Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

Arbetsmiljö Vad är det?.
Introduktion till kampanjen
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Drogsituationen i Sverige
Nytt landskap: helgsupande avtar; vardagsdrickande tilltar Ett gäng typiska alkoholister.
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Verksamhet och arbetsliv i utveckling
Alkoholism.
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Distriktet i Stockholm
Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Att arbeta tillsammans för att förebygga risker Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Är det väl använda pengar?
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Verksamhetsanalys 2010 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Presentation sektorsråd 26 maj 2011 Marianne Förars Anna Kjellström Kristina Narbro Jarl Torgerson.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Hur står sig sjukvården i Östergötland? Nationell jämförelse mellan landsting 2007 Presskonferens 8 okt 2007.
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Marie Montin Länssamordnare ANDT-frågor
SoRAD: A BRIEF OVERVIEW SoRAD: Alkohol och droger bland unga Utvecklingen av alkohol- konsumtionen under åren Utvecklingen av alkohol- konsumtionen under.
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Örebro läns läkarförening
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Robert Gidehag & Jonas Arnberg. Studiens frågeställningar Övergripande: Är den svenska alkoholpolitiken effektiv på 2000-talet?
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Tillsammans för världens säkraste vård
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Vägar till en jämlik hälsa
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
4/00 Bakgrund – förutsättningar Hälso- och sjukvårdens utvecklings- strategi – närsjukvården ska utvecklas Arbetet har kommit olika långt i Västra Götaland.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Presentation av Folkhälsoplanerare Emma Hevelius
Vinster med förebyggande företagshälsovård
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING PÅ GYMNASIAL NIVÅ (RIKET)
1. 2 Kommuner33 Invånare Yta km 2 Befolkningstäthet Skåne114 invånare per km 2 Sverige23 invånare per km 2 Skåne i siffror 2011.
Systematiskt arbetsmiljöarbete, likabehandling och samverkan Barn- och utbildning 2015 SAM är arbetsgivarens arbete med att undersöka, riskbedöma, åtgärda.
Hälsa- och arbetsmiljö PU 17 februari Agenda Aktuellt om sjukfrånvaro Guide Hälsa och Arbetsmiljö Information om AFS 2015: 4 om organisatorisk och.
1 MänKvinnor. 2 MänKvinnor Ca individer Ca individer ”Rökningen är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet
Kännetecknande för det goda arbetet
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Trygg i Åre – Arbetsgivare mot droger
Omställningen av hälso- och sjukvården
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
Målbild framtidens hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa ”Strategi för hälsa innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter; skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård ska.
Presentationens avskrift:

Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk

Presentation  MHF är en trafiksäkerhetsorganisation med trafiknykterheten som sin hjärtefråga. Organisationen har ca medlemmar uppdelade i sju regioner och ca 310 lokalavdelningar.  MHF arbetar också inom olika företag, främst med anknytning till trafik, med att i samråd med arbetsgivare och fackliga företrädare ta fram alkohol- och drogpolicyer på arbetsplatsen.  MHF har arbetat med alkolåsutvecklingen i Sverige ett tiotal år och har belönats med European Road Safety Prize för detta arbete.  Stockholms läns nykterhetsförbund är ett religiöst och partipolitiskt obundet samarbetsorgan för sammanslutningar inom Stockholms län, som arbetar för att minska skador orsakade av alkohol och andra droger.

Alkoholpolicy på en arbetsplats  Policyn uttrycker en viljeinriktning hur man önskar hantera alkoholfrågan på en arbetsplats.  Policyn syftar till en god hälsa bland personalen.  Policyn utgår från arbetsgivarens ansvar enligt Arbetsmiljölagen (AML). I lagens 3 kapitel står det att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.  Alkoholpolicyn ska självfallet vara förankrad hos berörda fackliga organisationer.  MHF är den organisation som skrivit policyer för bl.a. SJ, Swebus, Poståkeriet, SL, Näckrosbuss m fl.

Bakgrund I Sverige: 30 % ökad alkoholkonsumtion 1996 – 2004 Riskkonsumtion 17 % bland männen 9 % bland kvinnor Minst personer - många av patienterna i väntrummet! Källa: Folkhälsoinstitutet Stockholms län: Ett av de fyra län som toppar listan över Systembolagets och restaurangernas försäljning av sprit, vin och starköl, räknat per invånare 15 år och äldre Stockholms län samt Skåne län har högsta totalkonsumtionen av alkohol per invånare i Sverige Stockholms län har den högsta alkoholdödligheten per invånare i Sverige Kostnaderna för hälso- och sjukvård beräknas uppgå till 1,5-2 miljarder kronor årligen i länet, medan de totala kostnaderna är 5-10 gånger större. Källa: CAN, SoRAD och Stockholms läns landsting

Sid 5 Riskbruk Missbruk Missbruk Riskbruk En förhöjd alkoholkonsumtion som kan ge medicinska och sociala skadeverkningar om den fortsätter Riskbruk, sammanfattning

Ett nytt sätt att förebygga alkoholproblem på en arbetsplats En förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion kan leda till ökad risk för ohälsa, ökad risk för olyckor och arbetsrelaterade skador och en ökad frånvaro samt en negativ effekt på arbetsmiljön i stort. Riskbruk av alkohol kan därigenom innebära kostnader och problem för såväl arbetsgivaren som den enskilde.

Riskbruksprojektet/FHV Regeringens ”Handlingsplan för att förebygga alkoholskador” Fler inom hälso- och sjukvården ska fortbildas i alkoholprevention  FHV/arbetsliv  Högskola/universitet  Mödravård  Barnhälsovård  Primärvård  Sjukhus  Alkoholhjälpen  MI  Tobak (primärvård) Riskbruksprojektet

Målgruppen = arbetslivet Kort information om ”Riskbruksmodellen”(1-2 tim) Halv- eller heldagsseminarium Riskbruksseminarium som del i annat evenemang Material om riskbruk av alkohol Karin Gisselman E-post: Tel: Lokala seminarier

Möjlighet till samverkan  Fackliga utbildningar  Rådgivning Kontakt: Lars Olov Sjöström, MHF tel Gun-Lis Roos, Stockholms läns nykterhetsförbund, tel

Intresseanmälan