Utgångspunkter syfte Kursplaner och ämnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar med läroplanens formulering om vetenskaplig grund. Eleverna ska utveckla grundläggande förtrogenhet med det teoretiska tänkande som utmärker de vetenskapliga discipliner skolämnena refererar till. Ämnenas centrala innehåll framträder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk förståelse för. Detta är en kunskap och ett tänkande som det inte är lätt för elever att få syn på; eller för lärare att samtala med elever om. Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tänkande, ett tänkande som krävs för skolframgång och ett tänkande som duktiga eleverna redan har i ryggsäcken. Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tänkande (tankekvaliteter). Jag kommer att peka på möjligheter i undervisning och presentera redskap för att samtala om undervisning, genomföra undervisning och bedöma undervisning; med fokus på ett teoretiskt begreppsligt tänkande.
Skollag Några centrala aspekter: Utveckla kunskaper och värden Demokratiska värderingar Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Ur läroplanens allmänna del demokratisk grund och demokratiska arbetsformer alla elevers utveckling och lärande öppen för skilda uppfattningar personligt ställningstagande likvärdig utbildning tydlighet i fråga om mål, innehåll och arbetsformer övergripande perspektiv; historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv, etiska perspektiv
CENTRALT INNEHÅLL SOM SKA BEHANDLAS Innehåll anges och kunskapskrav anger med vilka kvaliteter elever ska behärska innehållet. Innehållet har olika karaktär Värdeorienterat Demokrati, rättigheter, normer, ansvar, skyldigheter Handlingsorienterat Miljö, demokrati, medborgarkompetens Kunskapsorienterat Beskrivande Stoff – beskrivning – fakta - benämningar Förklarande - process Förstå, analysera, strukturera, se förutsättningar - sammanhang - orsaker och konsekvenser Strukturer - fenomen - företeelser Begrepp - använda begrepp
Professionell didaktisk kompetens? En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med: A. Undervisningens innehåll B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens innehåll C. Psykosociala aspekter av lärararbetet D. Läroplansteori, betyg och bedömning E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och F. Bildning; i vid bemärkelse
A. Undervisningens innehåll Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet? Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer. Urvalsproblematiken.
B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.
C. Psykosociala aspekter på lärararbetet Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Konfliktanalys, konflikthantering Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse
D. Läroplansteori, betyg och bedömning Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter. Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.
E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij. Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion). Olika teoriers implikationer för undervisning.
Geografi som vetenskaplig kontext: Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa. Några centrala begrepp; läge, klimat, natur, kultur, resurser, miljö, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration, delområde Några centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.
Historia som vetenskaplig kontext Objekt: Den förflutna verkligheten, samt beskrivningar och utforskningar av denna verklighet. Förfluten verkligheten finns inte kvar; kan undersökas endast via de spår som människor och samhällen lämnat efter sig. Centrala begrepp: beskrivning – förklaring, aktör - struktur, makt, ekonomi – försörjning – resurser, kommunikation, kunskap, ideologi, religion Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism – idealism, epoker – teman, tiden – kronologi, källor – källkritik, narrativ – teoretisk, historiesyn
Religion som vetenskaplig kontext Centrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt, mystik, ritual, funktion, trossats, etik Centrala modeller: Analysmodell av religion som symbolvärld: Religiösa trossatser Mytologiska uttryck Rituella uttryck Etiska uttryck Mystiska uttryck Social uttryck Analysmodell av religiös symbolvärld till dess funktion: psykologiskt, socialt, individuellt, samhälleligt, grupp, familj Religion som vetenskaplig kontext Objekt: de symbolvärldar människan skapat för att hantera de existentiella grundfrågorna.
Samhällskunskap som vetenskaplig kontext Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system. Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff. Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter. Samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Beskriva hur natur och miljö påverkar var och hur människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner. Ange orsaker till att människor flyttar – konsekvenser. Hur handlingar påverkar miljön – förslag - hållbar utveckling. Undersöka hemortens historia - levnadsvillkor under olika perioder - jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser. Ge exempel på människors levnadsvillkor. Använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. Återge delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt ur berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Ge eleven exempel på Kristendomens roll. Enkla undersökningar av omvärlden, med hjälp av karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Geografi) Centrala begrepp: natur – kultur – landskapstyper – karta - levnadsvillkor Grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap. Enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser detta kan få för människor och natur. Enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och befolkningen. Använda geografiska begrepp och kartor på ett i huvudsak fungerande sätt. Enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar. Resonemang om orsaker till, och konsekvenser av levnadsvillkor i världen. Enkla och till viss del underbyggda förslag.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Historia) Grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter. Enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Enkla samband mellan olika tidsperioder och påverkan på vår samtid. Motiverar med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser Kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar . Använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Religion) Grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler . Enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv . Enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. Enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor. Använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Samhällskunskap) Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka beslut . Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Grundläggande kunskaper om vad demokrati är. Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens användbarhet.
Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap 3. BEGREPPSLIG ANALYS Hur ska vi analysera bråket på skolgården? Makt Värdesaker/resurser Kunskaper/okunskaper /rykten. missuppfattningar 4. FÖRKLARING/REDOGÖRELSE Vad har vi fåt syn på angående bråket på skolgården med hjälp av dessa begrepp. 5 RESULTAT Slutsatser, prognos, åtgärder, effekter mm. Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap Ett ej naturgivet tänkande – måste utvecklas. Analyser är inte alltid analyser. återgivande av andras analyser beskrivning av ett fenomen mekanisk analys slutsatser som inte är underbyggda allmänt tyckande och värderande En enkel begreppslig struktur kan hjälpa elever att lyfta blicken. 1.BESKRIVNING/PROBLEM Beskriv det som ska analyseras – Bråket på skolgården. 2. ANALYSENS FRÅGESTÄLLNING Varför började bråket på skolgården?
Förelägga eller återskapa kunskap Alienation Förfrämligande Bil Elev Förfrämligande
A ATT ÅTERSKAPA BEGREPP MAKT A A = Det totala kulturella tänkandet kring ett begrepp A:1 A:4 A:2 A:3 A:5
Historiska epoker och längdsnitt Att återskapa historiska epoker och längdsnitt och samtidigt träna sin förmåga att strukturera. Alla elever får skriva ca 5 saker som de anser vara historiska händelser, personer, platser eller fenomen på tavlan. Huller om buller. Du som lärare kan också lägga till saker om du tycker något viktigt har kommit bort. De får sedan arbeta i grupper med att få någon ordning på den kaosartade informationsmängden på tavlan. Alla grupper kommer då faktiskt komma fram till att man kan ordna informationen kronologisk (epoker) och många grupper kommer även på att den går att ordna tematiskt.
En epok – avgörande förändringar Stenåldern Vad är det för väsentliga strukturella förändringar som sker under stenåldern och som fått avgörande betydelse för människans historia. Läs åldersadekvata texter, berättelser, titta på film, dramadokumentärer m m. Kring detta har vi samtal; återkommande samtal. Språket Redskap – verktyg, redskap, keramik, vapen, kläder Jordbruk Boskap Elden Myter/religion
Analysera och jämföra historiska epoker En lämplig historisk skönlitterär text. I åk 4: Jan Fridgård, Trägudars land. Högläsning/individuell läsning. Samtal, diskussion, frågor, dramatiseringar, begrepp kring texten. Andra frågor som syftar till att utveckla historisk förståelse: Visste vikingarna att de var vikingar? Vad tänkte de år 1050 när vikingatiden tog slut? Uppgiften syftar till att få eleverna att gå från beskrivning till förklaring. Eleverna ska nu teoretisk analysera Fridgårds berättelse med några analytiska begrepp, t ex; Mat – Vapen- Kommunikation – Resurser - Redskap – Barn – Kvinnor Trälar. Jämför med en annan epok. T.ex. den tid de lever i.
Uppfinningar Detta är ett vanligt och ofta väl fungerande tematiskt arbete i skolan. Temat kan lätt utvecklas så att det tydligare pekar mot kunskapskraven. Låt eleverna samla uppfinningar på tavlan. Nu ska de ”forska” kring en av dessa individuellt eller i grupp. Men till detta ofta roliga men reproduktiva arbete måste vi addera analytiska frågor. Varför görs uppfinningar? Vilka uppfinningar måste människa redan ha uppfunnit innan man t ex kunde uppfinna bilen? Vilka problem och svårigheter löste uppfinningen? Hur förändrade uppfinningen livet för människor; positivt och negativt?
Historiemedvetande Det mest centrala begreppet i kursplanen i historia. Historia – människans erfarenhet Människans historia och individens erfarenhet Hur är historien närvarande? Hos dig? I klassen? Vad betyder det för dig att ha tillgång till din erfarenhet? Vad betyder det för människan att ha tillgång till sin historia?
HISTORIA Dominanta aspekter eller begreppsliga perspektiv: Tekniskt Ideologiskt Aktör Genus Makt Ekonomiskt 2:a världskriget Geografi Politiskt Klimat Religion Psykologiskt Struktur Socialt
Människans försörjning Det handlar om att med hjälp av diskussion, samtal, exempel, frågor m m, återskapa människans försörjning. Eleverna ska förstå att för varje utvecklingssteg kan färre människor försörja fler. Samlare Jägare Fiskare Svedjejordbruk Hack/plogjordbruk Gödsling Konstbevattning Mekanisering Datorisering Genmanipulation
En historisk aktör Analys av en historisk aktör En analys är något annat än en beskrivning eller en berättelse. Bra om de analysera någon som de är intresserade av eller nyfiken på. Några möjliga perspektiv som öppnar för en analys: Intressen Förändra - Uppnå mål - Besvara en fråga Idéer Filosofiska – Religiösa – Politiska – Vetenskapliga Personliga egenskaper Karaktär - Social bakgrund – Kunskap – Utseende - Utbildning
Historisk maktanalys Maktanalys i åk 4. Maktbegreppet är introducerat och fördjupat. Vi går igenom ett lämpligt antal social institutioner/kategorier: t ex kungen, rådet, riksdagen, kyrkan, adeln, borgare, bönder. Vi väljer ut 5 – 6 kungapoker Eleverna får läsa och ha som utgångspunkt en kortare åldersadekvat text kring respektive epok. Eleverna ska göra en maktanalys och redovisa hur maktförskjutningar sker mellan de olika sociala institutionerna mellan de olika epokerna.
