Hastighetsmätning, statligt vägnät

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Utdrag ur grundkurs Vägmarkering
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Om undersökningen Läsanvisningar för resultatdiagrammen
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Vägutformning och hastighetsgräns ersätts från förutsättningen att:
Stöd för analys och förbättring
Åtgärdsprogram Inför vintersäsongen 2010–2011
1 Trafiksäkerhetsrevisionen – en hjälp till självhjälp Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan.
Strategi för ökad och säker cykling Delredovisning 1 april
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Möjligheterna med kommersiell trafik nu och i framtiden
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Från utspridd till samlad myndighetsutövning i transportsektorn
Ersättningsmodeller för sjukhusvård Regiongemensamma ersättningsmodeller för sjukhusvård.
Certifieringssystem för kvalitetsregister
En resa från 2010 till 2013 Feelgood FHV och SDF Fosie (Malmö Stad) 2010: -Fokus på efterhjälpande individ -Traditionellt samarbete -Kund/leverantör förhållande.
Regional samling Västernorrland – mot nya mål Caroline Ottoson Vägverket Region Mitt
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Bättre liv för sjuka äldre
Trafiksäkerhetsarbete Gotlands Kommun Kommunens visioner och mål Prioriterade områden Trafiknätsanalyser Vad har kommunen gjort ? Vad vill kommunen göra.
SATSA II Regional cykelstrategi. Vi arbetar tillsammans för att öka cyklandet i Stockholms län. Vi vill skapa snabba och effektiva stråk för cykelpendling.
Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet i vägtrafik - en beskrivning
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Medicinsk stab Patientsäkerhet
Mål- och resultatstyrning
Välkomna till en dag om eArkiv
UTVÄRDERING NYA HASTIGHETS- GRÄNSER Effekter mot transportpolitiska mål och delmål Förslag åtgärder för att förbättra resultaten GNS
Suicidprevention på järnväg Tylösand Erik Lindberg
Säkerheten främst.
Indikator Utgångs­- läge år 2007 Nytt mål år 2020 Ambition för räddade liv utöver prognos Andel i % Viktiga aktörerNyckel­åtgärder 1. Hastighetsefterlevnad,
MIN STAD är ett projekt hos Hyresgästföreningen.
Renodlad beställare Ett energieffektivt transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Effektiva transportkedjor.
Geografiskt referenssystem, Nuläge och framtid
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
1 Aktuellt från SKL  Personalfrågor  Tema vatten  Transportpolitik och infrastruktur  Gatu- och trafikfrågor  Skrifter på G  Kalendarium
Nya föreskrifter och allmänna råd
Hastighetsnivåer i en attraktiv stad!
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
Åtgärdsplan för att nå nya etappmål för trafiksäkerheten 2020 Lars Darin Johan Lindberg Ylva Berg Ssbtrp.
Utbildning Elektroniska blanketter 29-31
Rätt fart i Falun! - analys av hastighetsgränser.
Hastighetsmätningar i tätort – metod och analys Anna Vadeby och Anna Anund.
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
Nya hastighetsgränser I tätort – uppföljning Referensgruppsmöte Nya hastighetsgränser i tätort – uppföljning Beställare:
Information MC-kollektivet viktigaste informationskällan för MC- förares säkerhetsmedvetande Skrifter: Full Kontroll och Bra Tänkt, á ex Medlemstidning.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Strategisk inriktning för Trafikverket
Trafikverkets roll och förväntningar på trafikförsörjnings- programmet Mats Bengtén.
Lokala miljömål och nationellt stöd Kerstin Blom Bokliden, Sveriges Kommuner och Landsting Nobelmötet 2013.
Lokalt exempel RSA & HP med helhetssyn
Antal omkomna i vägtrafiken, Källa: STRADA, Transportstyrelsen.
Trafiksäkerhet, bussar, gupp och arbetsmiljö i Malmö
Implementering ISO David Wilde GNS – Väg, Baserad på information hämtad ur ISO/FDIS 39001:2012(E)
Månadsbokslut mars 2012 Sociala Stödresurser. Månadsbokslut mars 2012 VERKSAMHETSRESULTAT Läget i verksamheterna är bra. VSS är i ständig förändring,
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
1 ANALYSSTRATEGIERINSPIRATIONLÄNKARNOLLVISIONENMÅL.
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Webinarie - Hastighetsdata 2016 Emma Klasson
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Antal omkomna Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter
Analys av trafiksäkerhetsläget 2012
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Vägutformning och hastighetsgräns ersätts från förutsättningen att:
Verktyget Utmärkelsen….
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
Presentationens avskrift:

