HUSHÅLLENSEKONOMI

Tid Uppbyggnad av verktyg för datainsamling Datainsamling Analys NY KUNSKAP Datainsamling NY KUNSKAP Juni 2006 November 2007 Fas 2 Fas 1

Analys av hushållens finansiella förmåga  Att få pengarna att räcka  Hålla koll på pengarna  Planering av ekonomin  Val av finansiella tjänster  Att hålla sig informerad Innehåll per område Nivå Spridning Detaljer Sammanfattning Undersökningens konceptuella indelning

Undersökningens genomförande

Undersökningens målgrupp Hushåll Minst ”delvis ansvarig för hushållets ekonomi” 18 år och uppåt, stratifierat på ålder Svensktalande Genomförande Telefonrekrytering och kort intervju Omfattande enkät Svarsfrekvenser 2354 telefonkontakter 1253 utsända enkäter 1019 insända enkäter

Totalnivå, ca 1000 svar  statistisk säkerhet: ± 3 % (95 % säkerhet vid 50 % nivå) Undergrupp cirka 200 svar, exempelvis åldersgrupp  statistisk säkerhet: ± 7 % Risk att svarsfrekvensen i telefonintervjun är lägre bland dem som har svag ekonomi (attraheras ej av ämnet) Lägre postal svarsfrekvens bland ekonomiskt svaga konstaterad Risk för underskattning av storleken på det finansiellt svaga segmentet Statistisk säkerhet

Antal Vägd intervjuerandel Inkomst 200tkr/år tkr/år tkr/år tkr/år Negativ förmögenhet tkr miljon tkr miljon Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 6811 Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Grundskola Gymnasium Efter gymnasial Svenskfödd Född utomlands 768 Antal Vägd Intervjuer Andel Man Kvinnor år år år år år Egen företagare Anställd Arbetslös 87 7 Pensionär Studerande En Person Person person Hyreslägenhet Bostadsrätt Egen villa/radhus Antal insända enkäter

Basinformation

Alla -24 år25-34 år35-49 år50-64 år65+ år Banksparande Lönekonto Aktier Fondsparande Statspapper / Obl / Premieobl Avancerat sparande Hemförsäkring Olycksfallsförsäkring Livförsäkring Pensionsförsäkring Bolån Banklån Mikrolån Kreditkort Kapitalvarukrediter D5a) Har Du något av nedanstående? Bas: Alla, 1019 ipp Produktinnehav

Analys av hushållens finansiella förmåga

Hushållets Finansiella Förmåga Att få Pengarna att räcka Att hålla sig informerad Hålla koll på pengarna Produktval Planering Finansiell förmåga ur fem synvinklar

Att få pengarna att räcka

Fr C6) Kan hantera Ej svarOsäker Kan inte hantera Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: Totalt Kan hantera en oförutsedd utgift kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor ”Vattenläckage” ”Tandläkaren” ”Ny PC” ”Ny kyl och frys” ”Skolresa” ”Värmepanna”

Fr C6) Kan hantera Ej svarOsäker Kan inte hantera Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: Under 25 år / kronor kronor kronor kronor kronor kronor Kan hantera en oförutsedd utgift Under 25 år kronor

Fr C6) Kan hantera Ej svarOsäker Kan inte hantera Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: 25 – 34 år / / kronor kronor kronor kronor kronor kronor Kan hantera en oförutsedd utgift år kronor

Fr C6) Kan hantera Ej svarOsäker Kan inte hantera Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: år / kronor kronor kronor kronor kronor kronor Kan hantera en oförutsedd utgift år kronor

Fr C6) Kan hantera Ej svarOsäker Kan inte hantera Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: år /3/ kronor kronor kronor kronor kronor kronor Kan hantera en oförutsedd utgift år kronor

Fr C6) Kan hantera Ej svarOsäker Kan inte hantera Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: 65+ år kronor kronor kronor kronor kronor kronor Kan hantera en oförutsedd utgift 65+ år kronor

B11. Om Du tänker på det senaste året – de senaste 12 månaderna – hur ofta har Du haft pengar över vid månadens slut? Det innebär att Du i slutet av månaden (eller strax innan nya pengar kommer in på kontot) kan kosta på Dig något utan att utnyttja eventuella krediter, ta lån eller liknande? Bas: Alla 1019 ipp Varje månad/Alltid OftaIblandSällanAldrig Får pengar över vid månadens slut < Alla

