European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Svensk presentation av “Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet” 31 december 2006 Maguelonne.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Advertisements

Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Världsreligioner – Ni ska känna till:
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Disposition - Hållbar utveckling
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Kultur för alla – gäller det mig
Exempel utifrån ett antal målområden
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Musik & kommunikation 50p.
En guide till SKLs Millenniemålsprojekt (2015)
Historiebruk.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
Hur bör samhället organiseras
Acando föreläsning Uppsala caseakademi
Centrala innehåll och kunskapskrav
Kurslitteraturen består av 11 kapitel som var och en belyser olika delar av automatiseringstekniken. De utgör fristående delar men har en gemensam röd.
Aktuella frågor på EU-nivå
Så styrs Sverige.
Supermakter och terrorbalans
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Demokrati och hur Sverige styrs
Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Kandidatarbete i landskapsarkitektur Jessica Jansson.
Vad är du för typ av person?
Inför provet.. Här får du lite hjälp med vad du ska träna på och vad du kan ha med på din stödlapp. Provet är till för att mäta dina kunskaper om hur Sverige.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
1. Bosättning Hur bodde befolkningen förr i tiden?
Köpmansgatan / lv 115 Förankring i läroplanen Utifrån det centrala innehållet för; Samhällskunskap -Individers och gruppers möjligheter att påverka.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
1 Thomas Andersson, rapportör.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Att tillsammans påverka!
Förstudie: Hållbar konsumtion
Demokrati och diktatur
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
Internationalisering EU-frågor Internationell strategi.
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Vardagsliv och boendestöd
Sammanfattning av varumärkesundersökning
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Ålderismprogrammet - nulägesrapport september 2013 Ålderism är en av de djupare strukturerna i samhället Naturligt att nedvärdera äldre och att i olika.
Politisk Geografi.
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Införa välfärdsteknologi Åsa Ericson. 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Kunskapen om och användandet av tjänster via teknik som kan bidra till ökad trygghet,
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
1EB003: Individen och företaget Medarbetarskap Anna Alexandersson, Jonas Stjernquist,
EU:s kulturprogram ( ). Programområden Programområde 1: Stöd till samarbetsprojekt (fleråriga kulturella samarbetsprojekt, kulturella samarbetsinsatser,
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Sociologi Introduktion.
LPP i Geografi ht Varför läser vi Vad skall vi gå igenom?
Kunskapsguiden Ny webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre
Presentationens avskrift:

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Svensk presentation av “Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet” 31 december 2006 Maguelonne DÉJEANT-PONS Joseph CAREW, Milos JACEVSKI Spatial Planning and Landscape Division Council of Europe Sv trad : Eva Salevid Landscape & Citizens Network

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Insert graphic of front cover

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT “…Vi kan inte tala om landsbygdsarv utan att peka på två uppenbara fakta. De människor som nytjar landsbygden, som lever av den och ofta har spelat en stor roll för att dess värden har kunnat bestå, uttrycker allt tydligare att detta är deras värld. Samtidigt uppfattas landsbygden och det arv den uttrycker och representerar alltmer som allas tillhörighet - stadsbornas lika väl som landsbygdsbornas.” Isac Chiva « En politik för det kulturella landsbygdsarvet » Rapport till franska Kulturdepartementet, 1994

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Inledning Natur- och kulturarvet…är en brygga mellan dåtid och nutid. Men att stödja det är meningslöst, om man inte kan säkra dess dess framtid så att även nya generationer kan ta del av arvet Natur- och kulturarvet… är en brygga mellan dåtid och nutid. Men att stödja det är meningslöst, om man inte kan säkra dess dess framtid så att även nya generationer kan ta del av arvet …är delar av en hållbar utveckling …bidrar till oberoende utveckling av landsbygdsområden i dess egenskap av livsmiljöer och områden för ekonomisk utveckling och fritidsaktivitet Det är väsentligt att nyckelaktörer stimuleras.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Vid det 13:e mötet av CEMAT:s möte i Ljubljana, den 17 september 2003 antog styrkommittén för medlemsstaternas samhällsbyggnadsdeparte ment: “Europeisk observationsguide för landsbygdsarvet – CEMAT”