Indikatorer för att följa trafiksäkerhets- utvecklingen Ylva Berg Trafikverket

Hastighetsmätning, statligt vägnät Ur mätningen kommer vi få veta… Genomsnittlig hastighetsgräns (i förhållande till trafikarbete) Medelhastighet Hastighetsefterlevnad (andel över hastighetsgräns och andel +5 km/h över hastighetsgräns) Uppdelbart på personbil, tung trafik, motorcykeltrafik

Mopedhjälmsobservationer Bakgrund Utpekat som viktigt område att följa i moped och mc-strategi Med rätt hjälmanvändning för mopedister vet vi att genomsnittligen 3 färre omkommer. Ambition i översyn 1 färre omkommen 2012 pilotstudie i samband med cykelhjälmsmätning

Mopedhjälmsobservationer Genomförande Mäts i likhet med cykel inom bostadsområden, grundskolor, arbetsplatser och cykelstråk Färre platser då vissa cykelstråk ej ”lagliga” mopedister att observera Ej anpassad efter ”kända” mopedstråk Drygt 1000 observationer jmf. med 50 000 cykel Delats upp i korrekt och ej korrekt användning (dock svårt att avgöra)

Mopedhjälmsobservationer Resultat Hjälmandel 97,3% (fastspänd hjälm och den som ”bara har hjälmen på”) Hjälmandel 95,7% (fastspänd hjälm) Stora regionala variationer Resultat ligger i samma härad som NTF-mätning där 94 % användning observerades Rel. hög användning i fält men 50 % felanvändning i dödsolyckor

Tabell 1b Mopedhjälmsanvändning enligt VTI:s pilotstudie år 2012 Tabell 1b Mopedhjälmsanvändning enligt VTI:s pilotstudie år 2012. Antal observationer uppdelade på ort och område/miljö. ”Med” hjälm inkluderar endast ”rätt fastspänd”.

Mopedhjälmsobservationer Vad gör vi nu? Svårt hitta mopedister (minskad trafik) Bedöms ev. kunna nå 2000 observationer med bättre placering Höjda kostnader att frångå cykelmätplatser Vad har vi för åtgärder – kommer måttet att göra skillnad? Är det värt att följa mopedhjälm?

Indikatorer som rör kommunala väghållare Befintliga indikatorer som kommuner kan vara särskilt intresserade av: Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät Hjälmanvändning Säkra GCM-passager Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och 2020 Ny sammansättning av 10 indikatorer, varav en ny SKL har gett ut flera skrifter som lyfter dessa frågor Rätt fart i staden (2008) Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort (2009) GCM-handboken (2010) Handbok för kommunalt trafiksäkerhetsprogram

Kommunala kontaktpersoner Patrik Wirsenius, SKL Suzanne Andersson, Göteborg Annika Feychting, Huddinge Anna-Sofia Welander, Stockholm Eleonor Mörk, Linköping Hossein Ashouri, Malmö Tora Gustafsson, Lidköping Sara Hesse, Mjölby Karl Blad, Gävle (endast indikator 10) Annika Stenvall, Piteå (endast indikator 10)  

Nationella indikatorer för trafiksäkerhet Mått på ett tillstånd i trafiken som har stor betydelse för trafiksäkerheten Måttet ska gå att mäta på årsbasis Det ska vara möjligt att sätta en målnivå för måttet på nationell nivå Den målnivå som anges måste uppnås för att etappmålen ska kunna nås Det finns flera olika sätt att nå målnivåerna, olika verktyg/åtgärder

Indikator 9: Säkra GCM-passager Målnivå: Ej framtagen pga för få nulägen? (10 kommuner) Mått: Andel säkra passager Mätmetod: Företeelserna ”GCM-passager” och ”Farthinder” rapporteras in för huvudvägnätet (Funktionell vägklass 1-5) i NVDB Totalmätning (alla kommuner) Handledning finns Datafångst finns för 10 kommuner Vad krävs för att kommunerna ska rapportera in till NVDB? Ändra definitionen av i funktionell vägklass 3-5 för kommunalt vägnät Ta fram en uttagsklient i NVDB för ”Säkra GCM-passager” Trafikverket stöttar kommunerna vid datafångst av nuläget Kommunerna förbinder sig att rapportera förändringar

Indikator 10: Drift och underhåll av GCM-vägar 1(2) Målnivå: Ej framtagen pga nuläget inte är känt Mått: Ej definierat. Förslag: Huvudmått: Andel invånare som bor i en kommun som genomför systematisk vinterväghållning av hög kvalitet inom huvudnätet för cykel inom kommunens huvudort. Stödmått: Andel invånare som bor i en kommun som systematiskt kartlägger och åtgärdar brister i barmarksunderhållet inom huvudnätet för cykel inom kommunens huvudort.  