B13. a) Om Du tänker på det senaste året – de senaste 12 månaderna – hur ofta har Du varit utan pengar före månadens slut? Varje månad/Alltid OftaIblandSällanAldrigEj svar B13. b) Har behövt utnyttja kredit eller tagit lån Tomt i kassan Utnyttjat kredit/lån Underskott i kassan ANDEL SOM UTNYTTJAR KREDIT AV DEM SOM HAR TOMT I KASSAN (minst ibland) 43

B13. a) Om Du tänker på det senaste året – de senaste 12 månaderna – hur ofta har Du varit utan pengar före månadens slut? B13. b) Har behövt utnyttja kredit eller tagit lån år år år år 65+ år Varje månad/Alltid OftaIblandSällanAldrigEj svar ”Tomt i kassan” ANDEL SOM UTNYTTJAR KREDIT AV DEM SOM HAR TOMT I KASSAN (minst ibland)

Varje månad/Alltid OftaIblandSällanAldrigEj svar Man Kvinna Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning B13. a) Om Du tänker på det senaste året – de senaste 12 månaderna – hur ofta har Du varit utan pengar före månadens slut? B13. b) Har behövt utnyttja kredit eller tagit lån Underskott i kassan ANDEL SOM UTNYTTJAR KREDIT AV DEM SOM HAR TOMT I KASSAN (minst ibland)

E11. Hur svårt är det för hushållet att betala räntor och eventuella amorteringar? Bas: De som har bolån, 225 ipp. E12. a) Hur svårt skulle det vara att betala räntorna om räntan går upp med 1%, 3% och 5%? /0/1/ Det är ingen stor ekonomisk ansträngning innebär det en del uppoffringar Det är en ständig kamp att betala räntorna Ibland blir betalningarna försenade Betalningarna är nästan alltid sena Någon annan betalar räntorna Vet ej Ej svar /1/0 Räntorna betalas, men ibland Alla De som har belånat 75% el mer Vet ej Ej svar Det skulle inte innebära några problem Skulle klara betalningarna, men kämpa med annat Skulle få kämpa för att betala lånet och annat Skulle betala lånet men inte annat Skulle inte klara lånet 1 % 3 % 5 % / / 1/ /1/ / Bolånets betydelse Om räntan stiger…

B15. Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på Dig vad gäller räkningar, inbetalningar och andra ekonomiska åtaganden? Jag klarar av att sköta allt utan några svårigheter Det är ibland besvärligt att sköta det Det är för det mesta besvärligt att sköta det Det händer att jag ligger efter med några räkningar eller andra åtaganden Jag har ekonomiska problem, ligger efter med räkningar Jag har inga räkningar eller andra ekonomiska åtaganden Att klara sina åtaganden /2/1/1

Storbritannien Keeping up with all bills and commitments without any difficulties Keeping up with all bills and commitments, but it is a constant struggle Falling behind with some bills or credit commitments Having real financial problems and have fallen behind with many bills or credit commitments Keeping up with all bills and commitments, but it is a struggle from time-to-time B15. Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på Dig vad gäller räkningar, inbetalningar och andra ekonomiska åtaganden? Jag klarar av att sköta allt utan några svårigheter Det är ibland besvärligt att sköta det Det är för det mesta besvärligt att sköta det Det händer att jag ligger efter med några räkningar eller andra åtaganden Jag har ekonomiska problem, ligger efter med räkningar Jag har inga räkningar eller andra ekonomiska åtaganden /2/1/1 Sverige Att klara sina åtaganden Jämförelse med Storbritannien

B17. I vilken utsträckning instämmer Du i följande påståenden? Attityder kring ekonomiskt beteende Är aldrig sen när det gäller att betala mina räkningar Är rationell när det gäller vardaglig hantering och förvaltning av mina pengar Är hellre återhållsam och skär ner än att betala vardagliga köp med ett kreditkort som jag inte kan klara av att ha nollställt/rent från kredit varje månad Föredrar att köpa saker på kredit hellre än att vänta tills jag har sparat ihop till det jag vill ha Är mer av typen en ”sparare” än en ”slösa” Är impulsiv och köper gärna saker även om jag inte riktigt har råd HeltTill stor delEj svarTill liten delInte alls

