Www.gu.se MORIA: Medeltiden. www.gu.se Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Etik och moral Vad innebär det?.
Advertisements

Livsåskådning och religion
En genomgång av de kristna idéerna och trosuppfattning
Dygd- och plikt Elin Palm.
Välkommen till Ungdomssamling!
Hinduism - Indiens religion -
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
”Existensen föregår essensen!”
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Antikens teorier – Vitruvius m.m.
Jan Lif Rum 201, Olof Wijksgatan – RELIGIONSFILOSOFI.
Varför tror människor.
Medeltiden: Ondskans problem och den fria viljans problem
Stoicism: En filosofi för svåra tider
Fattigdom och ett gott liv
Det politiska tänkandet
Judendom Läran.
Varför finns ondskan? Text: Olov Fahlander
Etik- Modet att välja!.
Grunderna - Från ett logiskt perspektiv André Bodin, Anders Edholm – 2011.
Etiska resonemangsmodeller
Gudstro och ondskan – kan de förenas ?
Ta ställning och handla!
Etik.
SEX och relationer Del 2. SEX och relationer Del 2.
Kunskap 3: Rationalism och Empirism
..den epok som följer Medeltiden
Anders Hummel, Nolhagaskolan, Alingsås –
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
MORIA: Frihet och utlitarism. Bentham, Mill och Sidgwick Yttrrande och livsstilsfrihet The harm principle Aktutilitarism (och tumregler)
MORIA: Aristoteles.
enligt  judar,  kristna och  muslimer
MORIA: Immanuel Kant.
Etik Moral Filosofi.
Etik Religionskunskap, åk 9.
Moria: Tidig feminism.
Centraletiska begrepp 2 Centraletiska begrepp 3 Konfliktbeteenden 4
MORIA: Frihet och utlitarism
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
MORIA: Aristoteles.
Religionskunskap Lektion 1.
MORIA: Nietzsche. Nietzsche ( ) Slavmoral och Herremoral Resentment, samvete och skuld Det genetiska felslutet (Gud är död.
Filosofi 1.
Sokrates ( f.kr) Sokrates är språkröret i de flesta av Platons dialoger Platons tidiga dialoger är sannolikt främst ett uttryck för Sokrates filosofi.
Vetenskap & Religion.
Moria: Tidig feminism.
Del 1 – mellanösterns bokreligioner
Etik.
Varför dog Jesus? Vad är problemet? Vad kunde God göra åt det?
Aristoteles ( f.kr) Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.
Stoicism: En filosofi för svåra tider
Religion?.
Stoicism Epikureism MORIA: Senantiken. Hellenism (323 f.kr – kristendomen) Det goda livet Döden Fri vilja.
Men vad är ’fri vilja’ för något?
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Olika sätt att resonera kring hur människor bör handla
Konsekventialism: en handlings moraliska status bestäms alltid av hur den förhåller sig värdet av möjliga utfall. Pliktetik: en handlings moraliska status.
Pliktetik: Kant. Kant försöker påvisa att den ”Moraliska Lagen” är den samma som det rena (praktiska) förnuftet. M.a.o. den grundläggande, mest fundamentala,
+ Etiska begrepp. + Etik och moral I valet om vad som är rätt eller fel visar vi vår moral Rätten till abort Dödsstraff Donera sina organ Ska man förlåta.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Abrahamitiska världsreligionerna
Världsbild, Gudssyn och liv
Religionens namn Kristendomen.
Vetenskap & Religion.
Islam.
Homosexualitet och Bibeln
Religion.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Presentationens avskrift:

MORIA: Medeltiden

Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja

Ondskans problem: Teodicéproblemet 1.Gud är allsmäktig 2.Gud är allvetande 1.Gud är (all)god  Gud har makten, kunskapen och viljan att skapa en värld utan ondska 4.Ondska finns Satan finns (manikéerna) Människan har fri vilja Privationsläran (Augustinus)