Indikator 10: Drift och underhåll av GCM-vägar 2(2) Mätmetod: Ej utvecklad/implementerad. Förslag: Huvudmåttet (vinter) mäts genom enkät: Urval: Årlig enkät till samtliga kommuner med mer än 60.000 invånare samt SOU bland övriga kommuner Omfattning: Beslutade kvalitativa krav (insatstider och startkriterier för snö, halka och grusupptagning) Rutiner för beställarens kvalitetskontroll Rutiner för utförarens egenkontroll Kriterier för olika kvalitetsnivåer med avseende på säkerhet behöver definieras (röd, gul, grön) Stödmåttet (barmark) mäts genom ”komfortmätning”: Urval: De kommuner som genomför komfortmätning enligt utvecklad metod, handledning finns.  

Diskussion: Hur stimulerar målstyrningsprocessen enskilda aktörer till ett målstyrt arbete? Målstyrningen av trafiksäkerhetsarbetet på nationell nivå vill vi ska stimulera enskilda aktörer att arbeta målstyrt

FÖRSLAG: Bilaga i analysrapporten där de aktörer som arbetar med att sätta mål på sina verksamheter presenterar sina resultat Vad exakt skulle en sådan bilaga innehålla? Aktuell analysrapport finns på www.trafikverket.se/nollvisionen Visa webadressen där den finns Klicka här för att komma till rapporten!

Hur kan SKL och Trafikverket stödja kommunerna i arbetet mot nya mål? Redovisa indikatorerna i SKL:s Öppna jämförelser för Säkerhet och trygghet Handbok för kommunalt trafiksäkerhetsprogram Utbildningstillfällen Sprida goda exempel? Behov av ny forskning/kunskap SKL:s FoU-grupp Trafikverkets FoI Cykel-OLA Annat stöd?

Resultatkonferens 24 april 2013, Stockholm     Inledning                   Hur ligger vi till?                – Analysen av trafiksäkerhetsutvecklingen 2012 redovisas      Vad har hänt efter 2012 års översyn?               – Läget för trafiksäkerhetsproposition samt uppföljning efter översynen    Hur ligger vi till inom målstyrningsarbetet för järnväg?                – Analysen av utvecklingen 2012 redovisas                  Fördjupning kring resultaten för hastighetsefterlevnaden Kommunalt målstyrningsarbete – goda exempel      Hur går vi vidare?

”Årsklockan” Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Årliga aktiviteter i arbetet för att följa, stödja och säkerställa att etappmålen 2020 nås.

Redovisning av planering inför 2013 Sveriges Kommuner och Landsting Aktiviteter i verksamhetsplan för 2013 kopplat till någon utav de tio indikatorerna/ GNS ställningstagande för 2013: - Handbok för kommunalt trafiksäkerhetsprogram - Utbildningar för den nya handboken - Marknadsföra reviderad TS-revision (SKL:s) - Cykelkonferens gemensamt med Trafikverket - Verka för ny bashastighet i tätort (40 km/tim) - Påbörja framtagande av handböcker inom VGU Förväntade resultat/ uppsatta mål för aktiviteterna ovan - Ökad kunskap om samt genomförande av systematiskt TS-arbete i kommunerna - Ökad kunskap om säker cykling - Beslut om ny bashastighet i tätort - Ökad kunskap om säkra GCM-passager i tätort Områden lämpliga för samverkan under 2013? - Cykelkonferensen - TS-revisionen - Handböcker VGU - Ny bashastighet i tätort

Trafikverksfinansierade projekt – dialog pågår Övriga verksamheter: trafikeniskolan.se Utbildning av Mekonomen-anställda Däckrazzia Tjänsterna som fanns i Säker trafik AB har tagits över av 3 lokala NTF-bolag. Dalarna (YKB), Skaraborg (TSK, BSA) och Jönköping (SHI)

Redovisning av planering inför 2013 Trafikverket Aktiviteter i verksamhetsplan för 2013 kopplat till någon utav de tio indikatorerna/ GNS ställningstagande för 2013: - Säkra statliga vägar (mötesseparering, korsningsåtgärder, hastighetsgränssänkningar framförallt) - Hastighetsefterlevnad (inga nya ATK under 2013 men 15-20 gamla placeras om efter ombyggnad av vägar) - Säker cykling (tar ett större initiativ kring en cykelstrategi) - ISO-certifiering (inte aktuellt för 2013) Förväntade resultat/ uppsatta mål för aktiviteterna ovan - 3,5 färre dödade på grund av Trafikverkets fysiska åtgärder på statliga vägnätet Områden lämpliga för samverkan under 2013? - Arbetet för säker cykling kräver samverkan - ANDT strategin - MC och moped samt fyrhjulingar

