Högskoleverkets granskning av pedagogik och ämnesdidaktik i lärarutbildningen Anders Jakobsson

Förslag till upplägg: (egna erfarenheter) ¤ Syfte, mål och mening med granskningen ¤ Planering, genomförande och efterarbete med ett platsbesök ¤ Vad granskas och vilka typ av frågeställningar diskuteras ¤ Fokus vid efterarbetet ¤ Framtidens granskningar ¤ Frågor (till mig och till er)

Syfte, mening och mål med granskningarna ¤ Diskutera, granska och bidra till att utveckla högskolans eget kvalitetsarbete när det gäller kvalitetssäkring av grundutbildningen, utbildning på magister/master nivå och forskarutbildning. Utvärdering sker i följande steg: 1. Institutionerna genomför förenklade självvärderingar (2007). 2. Högskoleverket tar fram översiktliga nationella bilder över större ämnesområden och beskriver de utbildningar som skall utvärderas ett visst år (pedagogik och ämnesdidaktik). 3. Högskoleverket gör ett urval av utbildningar utifrån en bedömning av självvärderingar, nyckeltal och annat faktaunderlag. 4. Högskoleverket genomför fördjupade granskningar av de utvalda utbildningarna (2009). Vi utsåg en bedömargrupp som besöker utbildningen.

Syfte, mening och mål med granskningarna ¤ Granskning om högskolorna klarar sina åtaganden och sina examensrättigheter Universitet har generell rätt att utfärda högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen, masterexamen, licentiatexamen och doktorsexamen. Högskolor med statlig huvudman har generell rätt att utfärda högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Högskolor som har vetenskapsområde har generell rätt att utfärda masterexamen, licentiatexamen och doktorsexamen i ämnen inom detta område.

Syfte, mening och mål med granskningarna Om examensrätten ifrågasätts 1. En högskola som inte uppfyller kvalitetskraven får först en varning. 2. Högskolan har därefter ett år på sig att åtgärda problemen och lämna in en redogörelse till Högskoleverket där de talar om vad de har gjort. 3. HSV gör därefter i samråd med sakkunniga en ny bedömning, för att se om åtgärderna är tillräckliga eller inte. I princip kan HSV dra in examensrätten omedelbart (statliga lärosäten) respektive göra en framställning till regeringen om att återkalla en examensrätten (enskilda utbildningsanordnare), om åtgärderna inte är tillräckliga. Om HSV ser att det bara behövs någon mindre komplettering kan högskolan få en ytterligare frist.

Planering, genomförande och efterarbete med ett platsbesök ¤ Min erfarenhet är återbesök av högskolor som fått sina examensrättigheter ifrågasatta i självutvärderingen 2007 ¤ Platsbesöket har tre faser: Inläsning Genomförande Efterarbete

Planering, genomförande och efterarbete med ett platsbesök ¤ Inläsning av dokument : Mål: Att få bedömmargruppen insatt I högskolans kvalitetsarbete -Utgångspunkten: -Granskning av utbildningarna I pedagogik och ämnesdidaktik 2007 -Bedömningen -Nya dokument att jämföra med: -nyckeltal (antal . stud, lärare, lektorer, docenter, professorer , osv) -kursplaner (grundutbildning, forskarutbildning) -Studieplaner -Ny självutvärdering och förklaring från högskolan (viktigt dokument) - Andra dokument (examensarbete –forskningsartiklar osv)

Planering, genomförande och efterarbete med ett platsbesök ¤ Bedömningsgruppen består av ca 4-5 personer med olika specialinriktningar inom pedagogik och ämnesdidaktik, en doktorandrepresentant , 1-2 sekreterare från HSV. ¤ anmäla risk för jäv ¤ 2 dagars besök 1. Bedömningsgruppen möts och förbereder frågor (em dag 1) 2. Möte med Dekan och ledningsgrupp, företrädare för forskarutbildningen, lärare vid utbildningen, studenter vid utbildningen. (fm dag 2) 3. Efterdiskussion med bedömargruppen. (em dag 2)

Planering, genomförande och efterarbete med ett platsbesök ¤ Efterarbete med efterföljande rapportskrivande och beslut ¤ Olika uppfattningar diskuteras –majoritetsbeslut om rapporten –möjlighet att reservera sig – formellt beslut fattas av universitetskanslern (Anders Flodström). Grundutbildning, magister/master HSV beslutar, Forskarutbildning regeringen beslutar.

