BBIC: Analys, bedömning, barnets bästa och beslut
Utredningsprocessen Utredningsplan Informationsinsamling – faktorer i familj och miljö, barnets behovsområden och föräldrarnas förmåga Avstämning, eventuell komplettering av ytterligare information Analys, bedömning och beslut ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Triangeln BARNET Föräldrarnas förmåga Barnets behov Familj och miljö Hälsa Grundläggande omsorg Utbildning BARNET Familj och miljö Barnets behov Föräldrarnas förmåga Säkerhet Känslo- och beteende- mässig utveckling Känslomässig tillgänglighet Identitet Stimulans Familj och sociala relationer Vägledning och gränssättning Socialt uppträdande Klara sig själv Stabilitet ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Arbete Boende Ekonomi Familjens bakgrund och situation Familjenätverk Lokalsamhällets resurser Social integrering
Att koppla ihop triangeln Barnets behov Föräldrarnas förmåga ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Faktorer i familj och miljö 4
Hur arbetar ni med analys och bedömning idag?
Analys och bedömning
Analys/bedömning och beslut som kumulativ process Analys bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B. Rasmusson, SoS 2009 Inledning Förhandsbedömning Utredningsplan Informationsinsamling Avslutning Fortsatt analys/bedömning nivå 1 och 2 Avstämningar – utredningsplanen Delbeslut Fortsatt analys/bedömning nivå 2 + analys nivå 3 Slutlig bedömning Beslut Analys/bedömning nivå 1 Beslut om att inleda en utredning Analys/bedömning nivå 1 och 2 Beslut om fokus i utredningen Nivå 1: Intuitiv Nivå 2: Schematisk Nivå 3: Systematisk och djupgående
Kumulativ process Bonniers svenska ordbok 2006 som anhopas, så att det nya kan byggas på det gamla Flera delbedömningar och delbeslut
Intuition …ett uttryck för en omedelbar och kreativ mobilisering av den samlade erfarenheten man har, både ens människoinsikt, yrkeskunskap och moraliska normer och värderingar. Anders Kullbratt, vårdenhetschef, akuten Mölndal, GP 15/11-05
Definition analys Analys: sönderdelning, bestämning av beståndsdelar; djupgående undersökning (av förhållandet mellan olika delar i en företeelse) Bonniers svenska ordbok Upplösning, lösning (av ana-”upp” och ly´o- ”lösa”), djupgående och noggrann undersökning av abstrakt företeelses beståndsdelar NE Analysera: sönderdela, undersöka genom analys; bena upp problem NE
I analysen ingår att Barn och unga i socialtjänsten Socialstyrelsen 2006 s 77 ff bedöma interaktionen mellan barnets behov, vårdnadshavarnas förmåga och faktorer i familj och miljö identifiera mönster och förändringar och bedöma i vilken riktning utvecklingen går över tid finna och klarlägga förklaringar till olika problem och omständigheter - olika hypoteser prövas, bekräftas eller förkastas klarlägga föräldrarnas och den unges insikt, motivation, förmåga och möjlighet till förändring risk- och skyddsfaktorer som påverkar barnets situation ska identifieras
Analys- och bedömningsarbete insatsdiskussion risk individ kontext hindra förebygga undanröja skapa stödja upptäcka barnet bedömning beslut skydd individ kontext analys
Att utveckla hypoteser gå bakom beskrivningen av vad som händer i ett barns liv, till en förklaring eller förståelse av varför det kan tänkas hända det kan finnas mer än en hypotes som förklarar eller ger en förståelse av en situation handlar om att välja den hypotes som är ”minst sannolik att vara fel”. Vi kan aldrig uppnå fullständig säkerhet alla hypoteser är preliminära och kan behöva omprövas i ljuset av ny information
Kunskapsformer (1) Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Teoretisk kunskap: en uppsättning begrepp, modeller eller referensramar som ger struktur åt uppfattningen om ett fenomen, och som kan användas för att förstå och förklara olika problem och företeelser Empirisk kunskap: härrör från forskning som bygger på systematisk datainsamling och tolkning av data med syftet att beskriva erfarenheter, förutsäga framtida tillstånd och utvärdera resultat
Kunskapsformer (2) Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Personlig kunskap: inkluderar intuition, kulturkompetens och sunt förnuft Praktisk visdom: fås genom praktiska erfarenheter av flera likartade fall eller situationer Procedurkunskap: kunskap om det sociala arbetets organisatoriska och juridiska kontext
Kunskapsformer (3) Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson SoS 2009 Professionell kunskap utgörs av all den teoretiska, forskningsbaserade och praktiska kunskap som kan tjäna som vägledning i det praktiska arbetet
Professionell kunskap Användning av många olika kunskapsformer Teoretisk kunskap Empirisk kunskap Professionell kunskap Praktisk visdom Personlig kunskap Procedur- kunskap Decision making in Child Protection J Drury-Hudson 1999, ur Analys, bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson Socialstyrelsen 2009
