glömma VAD. Tydliggöra målen och uppgiften. Du ska säkerställa inom givna ramar att skapa väl fungerande processer där varje individ tillför sitt bästa hela tiden och gemensamt flyttar dig, sig själva och gruppen mot målet – och mår bra! Ett gott ledarskap är alltid förknippat med god självkännedom Att veta vem du själv är och kunna leda dig själv är en förutsättning för att kunna leda andra. En ledare behöver personlig mognad och en god självinsikt tillsammans med goda kunskaper i mellanmänskliga relationer, gruppers utveckling samt en insikt i ledarskapets villkor.

Vad är viktigt för ett gott ledarskap? ”Klok” ledare Vara ett föredöme, visa mod, vara tydlig, ärlig och ha förmågan att inspirera andra. En klok ledare inser sina begränsningar och kan därför ta in medarbetare med kompletterande styrkor.

Viktiga faktorer Rätt stöd – adm, coach, kompetensutveckling, nätverk Tydligt uppdrag Balans i livet Kommunikation

Cheferna ska uppfattas som goda ledare. Fråga 2000 2002 2005 2007 Min chef tydliggör målen för mitt arbete. 33 % 43 % 44 % 55 % Min chef är bra på att ta tillvara medarbetarnas kompetens. 40 % 52 % 53 % 61 % Min chef talar om för mig om jag gör ett bra jobb eller dåligt jobb. 34 % 46 % 26 % 57 % Min chef finns tillgänglig i den utsträckning jag behöver. 56 % 64 % Min chef kan jag prata öppet med om jag har problem i mitt arbete. 65 % 67 % 72 % Min chef kan stimulera arbetet/skapa bra arbetsmotivation. 32 % 54 % Min chef driver aktivt förändrings-/utvecklingsarbete. 42 % Min chef prioriterar sitt ledarskap. 38 % 45 % Jag är nöjd med den information jag får från min chef. 41 % 63 %

2010 Cheferna ska uppfattas som goda ledare. Fråga 2000 2002 2005 2007 Min chef tydliggör målen för mitt arbete. 33 % 43 % 44 % 55 % Min chef är bra på att ta tillvara medarbetarnas kompetens. 40 % 52 % 53 % 61 % Min chef talar om för mig om jag gör ett bra jobb eller dåligt jobb. 34 % 46 % 26 % 57 % Min chef finns tillgänglig i den utsträckning jag behöver. 56 % 64 % Min chef kan jag prata öppet med om jag har problem i mitt arbete. 65 % 67 % 72 % Min chef kan stimulera arbetet/skapa bra arbetsmotivation. 32 % 54 % Min chef driver aktivt förändrings-/utvecklingsarbete. 42 % Min chef prioriterar sitt ledarskap. 38 % 45 % Jag är nöjd med den information jag får från min chef. 41 % 63 % 2010

2010 70 Cheferna ska uppfattas som goda ledare. Fråga 2000 2002 2005 2007 Min chef tydliggör målen för mitt arbete. 33 % 43 % 44 % 55 % Min chef är bra på att ta tillvara medarbetarnas kompetens. 40 % 52 % 53 % 61 % Min chef talar om för mig om jag gör ett bra jobb eller dåligt jobb. 34 % 46 % 26 % 57 % Min chef finns tillgänglig i den utsträckning jag behöver. 56 % 64 % Min chef kan jag prata öppet med om jag har problem i mitt arbete. 65 % 67 % 72 % Min chef kan stimulera arbetet/skapa bra arbetsmotivation. 32 % 54 % Min chef driver aktivt förändrings-/utvecklingsarbete. 42 % Min chef prioriterar sitt ledarskap. 38 % 45 % Jag är nöjd med den information jag får från min chef. 41 % 63 % 2010 70

2010 70 72 Cheferna ska uppfattas som goda ledare. Fråga 2000 2002 2005 2007 Min chef tydliggör målen för mitt arbete. 33 % 43 % 44 % 55 % Min chef är bra på att ta tillvara medarbetarnas kompetens. 40 % 52 % 53 % 61 % Min chef talar om för mig om jag gör ett bra jobb eller dåligt jobb. 34 % 46 % 26 % 57 % Min chef finns tillgänglig i den utsträckning jag behöver. 56 % 64 % Min chef kan jag prata öppet med om jag har problem i mitt arbete. 65 % 67 % 72 % Min chef kan stimulera arbetet/skapa bra arbetsmotivation. 32 % 54 % Min chef driver aktivt förändrings-/utvecklingsarbete. 42 % Min chef prioriterar sitt ledarskap. 38 % 45 % Jag är nöjd med den information jag får från min chef. 41 % 63 % 2010 70 72

2010 70 72 73 Cheferna ska uppfattas som goda ledare. Fråga 2000 2002 2005 2007 Min chef tydliggör målen för mitt arbete. 33 % 43 % 44 % 55 % Min chef är bra på att ta tillvara medarbetarnas kompetens. 40 % 52 % 53 % 61 % Min chef talar om för mig om jag gör ett bra jobb eller dåligt jobb. 34 % 46 % 26 % 57 % Min chef finns tillgänglig i den utsträckning jag behöver. 56 % 64 % Min chef kan jag prata öppet med om jag har problem i mitt arbete. 65 % 67 % 72 % Min chef kan stimulera arbetet/skapa bra arbetsmotivation. 32 % 54 % Min chef driver aktivt förändrings-/utvecklingsarbete. 42 % Min chef prioriterar sitt ledarskap. 38 % 45 % Jag är nöjd med den information jag får från min chef. 41 % 63 % 2010 70 72 73

2010 70 72 73 75 Cheferna ska uppfattas som goda ledare. Fråga 2000 2002 2005 2007 Min chef tydliggör målen för mitt arbete. 33 % 43 % 44 % 55 % Min chef är bra på att ta tillvara medarbetarnas kompetens. 40 % 52 % 53 % 61 % Min chef talar om för mig om jag gör ett bra jobb eller dåligt jobb. 34 % 46 % 26 % 57 % Min chef finns tillgänglig i den utsträckning jag behöver. 56 % 64 % Min chef kan jag prata öppet med om jag har problem i mitt arbete. 65 % 67 % 72 % Min chef kan stimulera arbetet/skapa bra arbetsmotivation. 32 % 54 % Min chef driver aktivt förändrings-/utvecklingsarbete. 42 % Min chef prioriterar sitt ledarskap. 38 % 45 % Jag är nöjd med den information jag får från min chef. 41 % 63 % 2010 70 72 73 75