Urnordiska Mellan ca 200 – 800 e Kr. talade de nordiska folken i stort sett samma språk. Isländskan är i dag mest likt det språket.
Det svenska språkets historia: Runsvenska 800-1225 Fornsvenska 1225-1526 Äldre nysvenska 1526-1732 Yngre nysvenska 1732- ca 1900 Nusvenska 1900-talet
Den äldre runraden hade 24 tecken och den yngre 16 tecken. Runsvenska Den äldre runraden hade 24 tecken och den yngre 16 tecken.
Fornsvenska På medeltiden började vi använda det latinska alfabetet a b c d e … Äldre västgötalagen från år 1225 är den första texten skriven med latinska bokstäver. Detta anses vara startskottet för den s.k. fornsvenska perioden
Boktryckarkonsten uppfanns av Johann Gutenberg. År 1495 trycktes den första boken på svenska.
Äldre Nysvenska På medeltiden fanns bibeln bara på latin. År 1526 kom översättningen till svenska av Nya Testamentet. Nu startade perioden vi benämner Äldre Nysvenska.
Läs- och skrivkunnigheten ökade vid början av 1700-talet, främst bland borgare. Detta var en effekt bland annat av att det startades tidningar och att boktryckarkonsten gjort det möjligt för många fler människor att läsa böcker.
Yngre Nysvenska År 1732 utkom det första numret av veckotidningen Then Swänska Argus, av Olof von Dalin. Den hade ett modernt språk för sin tid. Denna modernisering gör att vi nu ser en ny period vid namn Yngre Nysvenska.
1750 skriver för första gången en svensk språkvetare: ”hwad örat hörer, bör ock ögat se” Detta betydde att man nu ville ha en mer moderniserad, talnära stavning.
1801 utges ”Afhandling om svenska stafsättet” och ger för första gången svensk stavning en fast norm.
1842 införs i Sverige Allmän Folkskola och det får en enorm betydelse för svenskarnas allmänna läs- och skrivkunnande.
Nusvenska Någon gång i början av 1900-talet har vårt svenska språk blivit så pass modernt i sin stil att vi kan säga att en ny språkperiod börjat. Kanske är det snart dags ändå att fundera över om det inte hänt något alls sedan denna tid? Se nästa bilds valaffisch från folkomröstningen för rusdrycksförbud 1922 t.ex.….
Språkutvecklingen fortsätter 14 maj 1981: Riksdagen erkänner att teckenspråk är ”de dövas språk” (fram tills denna dag hade dövundervisning skett på svenska med hjälp av tal- och hörselträning!) 14 maj firas varje år Teckenspråkets dag
1999 ratificerar Sverige Europarådets minoritetsspråkskonvention för finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Detta ger de svenskar som talar dessa språk i vissa regioner Rätten att få använda sitt språk i mötet med myndigheter eller i skolan. Det ger också viss rätt till stöd för kulturella aktiviteter.
Svenska lånord Vi fick tidigt lånord från latinska och grekiska ord – ord som gäller kyrkliga angelägenheter. Tyska lånord (från slutet av 1200-talet) i vårt språk gäller ofta handel. Vi fick många tyska låneord under 1500- och 1600-talen. Under 1600- och 1700-talen hade det franska språket ett stort inflytande. Ord som dessert, assiett och byrå kommer därifrån. 1900- och 2000-talet har invandringen ökat vilket fått till följd att vi idag möter många olika språk i Sverige. Vilket språk har haft störst inflytande på oss svenskar under 1900- och 2000-talet?