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Den rekommenderar bildandet av nationella och lokala styrgrupper för observation och beskrivning av landsbygdsarvet och reflektion kring hur detta bäst kan främjas Guiden konstaterar att den europeiska kontinenten besitter ett rikt landsbygdsarv, utformat genom mänsklig aktivitet av enastående variation vad gäller landtyper, topografi, klimat och odlingsväxter.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Guiden bidrar till implementeringen av Recommendation Rec (2002) 1 som innehåller en rad förslag i syfte att stärka landsbygdsutvecklingen Syftet är att gynna en hållbar landsbygdsplanering …och att bidra till implementeringen av The Guiding Principles. Ett aktivt deltagande från allmänhetens sida ses som väsentligt. …och att bidra till implementeringen av The Guiding Principles. Ett aktivt deltagande från allmänhetens sida ses som väsentligt.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT

Fram tills nyligen ansågs landsbygdsarv framför allt bestå av jordbruksverksamhetens byggnader. Idag ger samhällsplanerare “arvet” (eng Heritage) en vidare innebörd. Detta inkluderar både materiella och immateriella värden och pekar på den unika relation ett visst mänskligt samhälle har skapat, över tid, till ett visst geografiskt område. 1.Vad är landsbygdsarv?

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Lättast att känna igen och identifiera är: landskap, egendom: gårdar och hus, m m, som vittnar om vissa aktiviteter eller har en viss arkitektur eller form; rörlig egendom: möbler i regional stil, inredningar i kyrkor och församlingsgårdar, redskap för högtider och fest; produkter: som visar hur vi anpassat oss lokalt, förr och nu, till odlings-, djuruppfödnings-, växtförädlings-, mattraditioner… Det materiella arvet

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Detta arv består av en rad immateriella tillgångar som inte bör särskiljas från det materiella arvet tekniker och färdigheter, dialekter, musik och muntlig litteratur som uppstått ur en icke-skriven tradition sätt att organisera umgängesliv och former av social organisation som seder och festligheter Immateriellt arv Tillsammans skapar detta ett levande kulturarv

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Guiden rekommenderar en ”participativ” metod: förhandling mellan berörda parter; vilket inbegriper så många potentiellt intresserade som möjligt redan i inledningen av varje diskussion om hur ett visst kulturarvsobjekt skall brukas, och att man samlar in mesta möjliga information inför bestämmandet av potentiella användningsområden. Hur skapas kulturarv? En del samhällen kan mena sig äga ett “mindre” kulturarv än andra. Men avsaknaden av monument betyder inte att det saknas kulturarv: alla samhällen har arkiv, en muntlig tradition, speciella umgängesseder, folk med specialkunskaper, etc. Alla samhällen, från det rikaste till det fattigaste, har en kreativ kapacitet, som de kan utnyttja.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT 3.Varför behöver vi stärka kulturarvet? –för att förbättra turismen –av sociala och kulturella skäl –av ekonomiska skäl –för att överföra kunskap till kommande generationer