B17. I vilken utsträckning instämmer Du i följande påståenden? Är aldrig sen när det gäller att betala mina räkningar Är rationell när det gäller vardaglig hantering och förvaltning av mina pengar Är hellre återhållsam och skär ner än att betala vardagliga köp med ett kreditkort som jag inte kan klara av att ha nollställt/rent från kredit varje månad Föredrar att köpa saker på kredit hellre än att vänta tills jag har sparat ihop till det jag vill ha Är mer av typen en ”sparare” än en ”slösa” Är impulsiv och köper gärna saker även om jag inte riktigt har råd HeltTill stor delEj svarTill liten delInte alls Storbritannien Attityder kring ekonomiskt beteende Jämförelse med Storbritannien

B17. I vilken utsträckning instämmer Du i följande påståenden? HeltTill stor delEj svarTill liten delInte alls - 24 år år år år 65+ år Föredrar att köpa saker på kredit hellre än att vänta tills jag har sparat ihop till det jag vill ha / / Attityder kring ekonomiskt beteende Föredrar kreditköp

B17. I vilken utsträckning instämmer Du i följande påståenden? HeltTill stor delEj svarTill liten delInte alls - 24 år år år år 65+ år Är hellre återhållsam och skär ner än att betala vardagliga köp med ett kreditkort som jag inte kan klara av att ha nollställt/rent från kredit varje månad Attityder kring ekonomiskt beteende Är återhållsam

Att få pengar att räcka Frekvens (%) Standard avvikelse Storbritannien:

Ålder -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 under 25 år år35-49 år år65+

Kön -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 ManKvinnor

Boende -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 HyresrättBostadsrättEgen villa

Inkomst -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Under 200 per år per år

Förmögen -0,6 -0,4 -0,2 0 0,2 0,4 0,6 Skulderna är större än tillgångarna Kr miljon Mer än 1 miljon

Utbildning -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 GrundskolaGymnasial Utbildning Efter gymnasial utbildning

Civilstånd -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn

Sysselsättning -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Egen företagareAnställdArbetslösPensionärStuderande

Född -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Svenskfödd Ej Svenskfödd

Att få pengarna att räcka Frekvens (%) Standard avvikelse Hushåll Individer

De 10% som har svårt att få pengarna att räcka Män och kvinnor Blandade åldrar, men ej talister överrepresenterade (29% mot populationen 18%) Barn och icke barn Ensamstående och sambo Ensamstående med barn något överrepresenterade (19% mot populationen 11%) Blandad utbildningsbakgrund Spridning bland inkomstnivåer, Men något överrepresenterat på lägre inkomster (59% under 300 tkr mot populationen 42%) Liknande försäkringsskydd, förutom pensionsförsäkring Normal kontroll över sina pengar Håller sig normalt informerad Lika benägna som andra att söka professionell hjälp vid ekonomiska behagande Boende i hyreshus Kraftigt överrepresenterade (50% mot populationen 27%) Villa underrepresenterade Sjukpensionärer, sjukskrivna och arbetslösa överrepresenterade (18%, 7%, 7% mot populationen 8%, 3%, 3%) När pengarna tar slut * 39% använder kreditkort * 28% lånar av bekanta * 24% minskar utgifterna * 3% jobbar extra Dålig planering av sin ekonomi 60% har ingen planering för mellanstora utgifter (Populationen 18%) 35% kan hantera en utgift på sek (Populationen 73%) 59% utnyttjar ofta sin kredit (Populationen 18%) Starkt avvikande attityd/moral 74% anser sig vara ’’slösare’’ (Populationen 31%) 25% köper hellre på kredit än att spara (Populationen 7%)

En majoritet av de svenska hushållen, kring 70 %, har så gott som inga ekonomiska problem. Ytterligare % klarar sin ekonomi utan större problem men får kämpa för det. Sammanlagt % av hushållen får ofta pengar över, kan klara en oförutsedd utgift på ca kronor eller kraftigt höjda räntor. oVälståndet är högre i gruppen 50+. o60- och 70-talisterna har generellt de mest ansträngda ekonomierna 10 % av hushållen svårt att få pengarna att räcka, har sällan eller aldrig pengar över och utnyttjar ofta krediter. oGruppen innehåller hushåll av olika åldrar, kön, inkomster, utbildning etc. oDe tydligaste gemensamma dragen är oförmågan att planera sin ekonomi och att många har en avvikande attityd till privatekonomiska frågor. Inställningen till den privata ekonomin är i allmänhet mogen. oDen mogna inställningen finns minst lika ofta, bland unga hushåll som bland medelålders. o60-talister och i viss mån 70-talister har en generellt något avvikande inställning. Sammanfattning: att få pengarna att räcka

