Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans är anmälningspliktiga men som valt att dela upp djuren mellan sig så att de kommer under anmälningspliktig nivå. Exempel 2: Samma verksamhetsutövare har verksamhet på två olika fastigheter. Hur långt ifrån varandra ska gårdarna ligga för att vi ska bedöma att det är två separata verksamheter? Eller vad är det som ska styra att det är två olika verksamheter eller ska räknas som en? Kanske är det inte avståndet som styr? Exempel 3: Verksamheter som delar upp djuren och gödselhanteringen/växtodlingen i två separata bolag. Vilka krav ska vi ställa på dessa? Det är djuren som styr om de är anmälnings-/tillståndspliktiga men det är bl.a. gödseln som är ”miljöfarlig” och växtodlingsbolaget omfattas då inte av djurhållningsbolagets föreläggande/tillstånd. Hur hanterar man verksamheter med djur som inte omfattas av FMH-bilagan En VU utökar från 3 till 11 alpackor. Hur många alpackor går på en DE? Enligt FMH-bilagan - för andra djurarter motsvaras en DE av de t antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kg N eller 13 kg P i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur ska väljas det alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet djur. Har någon erfarenhet av andra djur än de som är nämnda i bilagan? Mäter eller beräknas N och P? Tillsyn och föreläggande av fält med ytavrinning! Är det möjligt? I så fall hur? Vilket lagrum skulle kunna utnyttjas? Har kommunerna möjlighet att påverka anläggandet av skyddszoner? Finns det intresse att anordna en fältdag för det här ämnet? I så fall när?
Buska ”Översvämning”
Gussjön
Ytavrinning Norres 1:10
Brukning i direkt anslutning till vattendrag
Betande djur i anslutning till vattendrag
Skyddszon
Tyskbo Hede
Gussjön rensning
Gussjön. ”Undrar varför man har kört precis i svackan?”