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT 4. Hur kan man aktivera sig på kulturarvsområdet? Man kan lära sig känna igen skilda sociala, kulturella och ekonomiska värden. Man kan verka för att ett visst kulturarvsobjekt blir erkänt som sådant. Man kan se till att detta objekt skyddas, alternativt ges en ny användning, genom ett projekt. Kort sagt: man kan bidra till att kulturarvet överlämnas till nästa generation i ett så bra skick som möjligt.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Man kan stärka sitt kulturarv genom att ge det ett mervärde ge det ett mervärde många föremål har länge betraktats ur strikt funktionell synvinkel fascination inför naturvetenskapliga, konstnärliga eller teknologiska framsteg har lett till att autentiska kulturarvsobjekt ersatts av andra Direkt värdeförstärkning innebär att man inriktar sig på objektet sig på objektet Indirekt värdeförstärkning innebär att man inriktar sig på kulturarvsobjektets omgivning: inriktar sig på kulturarvsobjektets omgivning: landskapet. landskapet.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Guiden rekommenderar: att man lär känna sitt arv; att man lär känna sitt arv; att man skaffar ekännande för sitt att man skaffar ekännande för sitt arv; arv; att man återställer sitt arv; att man återställer sitt arv; att man skapar mervärde för sitt att man skapar mervärde för sitt arv; arv; att man renoverar och “återbrukar” att man renoverar och “återbrukar” sitt arv; sitt arv; att man för sitt arv vidare till en ny att man för sitt arv vidare till en ny generation; generation; att även tekniker, färdigheter, “know-how” och kunskap förs vidare. att även tekniker, färdigheter, “know-how” och kunskap förs vidare. Tänk nytt om “kulturarv”! Värdera potentialen bakom det blott funktionella eller trendmässiga. Inse kulturarvets potential inom ramen för utvecklingsprojekt

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT …att känna till vilken politik som gäller på området och den allmänhet, till vars förmån man vill agera. …att mobilisera ett stort antal partners och boende. …att mobilisera ett stort antal partners och boende. 5.Vad är syftet med projektet? Det gäller... att bestämma vad man vill uppnå, varför och för vem/vilkas skull

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Guiden föreslår därför: att man utarbetar en strategi; att man väljer sina partners genom ett “participativt”, dvs deltagarvänligt sätt; att man diskuterar den participativa metodens olika sidor; att man väger in sitt eget projekt inom andra projekt; att man väljer målgrupp att man mobiliserar alla aktörer; att man utformar projektet tillsammans med de boende; att man väger in alla sidor av kulturarvsobjektet.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Objektet får en ny innebörd. Exempel: en låg mur har kulturarvsvärde framför allt genom den teknik som har använts för att bygga den, eller murens sammanhang med samhällets/regionens historia 2.Vad menas med att “skapa kulturellt mervärde”? Konsekvens: Ett kulturarvsobjekt blir i denna mening “allas egendom”; Det utvecklas nya band mellan människor och föremål.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT 6.Projektets faser: skapa en arbetsgrupp välja projektledare, leta efter partners reglera villkoren. att formalisera projektet leder till att man måste skaffa en finansiering + att övriga användare på platsen, orten eller bygden accepterar projektet. –initiera projektet; –göra en förstudie; – formalisera projektet.

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Guidens innehåll Guiden består av följande fyra kapitel: Guiden består av följande fyra kapitel: I. Utmaningar och mål I. Utmaningar och mål 1.Definition: vad är landsbygdsarv? 2.Väg: hur kan man bli aktiv på landsbygdsarvets område? landsbygdsarvets område? 3.Projekt: hur kan man bestämma projektets innebörd? bestämma projektets innebörd? 4.Genomförande: hur genomför man ett projekt? projekt?

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT II.II Observationsmetod 1.Att klargöra projektet 2.Välja område 3.Bestämma landsbygdsarvet 4.Klassificera och beskriva landsbygdsarvets komponenter komponenter 5.Förstå samband och förändring 6.Arv och utveckling 7.Utvärdera arv

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT III.III. Landsbygdsarvets komponenter 1.Att “läsa” ett landskap 2.Byggnaderna 3.Privatsfären 4.Jordbruket och fisket 5.Maten 6.Hantverket och industrin 7.Lokallivet

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT IV. IV. Landsbygdsarvet, en nyckelfaktor för hållbar utveckling 1.Aktionsramar 2.Styrmetoder 3.Stödmetoder, särskilt finansiella

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT Sammanfattning Landsbygdens värld innebär att den är: en gruva för kultur-, natur- och landskapsarv ; men även en växtkraftsmotor. Det är upp till oss alla att inse det förflutnas värden och att skydda och främja vårt arv! Läs mer på website Avdelningen “Paneuropean Co-operation”

European Rural Heritage Observation Guide – CEMAT