Är finansiell mognad och ekonomiskt beteende en generationsfråga eller en åldersfråga? oGenerationsfråga  Dagens unga växer in i större problem samtidigt som de medelålders växer ur dem oÅldersfråga  Dagens unga kommer klara sig väl även under familjeperioden samtidigt som dagens 60-talister kommer få en mer problematisk pensionärstid En nyckelfråga…..

Hålla koll på pengarna

Vet ”nästan på kronan när” hur mycket Vet på ca ca 100 kronor upp eller ner Vet på ca 500 kronor upp eller ner Vet på ca kronor upp eller ner Vet på ca kronor upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kronor upp eller ner Vet inte alls Ej svar B7. Hur noggrant känner Du till hur mycket kontanta medel Du har tillgång till för närvarande – dvs. förutom mera långsiktiga lån och sparande, hur mycket pengar har Du lättillgängliga totalt om Du räknar med kontanter, pengar på lönekonto, och olika former av betal-och kreditkortskonton? Bas: Alla 1019 ipp Vetskap om kontanta medel Alla /

Uttagsautomat Betalar med kort och får ut kontanter vid betalning i butik På bank eller postkontor Kontant lön, pension eller tar emot betalning kontant Tar inte själv ut kontanter/får det från någon annan Utbetalningsavi B2. Vilket eller vilka av följande sätt använder Du Dig av för att få kontanter? Hur få tag i kontanter? Tar endast ut på bank eller postkontor

B4. Om Du tar ut pengar genom kort eller på annat sätt registrerar Du då vanligen summan pengar som Du har tagit ut? Noterar beloppet på annat sätt Noterar beloppet i en kassabok, checkhäfte, noteringsblock eller dylikt Sparar kvitton/minneslappar/kontoutdrag Gör vanligen inga separata noteringar Registrering av kontantuttag

Håller koll på pengarna Standard avvikelse Frekvens (%) Storbritannien:

Ålder -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 under 24 år25-34 år35-49 år50-64 år65+

Kön -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 ManKvinnor

Inkomst -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Under 200 tkr per år per år

Förmögen -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Skulderna är större än tillgångarna Kr miljon Mer än 1 miljon

Civilstånd -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn

B8. Ungefär hur ofta brukar Du kontrollera hur mycket pengar Du har på Dina betal-, kredit- eller butikskortskonton? Bas: Alla 1019 ipp Frekvens saldokontroll kort Dagligen eller nästan dagligen Någon gång per vecka Någon gång varannan vecka Någon gång per månad Någon gång per kvartal Mera sällan Aldrig eller så gott som aldrig Använder mig inte av betal-, kredit- eller butikskortskonton Ej svar

Kring 85 % av hushållen kan ange storleken på sina kontanta tillgångar på någon tusenlapp när Kort är ett vanligare betalningsmedel än kontanter vid livsmedelsinköp Ungefär hälften av hushållen håller någon form av kontroll över kontantuttag och livsmedelsinköp Låga inkomster innebär generellt bättre kontroll över pengarna Stigande ålder innebär generellt bättre kontroll över pengarna Sammanfattning: Hålla koll på pengarna

Planering

Fr C1 a) Har Du under de senaste 3 åren haft en relativt kraftig och oväntad nedgång i ekonomin? Bas: Alla 1019 ipp Annat Uppsägning Oförmåga till arbete / förtidspension Separation / skilsmässa Kraftig löneminskning Jag har inte haft något som kraftigt försämrat ekonomin Minskade inkomster från investeringar Sambo maka har avlidit Fr C1b) Vad var det som främst orsakade den försvagade ekonom? Bas: De som drabbats av kraftig ekonomisk nedgång Erfarenheter av kraftig nedgång i ekonomin samt orsak