Vad granskas och vilka typ av frågeställningar diskuteras Det man formellt granskar: Systematiskt kvalitetsarbete: Högskolorna ska arbeta aktivt och kontinuerligt med att förbättra kvaliteten. De ska dokumentera kvalitetsarbetet och kontrollera att det verkligen leder till förbättringar. Regelbundet återkommande granskning och revidering av utbildningar: Alla utbildningar ska vidareutvecklas, hålla hög kvalitet och vara aktuella i relation till omvärlden och den aktuella forskningen. Därför måste de återkommande granskas och revideras. Bedömning och examination av studerande: Varje högskola ska löpande se till att examination genomförs på ett professionellt sätt och både fungerar som kunskapskontroll och som tillfällen för inlärning och utveckling. Personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling: Varje högskola ska ha strategiska planer för personalens ämnesmässiga och pedagogiska utveckling. Högskolan ska också regelbundet se över sin lärarkapacitet och lärarkompetens.

Det man formellt granskar: Lärandemiljö, resurser och stöd till de studerande: De studerande ska ha tillgång till bra lokaler, bibliotek och nödvändig teknisk utrustning. Högskolan ska kontinuerligt granska och förbättra lärandemiljön. Systematisk insamling av information om utbildningarnas kvalitet: Alla nivåer inom varje högskola ska systematiskt samla in och analysera uppgifter som är relevanta för verksamheten. Informationen ska utgöra underlag för beslut om verksamhetens framtid. Information till allmänheten: Varje högskola ska regelbundet sammanställa och publicera information om innehåll, undervisning och examination för de utbildningar de erbjuder.

Vad granskas och vilka frågeställningar diskuteras Exempel på frågeställningar (beroende vilken grupp man frågar) ¤ Till representanter för forskarutbildningen i ämnesdidaktik   ¤ Till representanter för forskarutbildningen i ämnesdidaktik -Hur ser ni på relationen mellan pedagogik och ämnesdidaktik i er forskarutbildning? -Vilka framtidsplaner har ni när det gäller rekrytering, anställning av gästprofessorer, internationalisering och inrättande av fasta doktorandtjänster? - På vilka sätt bidrar representanter från forskarutbildningen i grundutbildningen? -Vilka paradigm kan ni se i internationell ämnesdidaktik och var hör ni hemma i denna diskussion? -Vilken typ av gemensamma högre seminarier har ni på högskolan? -Varför har ni inte externa handledare med specialkunskaper på högskolan?

Vad granskas och vilka frågeställningar diskuteras Exempel på frågeställningar (beroende vilken grupp man frågar) ¤ Till studenterna för forskarutbildningen i ämnesdidaktik -Hur ser ni på relationen mellan pedagogik och ämnesdidaktik i er forskarutbildning? -Hur möter ni ämnesdidaktiken i er forskarutbildning? -Får ni en bra och relevant handledning på högskolan ? Vad är bra? –Mindre bra? -Studietakt -Seminarier -Internationella kontakter och möjlighet att delta på internationella konferenser.

Vad granskas och vilka frågeställningar diskuteras Vad som är i fokus under efterarbetet (exempel) ¤ Hur ser den kritiska massan ut på utbildningen? ¤ Vilka framtidsplaner har man för att förändra? Är alla medvetna om denna plan? ¤ Deltar lärarna, forskarna på en internationell nivå med sin forskning? ¤ Hur arbetar man med kvalitetsarbetet? ¤ Vilka nationella och internationella nätverk är man med i? ¤ Vilket ansvar tar man för grundutbildning och magister och master utbildningar? ¤ Hur avancerade är litteraturlistorna? ¤ Hur arbetar man med tredje uppgiften? ¤ Medbestämmande för doktorander?

Framtidens bedömning ”Kvalitet för lärande” Förslag på ett nytt system för kvalitetsutvärdering Presentera ett förslag till nytt system för kvalitetsutvärderingar av utbildningar (15 sep, 2009) • Utvärdering av utbildningar • Från sexårscykel till fyraårscykel • Graderade omdömen på en tre- eller fyrgradig skala • Ökat fokus på kvaliteten i utbildningsresultaten • Hög kvalitet kommer att premieras vid resursfördelning • Ett ökat fokus på kvaliteten i utbildningsresultaten medför… ett ökat fokus på målen i HFs examensbeskrivningar och hur man säkerställer att studenterna når dessa mål

Att notera:

ILO och ALO • Lärandemål – dvs skriftliga formuleringar i kursplaner, examensbeskrivningar etc. (intended learning outcomes, ILO) • Läranderesultat – dvs vad studenterna faktiskt har uppnått (achieved learning Outcomes, ALO) Grundfrågan: Säkerställer utbildningarna att studenterna når målen i examensbeskrivningar?

Frågor till lärarutbildningen vid Malmö högskola och till mig ¤ Hur genomtänkta är vi när det gäller forskningens roll i grundutbildningen? ¤ Vad vill vi åstadkomma med vår forskning? Är alla medarbetare medvetna om detta? ¤ Vilka framtidsplaner och framtidsstrategier finns när det gäller forskning och hur väl känner medarbetarna till dessa planer? ¤ Hur ökar vi internationaliseringen i vår forskning? ¤ Hur förberedda är vi på HSV nya kvalitetsindikatorer?