Redovisningar från Trafikverket för ett år sedan… Åtgärd Förväntat resultat 2012 Faktiskt resultat 2012 Avvecklade ATK-stationer omplaceras i landet Ca 10-15 nya ATK-sträckor Drygt 15 platser omplacerade under året Tung trafik: Lista med prioriterade åtgärder klar under våren Vet ej vad som hänt Handlingsplan för säker cykling Dialog med aktörer om hjälm- och försäkringsfrågor Vägledning för trafikverkets samverkan med kommunerna Arbetet ännu ej fullt startat, men i startgroparna just nu Fortsatt samarbete med fordonsindustrin Fortsatt förbättring av fordonsflottans egenskaper 2012 års översyn av etappmålet använde nya angreppssätt Fortsatt arbete inom EuroNCAP Bättre modeller för att förutsäga fordonsflottans förbättring

Redovisningar från Trafikverket för ett år sedan… (forts.) Åtgärd Förväntat resultat 2012 Faktiskt resultat 2012 Arbete med vägsäkerhetslagen Vägsäkerhetslagen fullt implementerad Inte ännu implementerad, fullt implementerad 2013 Fortsatt arbete med justerade hastighetsgränser Fortsatt övergång till jämna 20-steg Trafikverket tar ut riktning i arbetet med Åtgärdsplaneringen 2012-2025 Hastighetsgränserna för samtliga riksvägar och primära länsvägar (väg nr 1 – 500) i tätorter, inom och utom tättbebyggt område, och på vägar med hastighetsgräns över 70 km/h är omprövade och vid behov omskyltade senast 31 december 2012 Tillsammans med Autoliv AB driva på utveckling/acceptans för nykterhetsstödjande teknik Pilot projekt 2012/2013 Marknadsmognad Teknikutveckling Pilotprojekt pågår?

Trafiksäkerhetsarbete i Stockholms stad 2010-2020 2017-04-08 Trafiksäkerhetsarbete i Stockholms stad 2010-2020 Anna-Sofia Welander anna-sofia.welander@stockholm.se +46 8 508 261 94 24

Poliskontrollplatser Hastigheter Pilotprojekt Hastighetsplaner Förstudie utökning ATK Poliskontrollplatser Bergslagsvägen Örbyleden Samverkan med Polisen

Säkra huvudgator Säkra korsningar och GCM-passager Inventering av GCM-passager och farthinder 2011 Trafiksäkerhetsåtgärder vid skolor, priolistor Enskedefältets skola Sundbyskolan Engelska skolan Norr Mälarhöjdens skola Sköndalsskolan Sturebyskolan Typ Hela staden På huvudgatu-nätet Inom 25 meter från farthinder Obevakad 5 091 2 286 808 Signalreglerad 1 388 1 179 139 Annan ordnad i plan 2 457 834 439 Alla 8 936 4 299 1 386 Översyn obevakade övergångs-ställen med flera körfält S:t Eriksgatan/Fleminggatan Klarabergsviadukten Maltesholmsvägen …… Underlag för priolistor 100 korsningar och passager

Ökad kunskap Åtgärds- och handlingsplaner Metod och modell för Drift och underhåll på gång- och cykelytor Metod och modell för systematiska hastighetsmätningar Årlig olycksrapport Trafiksäkerhetsinspektion Bergslagsvägen-Drottningholmsvägen Utbildning entreprenörer DoU Trafiksäkerhetsgranskning (RSA) Spårväg City Stickprovsmätning 100 utvalda GCM-passager

Trafiksäkerhetsprogram 2010-2020 Uppdrag 2013 BUDGET 2013 Ska arbeta aktivt med att förebygga trafikolyckor och skapa säkrare trafikmiljöer Särskild vikt ska läggas vid skolor, tungt belastade och olycksdrabbade cykelstråk och miljöer med många utsatta trafikanter” Trafiksäkerhetsprogram 2010-2020 Nollvisionen Antal dödade och svårt skadade ska minska med 40 %

Redovisning av planering inför 2013 Trafikkontoret Stockholms stad Aktiviteter i verksamhetsplan för 2013 kopplat till någon utav de tio indikatorerna/ GNS ställningstagande för 2013: - Fortsatt arbete med hastighetsplaner Påbörja genomförande av åtgärder enligt den antagna Cykelplanen, inklusive arbete med att förbättra drift och underhåll Åtgärder vid prioriterade övergångsställen Åtgärder vid prioriterade skolor med fokus på goda gång- och cykelförhållanden Fortsatta mätningar hastigheter i Stockholm Förväntade resultat/ uppsatta mål för aktiviteterna ovan - Antagna hastighetsplaner för tre områden, förslag hastighetsplaner tre nya områden, åtgärdsplan för genomförande av antagna planer - Cykelplanen, genomförande av åtgärder för 120 miljoner kronor Ett antal hastighetssäkrade gång- och cykelpassager Områden lämpliga för samverkan under 2013? - Utredning övergångsställen/gångpassager, bevakade och obevakade - Kriterier och riktlinjer för drift och underhåll av god kvalitet på gång- och cykelytor