C4. a) Har Du någon plan för eller har Du funderat igenom ordentligt vad Du skulle göra om det skulle visa sig att Du får ett ganska långvarigt och kraftigt inkomstbortfall? C4 b) Varför har Du inte det? Bas: De som ej har en plan för ekonomisk nedgång: 682 ipp 3267 Ja Nej Beredskap för inkomstbortfall

C4. a) Har Du någon plan för eller har Du funderat igenom ordentligt vad Du skulle göra om det skulle visa sig att Du får ett ganska långvarigt och kraftigt inkomstbortfall? C4 b) Varför har Du inte det? Bas: De som ej har en plan för ekonomisk nedgång: 682 ipp 3267 Ja Nej Ser ingen risk för större inkomstbortfall Har inte råd att sätta undan pengar/för låg inkomst/för höga kostn Har inte tänkt på det/har inte hunnit/har inte blivit av Är för gammal Någon annan är huvudansvarig för det Annat skäl Beredskap för inkomstbortfall

C4. a) Har Du någon plan för eller har Du funderat igenom ordentligt vad Du skulle göra om det skulle visa sig att Du får ett ganska långvarigt och kraftigt inkomstbortfall? JaNej - 24 år år år år 65+ år Alla tkr per år tkr per år tkr per år Under 200 tkr per år Beredskap för inkomstbortfall

C10. Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad ”Allmän pension” och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Bas 802 ipp Syn på pensionsbehov – bland icke-pensionärer C11. Om Du vore 65 år och skulle gå i pension idag, hur tror Du då att pengarna från Din Allmänna pension och den eventuella tjänstepension som Du då är berättigad till, skulle räcka för att Du skulle kunna leva med den levnadsstandard som Du har förhoppning om att kunna hålla vid Din pensionering? Bas: 802 ipp C12. Har Du för närvarande tillägg genom Tjänstepension, något eget så kallat privat pensionssparande eller sparande på annat sätt för att få ut mer pengar än det Du kommer att få genom Allmän pension? Bas 802 ipp Vet ”nästan på kronan när” hur mycket Vet på ca 100 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar Ja – skulle nog vara fullt tillräcklig Ja – skulle nog vara nästan tillräcklig Nej – skulle nog vara ganska otillräcklig Nej – skulle nog vara fullständigt otillräcklig Har ingen uppfattning/Kan inte uttala mig Ej svar Nej – har tidigare sparat tillräckligt Nej – har tidigare sparat men inte råd att sätta av pengar för närvarande Nej – har ännu inte börjat spara till min pension Nej – kommer nog inte att behöva spara separat inför min pensionering Ej svar Någon form av sparande Tjänstepension 65% Eget privat pensionssparande 55% Sparande eller gardering på annat sätt 7% Kunskap om pensionens storlek Räcker pensionen? Dagens sparande

C10. Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad ”Allmän pension” och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Bas 802 ipp Kunskap om pensionens nivå – bland icke-pensionärer Vet ”nästan på kronan när” hur mycket Vet på ca 100 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar 4 1/ / år år år år Alla

C10. Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad ”Allmän pension” och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Bas: 802 ipp Syn på pensionsbehov – bland icke-pensionärer över 45 år Vet ”nästan på kronan när” hur mycket Vet på ca 100 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar år Ja – skulle nog vara fullt tillräcklig Ja – skulle nog vara nästan tillräcklig Nej – skulle nog vara ganska otillräcklig Nej – skulle nog vara fullständigt otillräcklig Har ingen uppfattning/Kan inte uttala mig Ej svar

C11. Om Du vore 65 år och skulle gå i pension idag, hur tror Du då att pengarna från Din Allmänna pension och den eventuella tjänstepension som Du då är berättigad till, skulle räcka för att Du skulle kunna leva med den levnadsstandard som Du har förhoppning om att kunna hålla vid Din pensionering? Bas: 802 ipp Ja – skulle nog vara fullt tillräcklig Ja – skulle nog vara nästan tillräcklig Nej – skulle nog vara ganska otillräcklig Nej – skulle nog vara fullständigt otillräcklig Har ingen uppfattning/Kan inte uttala mig Ej svar år år år år Alla Tilltron på pensionens köpkraft – bland icke-pensionärer

