Www.framtidsstudier.se. One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Nödvändiga perspektivskiften
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Introduktion för nyanlända invandrare
Rätt stöd till arbete Handikappförbundens syn på arbetsmarknadsfrågan.
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Sociala företag & egenmakt
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Arbetsförmedlingens uppdrag inom socialt företagande
(Underlaget till dessa bilder är hämtade från OH- bilder från regeringskansliet, socialdepartementet) Finansiell samordning inom rehabiliterings-området.
Om utformningen av statlig tillsyn
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Trender inom statsförvaltningen
Försäkringskassans roll i samverkan
Korta fakta om Skellefteå!
Centrala begrepp: Tipsrunda
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Västra Götaland.
Ekonomiska kretsloppet
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Utveckling av lokal service i samverkan SE MEDBORGARNA - för bättre offentlig service.
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Idéburet Offentligt Partnerskap
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Uppföljning av reformen skydd mot olyckor. Reformens intentioner Ökat skydd mot olyckor och skador Stärkt förebyggande arbete Tydligare ansvarsförhållanden.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Med gemensamma krafter För biblioteken i samtiden Hur ska biblioteken arbeta för att Sverige ska nå målet att bli en ledande kunskapsnation?
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
NEA Seminarium 7 december 2004
En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn Skr 2009/10:79 22 dec 2009
SNART BÖRJAR DET. VÄLKOMMEN Landstingsfullmäktigeledamöter Beredningsledamöter Ledamöter i Patientnämnden Revisorer Övriga.
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ansvarskommittén och Regionfrågan Medlemsdialogerna 2005 Åsa Ehinger Berling.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Utgångspunkter och förhållningssätt Djurönäset 15 april 2015
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Finansiell samordning
Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning
”Målet med den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE.
Samverkan – främjande och hindrande faktorer
Landstingsplanen Målområde 1 – en god och jämlik vård och hälsa Jämlik vård och hälsa För att motverka av ökade hälsoskillnader.
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Den svenska arbetsförmedlingens service till arbetslösa – några utvecklingstendenser Nordiska ministerrådets jubileumskonferens i Reykjavik 21/22 maj 2014.
Rickard Broddvall, eHälsomyndigheten Tove Gemzell, Inspektionen för vård och omsorg Verksamhets- och utförardomän – ett samordningsarbete.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Utmaningar med flyktingarbetet - tio ideella organisationers erfarenheter.
Pressen på planerarna Exempel från Danmark Kristina Grange Mariestad,
Morgondagens primärvård
Agenda 2030 för hållbar utveckling
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Miljömålsrådet och länsstyrelserna
En metautvärdering av socialfondsprojekt som arbetar med funktionsnedsättning. Av: Sara Algodin-Paulic.
Arbetslöshet och utanförskap
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet för Framtidsstudier

Samordningen av sociala och arbetsmarknads- politiska åtgärder Gemensamma ingångar: varför finns de och vad är det Sex varianter av gemensamma ingångar: en typologi Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter?

Gemensamma ingångar: varför finns de och vad är det Stora grupper av människor står utanför arbetsmarknaden, orsakerna är olika problem, ofta flera samtidigt Omfattande stöd behövs i form av ekonomiska resurser, individanpassade vägar till sysselsättning eller utbildning, socialt stöd och andra åtgärder som kan leda till ökad social delaktighet och anställningsbarhet Betyder i regel kontakt med flera olika myndigheter och andra aktörer, svårigheter att samordna dessa system Etablering av gemensamma ingångar: stödåtgärder ska tillhandahållas på ett enda ställe, med få handläggare involverade

Varför gemensamma ingångar? Två huvudargument: Trenden mot ökad samordning är ett resultat av välfärdsstaters specialiserade strukturer något som leder till ett växande behov av samordning (förbättrad organisation) Intensivare samordning av arbetsmarknads- och sociala tjänster förbättrar de arbetslösas anställningsbarhet

Vad handlar samordning om? Samordning av olika bidragssystem (socialförsäkring, arbetslöshetsersättning, socialbidrag) Samordning av olika tjänster (socialt stöd, aktivering, hälsorelaterat stöd) Samordning av olika organisationer Blandning av de tre ovanstående Samordning i termer av riskgrupper

Sex varianter av gemensamma ingångar Jobcentre, Danmark (2005) Kommunalisering av arbetsförmedlingen, riktar sig mot alla arbetslösa LAFOS, Finland (2004) Frivilligt nätverk som riktar sig mot arbetslösa med komplexa problem UWV WERKbedrijf, Nederländerna (2002) Sammanslagning av arbetsförmedling och socialförsäkring, främst försäkrade arbetslösa NAV, Norge (2005) Sammanslagning av arbetsförmedling och socialförsäkring samt obligatorisk samlokalisering med kommunal socialtjänst, riktar sig mot alla medborgare Jobcentre Plus Storbritannien (2002) Sammanslagning av ”benefit agency” och lokala jobcentre, riktar sig mot alla arbetsföra arbetslösa Hartz-reform Tyskland (2004) Två former av gemensam ingång: partnerskap mellan arbetsförmedling och kommuner eller enbart kommunala, riktar sig mot arbetslösa som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning

Ett organisationsperspektiv Den smala dörren (Da, Ne, St) Den öppna dörren (Fi, No, Ty) Exklusivt fokus på arbete Samarbetar ej över sektorsgränser Holistisk ansats: arbete, annat stöd, bidrag/ersättning (ej Fi), Samarbetar över sektorsgränser Huvudaktörer: kommuner, staten, privata aktörer Huvudaktörer: kommuner, staten, privata aktörer, frivillig sektor Begränsad lokal autonomiStor autonomi när det gäller organiseringen av åtgärder, lokala variationer Stark central styrning, finansiering kopplad till prestation, standardiserade instrument, tillsyn, öppna jämförelser Partnerskap, avtal, komplexa styrningsmodeller (Ty), nätverk

Ett arbetsmarknadsperspektiv Del av ett större reformpaket Sammanläggning av tidigare separata klientkategorier På olika sätt, gränser till tidigare separata bidragsarrangemang suddas ut, nya riskgrupper bildas Utvidgad krets av personer som ska aktiveras (Da, St, Ty) Samordning av aktiva och passiva AMP (delvis No, St, Ty), starka inslag av privata aktörer (Da, Ne, St) Work–first orientering tydligast i den smala varianten

Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter? Är en gemensam ingång i Sverige önskvärd? Hur ser förutsättningarna för en gemensam ingång ut i Sverige?

Vad kan Sverige lära sig av dessa erfarenheter? Är en gemensam ingång i Sverige önskvärd? Samverkan har varit på agendan i många år Personer med långvarigt behov av offentlig försörjning har särskilt behov av samverkan Var fjärde vuxen uppger att man har två eller flera välfärdsproblem (Social Rapport 2010) Hur ser förutsättningarna ut i Sverige för en gemensam ingång? Trend mot centralisering: ombildning av statliga myndigheter, återförandet av ansvar för arbetsmarknadspolitiken till central nivå, minskat kommunalt inflytande Olika intresse för en gemensam ingång Möjlig struktur? Samordningsförbunden, formaliserat samverkan mellan FK, Arbetsförmedling, kommuner och landsting Politiskt ställningstagande

Tack för uppmärksamheten!