Prostitution i Norden. Uppdragsgivare och organisatorisk hemvist Nordiska ministerrådet Nordiskt Institut för Kunskap om Kön.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Utredningen om män och jämställdhet
Advertisements

Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Disposition - Hållbar utveckling
Handläggarnas roll och handläggningens förutsättningar
Staten och det civila samhällets organisationer
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Introduktion för nyanlända invandrare
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Jämställdhetspolicy- Vad planerar vi på institutionen?
Svårigheter och möjligheter för ungdomar på arbetsmarknaden Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet Ungdomars etablering.
Uppdrag om utveckling av kvaliteten i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion - ett av de svenska uppdragen som inkluderas i LPA-projektet Cristina.
Att jämföra två klassiker
Feminism Grundläggande antaganden:
Pedagogisk dokumentation
 Kvalitetsarbete i svensk folkbildning Folkbildningsrådets perspektiv.
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11
Välkommen till kursen i Statistik och geometri!. -Vad är matematik? -Vad är uppdraget? > Förmågor och centralt innehåll i Lgr11 -Varför och hur den här.
Att analysera samhällsfrågor
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Eller formativt lärande…
Religionsdidaktisk introduktion Det religionsdidaktiska forskningsfältet --- Christina Osbeck
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Bild 1 SOCIAL- PSYKOLOGI Framtida forskning. Bild 2 SPSPG – med inriktning mot hälsa och välbefinnande POLPG – med inriktning mot personal, organisation.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Uppsökande och förebyggande arbete
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Kunskapskrav och matriser
Geografi Naturresurser, hållbar utveckling och befolkningsfördelning 1.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Att lära sig att analysera
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Elevdemokrati i praktiken
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Övervikt och fetma i Sverige
Uppföljning av regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel.
Krigsoffer eller fredsaktör - vem spelar rollen och spelar det någon roll? FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
Länsstyrelsernas uppdrag
Genus och Kön.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? - Några aspekter Jonas Månsson Linnéuniversitetet.
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Studie om yrkes- och lärlingssystemen i Norden Johanna Enberg och Göran Melin Reykjavik den 22 maj 2014.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Något att tänka på när man söker pengar
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Emma Arneback Med kränkningen som måttstock – Planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan Emma Arneback
Bedömning av individens kriminalitet
Finland, Sverige, Danmark, Norge och Island
Politiskt deltagande Sammanfattning.
Kommissionen för jämlik hälsa
Arbetet med den nya kvalitetsdeklarationen AKU
Kvinnohistoria Strukturperspektiv.
XX Jämställdhetsintegrad styrning och ledning på övergripande och verksamhetsnivå.
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
SKL:s uppdrag Intressebevakning och omvärldsanalys
Presentationens avskrift:

Prostitution i Norden

Uppdragsgivare och organisatorisk hemvist Nordiska ministerrådet Nordiskt Institut för Kunskap om Kön

Forskargruppen Jeanett Bjønness & Marlene Spanger, Danmark Anne-Maria Marttila, Finland Gísli Hrafn Atlason & Katrín Anna Guðmundsdottír, Island Synnøve Jahnsen, May-Len Skilbrei, Marianne Tveit, Norge Charlotta Holmström, Jari Kuosmanen & Annelie Siring, Sverige

Övergripande syfte Att beskriva, belysa och analysera situationen avseende prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Norden

Tre delsyften att redogöra för och diskutera de uppskattningar som har gjorts beträffande män och kvinnor i prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Norden att beskriva och analysera lagstiftning och sociala insatser som riktar sig mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Norden att kartlägga och beskriva attityder och idéer om prostitution och människohandel för sexuella ändamål bland män och kvinnor i Norden

P rostitution som kunskapsfält (1) Kunskap om omfattning och förekomst är begränsad Den kunskap som finns tillgänglig är präglad av metod och vem som gör beräkningarna

Prostitution som kunskapsfält (2) Kunskapen är producerad i specifika sammanhang, ofta i relation till sociala insatser Kunskap om de prostitutionsformer som befinner sig utanför sociala insatsers räckvidd är mera begränsad

Prostitution som kunskapsfält (3) Kunskap om prostitutionsfrågan skapar normativa gränser och får konsekvenser för hur prostitution framträder som ett socialt problem Detta har betydelse för utformningen av prostitutionspolitik

Förändringar i prostitutionslagstiftning (1) Under de senaste åren har transnationell prostitution till de nordiska länderna ökat Frågan om människohandel för sexuella ändamål har hamnat högt på den politiska agendan

Förändringar i prostitutionslagstiftning (2) Samtliga länder har instiftat förbud mot människohandel Kopplerilagstiftningen har ändrats i flera länder Avkriminalisering av sexförsäljning (Danmark och Island) Kriminalisering av sexköp (Sverige och Finland)

Förändringar i prostitutionslagstiftning (3) Den rättsliga hanteringen av prostitution har fått högre prioritet Internationella förpliktelser (frågan om människohandel) Nationella och nordiska processer såsom fokus på lagens normgivande funktion i Sverige och uppmärksamhet på problem med utländska kvinnor i prostitution i Norge

SOCIALA INSATSER RÄTTSLIG KONTROLL SOCIALA INSATSER RÄTTSLIG KONTROLL FÖRRÄTTSLIGANDE

Förändrat fokus? (1) Under de senaste åren har man utvecklat allt fler kontrollåtgärder Detta kan man betrakta som en förändring i relation till de senaste 30 årens tidigare fokus på socialt arbete

Förändrat fokus? (2) De sociala arbetet är fortsatt viktigt för de nordiska staternas sätt att hantera prostitutionen Dagens förskjutning av fokus och insatser syftar samtidigt till att reducera prostitutionen Detta kan innebära en viss förändring i hur man förstår parterna i prostitutionen

Förändrat fokus? (3) Att prostitutionsfältet förrättligas behöver inte nödvändigtvis innebära att definitionen av prostitution som ett socialt problem förändras Samtidigt kan ett förändrat fokus på frågan och nya samhälleliga insatser få oavsedda konsekvenser

Attityder och förhållningssätt (1) Det kan vara svårt att studera attityder och relationen mellan attityder och praktik Prostitution är ett normativt laddat tema

Attityder och förhållningssätt (2) I projektet har en rad studier gällande temat genomförts Surveyundersökning i Sverige Olika typer av kvalitativa studier och kunskapssammanställningar Några studier uppmärksammar särskilt ”förrättsligandeprocessen”

Likheter och skillnader ? LIKHETER Synen på prostitution som ett socialt problem som kräver socialpolitiska åtgärder Samtliga länder hanterar frågan om människohandel och transnationella prostitution genom förändringar i lagen SKILLNADER Samtidigt olika sätt att definiera prostitution som ett socialt problem såväl inom som mellan de nordiska länderna Olika sätt att se på statens roll i relation till individen och vilken roll samhället ska spela i prostitutionslagstiftningen