C11. Om Du vore 65 år och skulle gå i pension idag, hur tror Du då att pengarna från Din Allmänna pension och den eventuella tjänstepension som Du då är berättigad till, skulle räcka för att Du skulle kunna leva med den levnadsstandard som Du har förhoppning om att kunna hålla vid Din pensionering? Bas: 802 ipp Ja – skulle nog vara fullt tillräcklig Ja – skulle nog vara nästan tillräcklig Nej – skulle nog vara ganska otillräcklig Nej – skulle nog vara fullständigt otillräcklig Har ingen uppfattning/Kan inte uttala mig Ej svar Tilltron på pensionens köpkraft – bland icke-pensionärer Alla 86 % 76 % 53 % Har eget pensionssparande:

Tilläggspension C12. Har Du för närvarande tillägg genom Tjänstepension, något eget så kallat privat pensionssparande eller sparande på annat sätt för att få ut mer pengar än det Du kommer att få genom Allmän pension? Någon typ av tilläggspension Nej – har tidigare sparat tillräckligt Nej – har tidigare sparat men inte råd att sätta av pengar för närvarande Nej – har ännu inte börjat spara till min pension Nej – kommer nog inte att behöva spara separat inför min pensionering Alla Tjänstepension35 % av alla Privat pensionssparande55 % av alla Annat sätt 5 % av alla

C12. Har Du för närvarande tillägg genom Tjänstepension, något eget så kallat privat pensionssparande eller sparande på annat sätt för att få ut mer pengar än det Du kommer att få genom Allmän pension? Någon typ av tilläggspension Nej – har tidigare sparat tillräckligt Nej – har tidigare sparat men inte råd att sätta av pengar för närvarande Nej – har ännu inte börjat spara till min pension Nej – kommer nog inte att behöva spara separat inför min pensionering - 24 år år år år Alla Tilläggspension

C16. Är Din nuvarande inkomst tillräcklig för att Du ska kunna leva och ha den standard som Du, innan Du gick i pension, hade tänkt Dig att ha som pensionär? Bas: Räcker pensionen? – bland pensionärer  Ja – den är fullt tillräcklig Ja – den är nästan tillräcklig Nej – den är ganska otillräcklig Nej – den är fullständigt otillräcklig Ej svar

Pensionskällor – bland pensionärer C13. Får Du förutom Allmän pension även Tjänstepension och/eller pengar från ett Privat pensionssparande? Bas: 199 ipp Ja – Tjänstepension Ja – både och Ja – pengar från privat pensionssparandeNej – inte från någon av dessa Anser att pensionen räcker: 74 %88 % 88 % 62 %

Planering Standard avvikelse Frekvens (%) Storbritannien:

Ålder -0,6 -0,4 -0,2 0 0,2 0,4 0,6 under 24 år25-34 år35-49 år50-64 år65+

Inkomst -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Under 200 tkr per år per år

Hushåll med hög inkomst och/eller stor förmögenhet har betydligt bättre förmåga att planera sin ekonomi Beredskapen för en oväntad nedgång i ekonomin är låg. oEndast var tredje hushåll säger sig ha beredskap för en kraftig nedgång i inkomst. oSamtidigt har var sjätte hushåll råkat ut för en nedgång. Okunskapen om kommande pensions storlek är låg, även bland personer över 50 år är mer än hälften osäkra på pensionens nivå. Hushållen visar en misstro mot att den allmänna pensionen räcker. oHuvuddelen av dagens pensionärer får dock ut tillräckligt för att leva på den standard de vill Sammanfattning: Planering

Produktval

Lån Bas: 377 Kredit Kort Bas: 842 Löne Konto Bas: 69 Värde Papper Bas: 256 Bank Spar Bas: 375 Sakför säkring Bas: 472 Liv-och olycksfalls försäkring Bas: 471 Beslutsprocess vid köp Bolån Bas: 245 Samlade själv information om alternativa företag Någon annan samlade information BESLUTSKRITERIER Valde enligt rekommendation av professionell rådgivare Valde enligt rekommendation av någon annan Påverkad av professionell rådgivare Påverkad av släktingar/vänner el bekanta Eget val Samlade Du själv information om olika alternativ? Vilket av nedanstående beskriver bäst vilken väg Du valde att gå?

