Dagar om lagar 4 november 2014 Kristina Bramstång

Varför IVO? Regeringen ville att tillsynen skulle bli starkare, tydligare och effektivare. Större mångfald och hög förändringstakt i vård och omsorg ställer ökade krav Tillsynen behöver vara skild från normering och kunskapsutveckling Statskontorets kritik mot bland annat bristande system för styrning och uppföljning kräver åtgärder Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att till i mars 2015 utvärdera att syftet med att bilda IVO har nåtts.

Uppdelningen Tillsyn Styra med regler, kunskap och statsbidrag Tillståndsprövning Registerhållning Regeringsuppdrag Styra med regler, kunskap och statsbidrag Genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser Regeringsuppdrag

Korta fakta om IVO IVO lyder under Socialdepartemenet. Verksamheten finansieras genom anslag. Den årliga budgeten är ca 650 miljoner kronor. IVO har omkring 650 medarbetare. Verksamheten bedrivs vid sex region-ala kontor runt om i landet och tre myn-dighetsövergripande avdelningar i Stockholm.

Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter blev avdelningar i nya myndigheten nord Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län; 600 000 medborgare nord mitt Gävleborgs, Dalarnas, Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands, och Södermanlands län; 2 miljoner mb öst Stockholms län och Gotlands kommun; 2,1 miljoner medborgare mitt sydväst Västra Götalands och Hallands län; 1,9 miljoner medborgare öst syd sydöst Kronobergs, Blekinge och Skåne län; 1,6 miljoner medborgare sydväst sydöst Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län; 1 miljon medborgare syd

Särskilt utpekade områden Analys IVO ska regelbundet analysera och dra generella slutsatser av de brister och missförhållanden som myndigheten ser inom hälso- och sjukvården och dess personal Tillsynsåterföring IVO ska återföra vad myndigheten ser för ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas Vägledning IVO ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning till verksamheterna i vården

– ett år med nya myndigheten IVO – ett år med nya myndigheten

Nationell tillsyn ”Patienters säkerhet riskeras av överförskrivande läkare och tandläkare.” Överförskrivning Rapport: Tillsyn av apotek – apotekspersonalens skyldighet att anmäla misstänkta överförskrivare

Initiativärende – dosexpedierade läkamedel Apotekstjänst Sverige AB och de landsting/regioner som upphandlat dostjänsten av bolaget granskades sedan en rad brister uppmärksam-mats i samband med omregleringen av marknaden för dostjänster. (inleddes i september 2013 och avslutades i januari 2014)  - ”Det finns fortfarande patientsäkerhetsrisker inom doshantering. Varken leverantörer eller enskilda landsting/regioner har i dag fullt ut möjlighet att undanröja riskerna. ” Granskning av hälso- och sjukvårdens it-system faller inte inom IVO:s tillsynsområde. Myndighetens GD har därför informerat Socialdeparte-mentet.

”Patientsäkerhetsrisker konstateras vid IVO:s inspektioner ” Sommaren 2014 genomförde IVO tillsyner på sjukhus i Västra Götaland och Halland. Inspektionerna ingick i en nationell tillsyn, bl.a. för uppfölj-ning av vårdgivarnas riskförebyggande arbete inför semesterperioden 2013 inom den specialiserade somatiska och psykiatriska sjukhusvård-en (exkl. rättspsykiatriska kliniker). Inspektionerna visade att det förekom risker i patientsäkerheten utifrån tre områden i olika grad:  Bemanning Kompetens Dokumentation

Avdelning för analys och utveckling Återföring av tillsynens iakttagelser - beskriva, analysera och återföra tillsynens iakttagelser till huvudmännen, tex genom temarapporter och sammanfattade iakttagelser i en årlig tillsynsrapport som lämnas till regeringen den 1 mars. Riskanalys - årligen ta fram en riskanalys som ska ligga till grund för GD:s prioriteringar. Inom ramen för riskanalysen tas kontakter med bl.a. patientnämndernas tjänstemannanätverk, andra myndigheter, internationella kontakter samt SKL. Metodutveckling - arbeta med metodutveckling och tillvarata forskning och annan kunskap på området och omsätta det i både övergripande policyarbete och operativt inriktat metod-arbete.