Definition bedömning Bonniers svenska ordbok 2006 värdering, bedöma; värdera, fälla omdöme om
Bedömning på basis av aktuell kunskap och samlade erfarenheter fatta ett beslut tillsammans med brukaren om att föreslå eller inte föreslå en insats Evidensbaserad praktik i socialt arbete IMS Red U Jergeby 2008 sid. 140 innebär att svara på frågorna: behövs skydd eller stöd och krävs det några insatser från socialtjänsten för att tillgodose barnets behov? Barn och unga i socialtjänsten Socialstyrelsen 2006 sid. 77 ff
Vad är bedömning? Evidensbaserad praktik i socialt arbete IMS Red U Jergeby 2008 Bedömningsarbete Standardiserade bedömningsinstrument Bedömningsmetoder
Sammanfattning Det viktigaste gällande: anledning till utredning, tidigare och pågående insatser, utredningens genomförande triangelns tre sidor analys och bedömning Behov av insatser och förslag till beslut
Insatser Risk Hindra Förebygga Undanröja Skydd Upptäcka Skapa Stödja
Övervägande av vårdalternativ Vilka konsekvenser får olika insatser, eller avsaknaden av insatser, för barnet och för familjen? ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Barnets bästa
Barnets bästa Principen om barnets bästa och principen om barnets rätt att få komma till tals och få sin vilja beaktad med hänsyn till ålder och mognad är införd i SoL och LVU
Barnets bästa SoL 1 kap 2 §; ”vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande” LVU 1 §: ”Vid beslut enligt denna lag skall vad som är bäst för den unge vara avgörande” FN:s Barnkonvention art. 3; ”Vid alla åtgärder som rör barn….. skall barnets bästa komma i främsta rummet” Lagen anger inte några bestämda kriterier för bedömning av vad som är barnets bästa
Barnets bästa Barnets bästa i främsta rummet SOU 1997: 116 Subjektivt perspektiv barnets uppfattningar, erfarenheter, kunskaper, perspektiv föräldrarnas uppfattningar, erfarenheter, perspektiv Objektivt perspektiv vetenskaplig kunskap; teori och empiri beprövad erfarenhet: vedertagna kunskaper om barn
Barnets bästa Sammanvägning av olika perspektiv forskning beprövad Bodil Rasmusson 2009 forskning beprövad erfarenhet Barnets bästa barnets önskemål och erfarenhet föräldrarnas önskemål och erfarenhet
Beslut
Olika typer av beslut Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Socialstyrelsen 2010 Handläggningsbeslut av betydelse för ärendets utgång Slutliga beslut innebär i regel att sakfrågan i ärendet avgörs Verkställighetsbeslut beslut om hur det slutliga beslutet praktiskt ska genomföras
Beslutstrekanten God nok omsorg E Backe- Hansen 2004
Beslutsproblem God nok omsorg E Backe- Hansen 2004 Vilken/vilka frågor ska utredas? Avgränsning och bedömning av allvarlighetsgrad Trumfkort eller pussel
Beslutskontext God nok omsorg E Backe- Hansen 2004 Juridiska ramar Ekonomiska ramar Organisation Delegationsbestämmelser Arbetsfördelning Arbetsbelastning, tidspress Tillgång på resurser, urval av insatser Forskning och ökad kunskap
Beslutsfattare God nok omsorg E Backe- Hansen 2004 En ansvarig person/instans men flera delaktiga t ex barn, föräldrar, politiker, kolleger, handledare och samarbetspartners Attityder och värderingar Tunnelseende - ”confirmation bias” Minnesfunktioner ”Dubbel bokföring”
Två olika diskurser för beslutsfattande Child and family assessment in social work practice S Holland 2004 Den tekniskt rationella - scientific observation Objektivitet och insamling av fakta och bevis Distans till klienten Beslut fattas i slutfasen
Två olika diskurser för beslutsfattande Child and family assessment in social work practice S Holland 2004 Den analytiskt reflexiva - reflective evaluation Oberoende, men förväntan på nära samarbete med familjen Kontinuerliga bedömningar Bedömningar sammanfogas på slutet
BBIC Den analytiskt reflexiva Den tekniskt rationella BBIC - i skärningspunkten Analys bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC, B Rasmusson Socialstyrelsen 2009 Den analytiskt BBIC Den tekniskt rationella reflexiva
Fallstudier som metod för fortsatt kunskapsutveckling i praktiken Analys bedömning och beslut i utredningar enligt BBIC B Rasmusson Socialstyrelsen 2009 Genomgång av avslutade utredningar Analysera och reflektera kring de processer som präglade en aktuella utredningen Kollegiegranskning Workshops
Det handlar om att artikulera kunskap, medvetandegöra, pröva och systematisera erfarenheten så att den kan erkännas som ”beprövad”. Forskningen, teorierna och lagstiftningen ger vägledning, men det är ändå mycket som överlämnas till den enskilde handläggaren att förstå och ta ställning till med användande av hela sin professionella kompetens. Praktiker måste därför medverka aktivt i den fortsatta kunskapsutvecklingen. Analys, bedömningar och beslut enligt BBIC B Rasmusson Socialstyrelsen 2009
Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se