E16. Vilka var de viktigaste orsakerna till valet av bank eller låneinstitut? Bas: 161 ipp Tidigare relationer med banken eller finansinstitutet51 Räntan31 Bra bank eller låneinstitut8 Andra villkor4 Rekommendationer2 Kontantinsatsens storlek0 Ej svar4 Beslutskriterium bolån

Alla Använt rådgivare D4. I vilken utsträckning instämmer Du i följande påståenden? Bas: 1019 resp 319 ipp HeltTill stor delEj svarTill liten delInte alls Jag litar på ekonomiska rådgivare och följer deras rekommendationer Jag har en klar bild av vilken typ av finansiella tjänster och ekonomiska lösningar jag behöver utan att konsultera ekonomiska rådgivare Attityder kring rådgivning Alla Använt rådgivare

Produktval Standard avvikelse Frekvens (%) Storbritannien:

Ålder -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Under 24 år25-34 år35-49 år50-64 å65+

Hushållen letar i allmänhet inte efter nya leverantörer och/eller produkter vid köp av finansiella produkter. oFör många produkter samlar endast var fjärde hushållen in information från mer än en alternativ leverantör. Inte ens för bolån när andelen upp till hälften. oBenägenheten att undersöka olika alternativ ökar kraftigt med ålder. Bankerna och andra leverantörer av finansiella tjänster har stor påverkan på hushållen oTilltron till rådgivaren är låg, även bland den hälft av hushållen som har erfarenheter. Försäkringsvillkoren kontrolleras sällan, men när den görs leder kontrollen oftast inte till någon förändringar. Sammanfattning: Produktval

Att hålla sig informerad

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Ej svar M1. Hur viktigt tycker Du att det är att vara uppdaterad kring finansiella frågor som vår ekonomi och den finansiella sektorn? Bas: Alla 1019 ipp Att vara uppdaterad år år år år Alla 65 + år

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Ej svar M1. Hur viktigt tycker Du att det är att vara uppdaterad kring finansiella frågor som vår ekonomi och den finansiella sektorn? Bas: Alla 1019 ipp Att vara uppdaterad Jämförelse Storbritannien Alla Storbritannien

M2. Hur väl informerad håller Du Dig när det gäller Daglig förändring på börsen Daglig förändring på räntemarknaden Köpråd för finansiella produkter Skattesystemet Pensionssystemet Mycket väl Ganska väl Håller sig uppdaterad

Att hålla sig informerad Standard avvikelse Frekvens (%) Storbritannien:

Ålder -0,6 -0,4 -0,2 0 0,2 0,4 0,6 Under 24 år25-34 år35-49 år50-64 år65+

Kön -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 ManKvinnor

Inkomst -0,5 -0,4 -0,3 -0,2 -0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Under 200 tkr per år

Den mindre informerade Standard avvikelse Frekvens (%)

Liknande finansiella moral som andra Normal förmåga att få pengar att räcka Normal kontroll över pengarna Stor andel pensionärer (38% mot populationen 22%) Relativt stor andel unga Få 50/60-talister (21% mot populationen 36%) Stor andel boende i hyreslägenhet Något större andel ensamhushåll Färre finansiella tjänster Många relativt små ekonomier (Inkomster och förmögenhet) Den typiske ”mindre informerad”

Tre av fyra tycker att det är viktigt att hålla sig uppdaterad kring finansiella frågor Den grupp som avviker och som inte bryr sig särskilt mycket om att följa med i utvecklingen är framförallt små ekonomier, ofta äldre och yngre. Sammanfattning: Att hålla sig informerad

Huvuddelen av de svenska hushållen har en stark ekonomi och sparar en hel del. Ca 10 % har svårt att få ihop sin ekonomi. Dessa skiljer sig från andra genom att de har en annan attityd och inställning till den privata ekonomin. Unga har samma inställning till privatekonomin som medelålders. Kunskapen om kommande pensioners storlek är svag. Samtidigt tror majoriteten att pensionen inte kommer att räcka. Bankerna har en stark ställning hos konsumenterna. Konsumenter letar sällan efter alternativ till de finansiella tjänster som nuvarande finansinstitut kan erbjuda. Man jämför inte och man är trogen den bank man har relationer med. Hälften av hushållen använder inte rådgivare. Av de som har använt rådgivare är det hälften som anser att de själva kan klara dessa frågor. 40 % av hushållen litar inte på rådgivarna. Av de som använt rådgivare är det 29% som inte litar på de råd de fått. Sammanfattning

HUSHÅLLENSEKONOMI