Riskanalys inför 2015 Område 1: Samverkan och vård- och omsorgskedjan informationsöverföring och kommunikation mellan aktörer (t.ex. remiss- och provsvarshantering, dokumentation, läkemedelshantering och ordinationer, vårdplanering, uppföljning samt sekretessbestämmelser mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare) oklara ansvarsförhållanden mellan aktörer (t.ex. satellitpatienter samt brukare och patienter som har behov av både vård och omsorg) otydliga eller skiljande avtal och riktlinjer mellan aktörer (t.ex. sekretess-bestämmelser eller skiljande lagstiftning mellan

Område 2: Kompetens och personalrelaterade problem kunskapsbrister hos personal som inte kompenseras (t.ex. brister i AT-läkarnas introduktion eller handledning, eller att de inte har tillräcklig bakjour, avsaknad av kollegialt nätverk, otillräcklig kompetensförhöjning, brist på särskilda specialiteter, fel kompetens avseende patientens behov) brister i ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning mellan yrkesgrupperna brist på kontinuitet (särskilt hyrläkare och korttidsvikarier inom primärvården)

Område 3: Informationssäkerhet Informationssäkerhet har påpekats som ett riskområde av flera aktörer som berörs av hälso-och sjukvåden, såsom patientnämnder, enskilda genom klagomål, Socialstyrelsen, vårdens egna patientsäkerhetsberättelser m.fl. Informationssäkerhet är ett mycket komplext område som innefattar allt från skyddet av informationstillgångar till systemens användarvänlighet och IT-systemens samverkan med medicinteknik. Systemen.. motsvarar inte alltid behoven eller kraven från användarna införandet av olika system som inte kan integreras med befintliga system personal kan också sakna nödvändig utbildning

Lagstiftning Patientsäkerhetslagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientdatalagen Förordning om receptregistret Förordning om underrättelse… (domar i vissa brottmål) Föreskrifter Offentlighets- och sekretesslagen Patientlagen fr.o.m. 1 januari 2015 ……………m.fl., m.fl., m.fl

En del av patientsäkerhetsarbetet Individtillsyn utifrån s.k. riskindivider ”Läkare bidrog till patienters missbruk” ”Domstolar låter bli att anmäla brottsdömda läkare till myndighet ” ”Våldsam och full läkare slogs med inspektörer ”

Vårdgivarens anmälningsskyldiget En vårdgivare ska snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. 3 kap. 7 § PSL

Anmälningsskyldighet för apotekspersonal Om en legitimerad yrkesutövares förskrivning av narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska den hälso- och sjukvårdspersonal som expedierar läkemedel anmäla detta till IVO. 6 kap. 11 § PSL

Handläggningen Utdrag från HOSP-registret Utdrag ur receptregistret Journalgranskning Yttranden Protokollfört möte Kommunicering Bedömning och beslut Överklagande Uppföljning av beslutad prövotid 7 kap. PSL

Grunder för anmälan till HSAN Oskicklighet i yrkesutövningen Brottslighet som är ägnad att påverka förtroendet (eventuell åtalsanmälan) Uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot väsentlig föreskrift Olämplighet Sjukdom eller liknande omständighet som medför att yrkesutövningen inte kommer att vara tillfredsställande 8 kap. PSL

Beslut om åtgärder mot legitimerade personal IVO framför yrkanden och grunder till ansvarsnämnden. Omständigheterna som läggs till grund för anmälan ska vara visade och styrkta. HSAN beslutar om bl.a. följande. Prövotid, oftast med prövotidsplan Återkallelse av legitimation Begränsning av förskrivningsrätten 8 kap. PSL

Kritik från nämnden ”HSAN kan tvingas fria olämplig vårdpersonal När Ivo anmäler olämplig vårdpersonal är underlaget ibland så dåligt att HSAN kan tvingas fria de som borde ha blivit av med sin legitimation.” Dagens Medicin

Statskontorets delrapport 2014 Angående enskildas klagomål Klagomål mot vården bör i större utsträckning utredas av landstingens patientnämnder istället för av IVO. Varje år inkommer ca. 7 000 klagomål mot vården till IVO. EK-hanteringen bidrar till att förbättra vården, men kostnaderna för att utreda klagomålen har blivit betydligt högre än beräknat. De höga kostnaderna för hanteringen av klagomål medför att IVO måste prioritera ned annan tillsyn eller verksamhet.

Framtiden. Frågor och funderingar kring IVO och IVO:s verksamhet Framtiden? Frågor och funderingar kring IVO och IVO:s verksamhet? Tack för mig!