Tro – vetande Tro - vetande Existentiella frågor (livsfrågor) Vad kan vi veta? Och vad kan vi tro? När du var liten ”visste” du att tomten fanns. Vad vet du nu? Var finns Gud? Existentiella frågor (livsfrågor) Vilka är de existentiella frågorna? Hur tänker du kring dem? Hur tänker andra? Era äldre släktingar, kamrater, vänner, folk i andra länder och i andra tider?
Religion - analytisk grundstruktur: Varje religion innehåller sex grundelement. Dessa har även vardagliga motsvarigheter inom populärkultur - musik och sport. Religiösa trossatser Mytologiska uttryck Rituella uttryck Etiska uttryck Mystiska uttryck Social uttryck
Den heliga byggnaden Tempel, moské, kyrka, synagoga Representerar något gemensam i alla religioner. De symboliska uttrycken på respektive byggnad. Den har samma funktion. Men ser olika ut. Likheter och skillnader mellan religioner. Islams fem grundpelare På motsvarande sätt kan man arbeta med Islams grundpelare. Eller sakramenten.
Religionens funktioner Denna typ av frågor handlar i grunden om religionssociologi och religionspsykologi. Vad betyder religion på individ- respektive samhällsnivå. Religionens repressiv a och frigörande. Hur kan religion brukas och missbrukas. Sociala funktioner Psykologiska funktioner Ekonomiska funktioner Politiska funktioner Etiska funktioner
SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) kontroll frigörelse disciplinering socialisation tanke språk identitet makt SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) Fördelar: överlevnad Nackdelar: anpassning Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia
Social - rättsstruktur g Värderingar – normer – regler – lagar Politisk struktur Samhälle Besluta, bestämma Utreda, ta reda på Utföra, verkställa Sköta om förvalta Ordning och reda, rättvisa Individer Försörjning Ekonomisk struktur Resurser – produktion - konsumtion Försvar Skydd: inre och yttre fiender
Konflikanalys En vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att formulera på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på skolgården. Konflikanalys Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de anser som viktigt. Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor. Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva. Tre grundläggande konflikperspektiv. A Realpolitiskt perspektiv Makt, maktbalans. Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt. B Integrationsperspektiv Okunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska föreställningar. C Dominansperspektiv Ekonomi och resurser.
Makroekonomisk grundmodell
Makroekonomisk grundmodell Modellen som didaktisk resurs Hushåll – företag - konsumera – producera Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där tillverkas saker…. Konsumtion Hushåll Löner Varor Pengar Betalning Företag Produktion
Förmåga till perspektivbyte i tid och rum Kunskaper, tro, idéer, värderingar 2010 i Sverige 2010 B A K T I V 1600-tal, häxor
Pengar Pengar – vad kan vara pengar? Vad gör pengar värdefullt? Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa? Pengars funktioner: Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet på saker med hjälp av pengar. Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas med hjälp av pengar. Bytesmedel – hur pengar underlättar Lek/övningar kring byteshandel, handel med pengar, och handelsmannens affärsidé. Tillverka egna pengar i klassen.
PRODUKTIONSFAKTORER – - Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker? - Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki Produktionsfaktorer Arbetskraft Realkapital Naturtillgångar Hantverkare Redskap Skog Timmer Snickare Sågar Virke Möbelsnickare Fogsvans Bosse Blå såg Stolsbrädor Fenomenen i verkligheten Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?
Handel Handel Vad är handel? Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel? Varför bedrivs handel? Vad är vinsten? Fördelar – nackdelar? Vad kan motverka handel?
Exemplet myt - ett medvetet förhållande till begreppsbildningsaspekten Undervisningsfokus på centrala begrepp berör alla tankekvaliteter Systematisera/söka mönster: Religionsvetenskaplig grundstruktur: grundtankar, myter, riter, mystik, sociala regler. Förmåga att generalisera Tillämpa kunskapen på andra myter. Konsekvenser På olika plan; individ – samhälle, struktur, kontroll, frigörelse. Personligt ställningstagande: Problematisera sitt eget ställningstagande Kritiskt tänkande: Begreppsligt grundad kritisk reflektion.
Att förenkla verkligheten Myten som en symbolisk bild av världen, dess funktion, styrka – svaghet. Det konkreta och det abstrakta. Att röra sig mellan myten och verklighet Sammanfatta och uppfatta budskapet. Sammanfatta mytens centrala innehåll; socialt, ekonomiskt, psykologiskt samhälleligt m m. Olika språkliga begrepp och perspektiv som tankeredskap. Göra en begreppslig analys; Ex individ, samhälle, socialt, psykologiskt, ekonomiskt, politiskt, genus, tekniskt, makt. Perspektivbyte och inlevelseförmåga. Komma in i andras huvuden.