Bebyggelse, boende och kulturarv Lotta Andersson

Kontaktade myndigheter/organisationer

 Översvämning av strandnära bebyggelse  Mer ras, skred och erosion – låg bebyggelse i skredbenägna områden  Ökad stranderosion – pga havsnivåhöjning, ökade vindar, speciellt fara för bebyggelse vid landets sydliga kuster  Ökad belastning på dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten – ökade regnmängder, speciellt när marken mättad, skyfall - bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker.  Fukt och mögelskador, överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Ökat yttre underhållsbehovet. Minskat uppvärmningsbehov, men ökat kylbehov. 3 Slutsatser SOU 2007:60 Bebyggelse, boende

Kulturarvet  Äldre kulturhistoriska bebyggelsen - påbörjade nedbrytningsprocesser som med ett ökat regnande tränger in och en vittring kan påbörjas T  Vind - kan förorsaka att förhistoriska gravar och kulturlager blottas i rotvältor och dylikt.  Ett historiskt perspektiv krävs i analyser av ras, skred och erosion, samt i analyser av naturmiljön som vindfällning, ökat trädbestånd och odlingsmetoder, inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar och utbyggd vindkraft, bebyggelse vid fysisk planering och översvämningsrisk  Ökad skadegörelsen på kulturarvet i form av skadeinsekter, påväxt, salthaltig luft etc.  Även kulturarvet under markytan påverkas av effekterna från klimatförändringarna. 4

Bebyggelse och boende – ny forskning och slutsatser från Boverket  Forskningsprojekt – beslutstödsystem, strategier  PBL – OK för ny bebyggelse men kan inte skydda befintlig  Hänsyn till kommande klimatförändringar måste börja nu och anpassas till bebyggelsens livslängd  Statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner behöver bli bättre på att tillhandahålla och utnyttja kunskapsunderlag om klimatförändringar för planering och byggande.  Helhetsperspektiv: Alla skeden i planprocessen och byggprocessen – från översiktplanen till förvaltningsskedet måste samverka  Regelverket om byggande och planering måste successivt uppdateras så att klimatförändringsaspekten finns med i de delar av plan- och bygglagstiftningen där det är relevant.  Information om risker med klimatförändringar som tas fram i arbetet med översiktsplaner måst följa med till detaljplanen, samt överföras till byggherren vid byggsamrådet och slutligen till fastighetsförvaltaren när byggnaden är klar 5

Bebyggelse och boende - vad saknas?  Samhällsekonomiska analyser av åtgärdskostnader och konsekvenser av att inte åtgärda  Hur ta beslut från osäkra underlag?  Hur kan klimatanpassningsåtgärder finansieras, med särskilt fokus på befintliga bostadsområden?  Ansvarsfrågorna – vem ska ansvara och betala? Vad är statliget, kommunalt, enskilt ansvar?  Hur kan man harmonisering av lagstiftning, t.ex. mellan Plan- och Bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB) avseende åtgärder som t.ex. vallar, för vilka det kan krävas tillstånd i MB, men samtidigt vara ett krav enligt PBL för att en detaljplan ska godkännas. Hur kan man harmonisering PBL, MB och Lagen om Allmänna Vattentjänster (LAV) avseende åtgärder för dagvatten.  Hur kan man säkerställa att konsekvenser av klimatförändringar för planering och byggande (t.ex. pga. havsnivåhöjningar) som omfattar flera kommuner eller hela landsändar kan hanteras på en övergripande nivå? Hur kan detta kopplas till en nationell samordning? 6

Bebyggelse, boende Slutsatser från klimat och sårbarhetsutredningen är fortfarande giltiga och på nationell nivå tillräckliga för att kunna rekommendera åtgärder. För genomförande av åtgärder på lokal och regional nivå krävs framtagande av lokalt beslutsunderlag. Rekommendationen är därför att prioritera kunskap som är kopplad till genomförande av åtgärder, inklusive riktlinjer för beslut från osäkra underlag 7

Kulturarvet – ny forskning och slutsatser från RAÄ  EU-projekten Noaks Ark och Climate for Culture mfl har tagit fram riskbedömningar för kulturvården särskilt byggnader och dess inre.  RAÄ har definierat prioriterade risker att förebygga: Ras och skred: Både själva skredet och åtgärder för att förhindra skred kan komma att påverka kulturarv. Här pågår stora arbeten i samhället som kan påverka kulturarv, t.ex. Göta älv-utredningen. Översvämningar: Både själva översvämningen och åtgärder för att förhindra översvämning kan påverka kulturarv. Här pågår stora arbeten i samhället som kan påverka kulturarv, t.ex. Översvämningsdirektivet och förändringar av vattentappning i Mälaren och Vänern. 8

Extrem nederbörd: Fukt-och mögelskador. Mer växtlighet: Påverkar det visuella intrycket av ett landskap och försvårar ett traditionellt brukande. Ökad växtlighet runt en byggnad kan leda fukt till skador. Skadedjur: Ökad temperatur innebär ökad utbredning av befintliga skadedjur Stora problem för samlingar och träbyggnader. Kommer det in nya arter, som vi dessutom inte har några metoder för bekämpning av, kan de snabbt orsaka stora skador. Mögel: Inom Svenska kyrkan har man uppmärksammat problem med mögel under de senaste åren. 9

Samverkan - integrera kulturarv mer i kommuner och länsstyrelsers arbete med klimatanpassning Kunskapsspridning – RÄE kan bidra med kunskap och riskanalyser. Prioritering och värdering är svårt. Underhåll 10 Kulturarvet – hur arbeta med klimatanpasning?

Kulturarvet – behov av kunskap För att bygga upp kunskap om klimatförändringar och kulturarv krävs mer studier. Metoder för att övervaka kulturarv långsiktigt, över 100 år, behöver utvecklas. Tillgängliga databaser om kulturarvsinformation exempelvis om byggnader och fornlämningar bör används i större grad i klimatanpassningsarbete. Samma gäller för arkiv- och kunskapssamlingar om historiska händelser. Information om kulturarv bör inkluderas i verktyg och andra myndigheters arbete med klimatförändringar, t.ex. i länsstyrelsernas klimatanpassningsplaner och risk-och sårbarhetsanalyser 11