Augustinus: privationsläran Ondska existerar inte: avsaknad av godhet Den nyplatonska världsbilden (idéer, matematiska objekt, fysiska objekt, akuggor) Gud är full existens och därmed perfekt godhet Människan och den fysiska verkligheten har inte full existens och saknar därmed full godhet När en människa syndar är det resultat av brister i existens och alltså inte Guds fel eftersom Gud bara skapat, och är ansvarig för, det som existerar

Medeltida moral: plikt, dygd eller sinnelag? Bibeln: fokus på regler och vilka handlingar som är tillåtna/inte tillåtna Problem: Absoluta och enkla riktlinjer? Om plikter krockar? Grekerna: fokus på vilken typ av av person man bör vara. Problem: Vad bör vi göra? Abelard: det viktiga är inte vad man gör utan med vilken attityd Problem: alla handlingar blir tillåtna?

Naturlagen En moralisk lag – inskriven i naturen (Aristoteles, stoikerna m.fl) Den gudomliga boken och naturens bok är samstämmiga Utgör än idag en grundpelare inom katolsk lära (icke-reproduktivt sex) Skiljer på den samhälleliga eller konventionella moralen (Platon, Augustinus, Aquino)

Aquino om den mänskliga naturen Människans mål finns inskrivet i hennes natur Tre sorters önskningar 1. Naturliga önskningar (delas med andra varelser) 2. Sinnliga önskningar (delas med djuren) 3. Rationella önskningar (resultatet av reflektion) Det är genom våra rationella önskningar vi kan få den mest djupgående tillfredställelsen eftersom de är mer beständiga: söka kontakt med Gud

Den naturliga lagen Genom förnuftet får vi kunskap om vårt vårt mål och vår natur Genom att leva i enlighet med lagen kommer vi närmare Gud Mest grundläggande önskningen: ”Önska det goda och undvik det onda” Andra naturliga önskningar Alla människor vill leva Alla människor vill föröka sig  Liv bör bevaras Människor bör föröka sig

Konflikt mellan föreskrifter Delar in moraliska påbud i primära och sekundära De primära har företräde framför de sekundära De primära är universella, de sekundära har undantag De sekundära kan härleds från the primära Ex. äktenskap Primärt påbud: uppfyll jorden och föröka er Sekundärt påbud: ha husefrid  Polygami är tillåtet under vissa omständigheter En flexibel pliktetik (om primära påbud är universella, hur försvaras celibat?)

Problem med idén om en naturlig lag 1. Från att ha konstaterat att någonting är naturligt dras en moralisk slutsats Människor vill leva, därför är det fel att döda Människor vill överkonsumera, därför bör vi få det? 2. Oklart vad som är naturligt Krig, mord, otrohet, polygami, våldtäkt verkar finnas bland alla grupper av människor. 3. För teleologen: vilken är funktionen hos någonting? Är målet med sex förökning eller njutning

Lite mer om fri vilja: Aquino Vi har fri vilja i kraft av vårt förnuft: våra handlingar styrs av deliberation Performativ inkonsekvens: tro något men bete sig som om motsatsen var sann Om man inte tror på fri vilja varför överväger man? Ger råd? Belöningar? Förmaningar? Om vi inte hade fri vilja skulle detta vara meningslöst  Vi har fri vilja

Fri vilja: tillräckligt för moraliskt ansvar? Aristoteles: Fritt från yttre tvång (Hot förändrar bara situationen) Får inte vara resultatet av en kunskapsbrist: faktuell inte moralisk (och vederbörande måste ångra sig när denne inser gärningens natur) Problem: Inre tvång? Moralisk insikt?

Abelard och synden Vad är synd: 1.Att begå en felaktig handling 2.Att ha orätta önskningar Abelard: Att samtycka till sin önskan (andra ordningens önskan) (det enda vi kan kontrollera) är inga handlingar nödvändigtvis felaktiga? är inga handlingar nödvändigtvis syndiga? Skillnad på att göra fel och att vara klandervärd? Blameless wrongdoing

Något om tentan?